Alltför få inser att själva grunden för vår välfärd är de företagsamma människor som startar och driver företag. Hurdå? Jo, på eget initiativ, utan politiska beslut, levererar företagarna varor och tjänster efterfrågade av oss alla. Resultatet är sysselsättning, löneinkomster och vinster. Skatter på dessa finansierar sedan det offentliga. En skatt skapar i sig inga resurser. Vad skatten gör är att den flyttar beslutanderätten över de skapade resurserna, från företagen och deras anställda, till politiskt valda församlingar.
Det här är anledningen till att jag under åren som kommunalråd arbetat hårt för ett förbättrat företagsklimat. Sammantaget har budskapet varit att det skulle vara enkelt, roligt och lönsamt att driva företag i Västervik. Arbetet har haft framgång. Västerviks attraktivitet, i den ranking som Svenskt Näringsliv (SVN) årligen gör, höjdes påtagligt. Kommunen lyftes från nivån 240 till en placering på i snitt 100 under de sista åtta åren, och med 65 som bästa placering.
Tyvärr är det idag uppenbart att insikten om företagarnas centrala roll i samhällets resursskapande saknas hos nuvarande styre. Ointresset har gett vår kommun placering 178 i SVN:s senaste företagsklimat. En viktig orsak till tappet är den sänkta betygsnivån i de lokala företagarna svar på frågan – vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen? Här oroar särskilt att nedgångens främsta orsak troligen är ökad kommunal konkurrens, kommunalägda Bostadsbolagets expansion nämns som exempel.
Beror majoritetens ointresse på att man är kritisk till SVN:s metoder, och därmed även resultatet? Lyckligtvis finns det numera alternativ. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör sedan 2010 vad som kallas Öppna jämförelser. Syftet är att stimulera kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Fokus är på effektiviteten i kommunala verksamheter, men kommunernas företagsklimat mäts också.
SKL har i sin klimatmätning ett snävare fokus än SVN. Bara faktorer som kommunerna själva kan påverka fullt ut ingår. Vad som mäts är därför kommunens servicegrad till företagen inom sex myndighetsområden som bygglov, serveringstillstånd mm. Var hamnar då Västervik i den här rankingen? Ja, det vet vi tyvärr inte. Anledning? Västervik kommun tillhör inte de 147 kommuner som anmält sitt intresse av att delta. Inställningen verkar vara att ingen jämförelse behövs, eftersom allt redan sköts med maximal effektivitet.
Företagen skapas och drivs av företagare. Företagare är människor. Betänkt följande; när det gäller skolan så pratas det hela tiden om hur viktigt det är att barnen, de små människorna, ”blir sedda och får uppmuntran”. Majoriteten borde då inse att det i lika hög grad gäller de människor som är företagsamma, de människor som tar risker för att skapa och driva de oumbärliga företagen, och att det då inte duger med ett fortsatt monumentalt ointresse för företagandets villkor och behov.