Totalt omfattar dessa 20 hektar varav 10 nyligen har avverkats. Delar av dessa 10 hektar som sluttar ner mot sjön har man dessutom plöjt. 20 hektar motsvarar cirka 40 fotbollsplaner som har/kommer att avverkas nära sjön i ett mycket vackert landskap av vildmarkskaraktär. En strandremsa med i genomsnitt cirka 10 meter kommer att sparas, men det hindrar inte en förstörd landskapsbild.
Vilka rödlistade (hotade) arter som har/kommer att försvinna finns inga kunskaper om. Det görs nästan aldrig några biologiska inventeringar av skogsbolagen innan avverkningar. Trots miljardvinster anser sig skogsbolagen inte ha råd att bekosta inventeringar. Skogsstyrelsen som har till uppgift att bevaka artskyddet är oftast helt passiv och gör sällan några besök innan avverkning.
Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi vid Lunds universitet har studerat läckaget av växthusgaser från kalhyggen. Hans studier visar att ett kalhygge första året släpper i genomsnitt ut 16 ton koldioxid per hektar, och att det tar mellan 10 och 15 år innan utsläppen har upphört. Han har räknat på att vi får 200 000 hektar nya hyggen varje år och att vi på tio år har 2 miljoner hektar med avtagande utsläpp efter åldern på dessa. Tillsammans släpper dessa hyggen ut 15 miljoner ton koldioxid per år vilket motsvarar hela transportsektorn! En majoritet i riksdagen har enats om klimatmål till 2030. Till dess är det ju åtta år men idag tar man upp hyggen som släpper ut koldioxid i 10-15 år.
Men medan man från politiskt håll koncentrerar sig på att få ner utsläppen från transporter låter man skogsbruket vara en fredad zon. Centerpartiet pratar ofta om den gröna omställningen men kräver aldrig att skogsnäringen ska ta sitt ansvar för klimat och biologisk mångfald.
I många länder har man börjat tänka om. Hyggesbruket är på tillbakagång. I exempelvis Finland är 25 procent av den statligt ägda skogen undantagen från hyggesbruk.
Sverige får hård kritik från EU-kommisionen för sitt skogsbruk. Man menar att kalhyggena med efterföljande plantering av träd av samma art och ålder utarmar den biologiska mångfalden.
Men i Sverige kommer ingenting att förändras, åtminstone inte från politiskt håll. Den intensiva lobbyn från skogsbolagen har orsakat att våra politiker inte vill/kan ifrågasätta den nuvarande skogspolitiken.
Ska det ske en förändring måste det nog komma underifrån. De som är kritiska mot hyggesbruket kan ju börja ställa frågan om de skogsprodukter man konsumerar kommer från kalhyggen eller alternativa skogsbruksmetoder. Det skulle ju kunna bli ett säljargument för de skogsägare som väljer det senare.
En alternativ metod kan ju vara att man går in och avverkar de största träden vart 10:e till vart 30:e år och låter en flerskiktad skog i övrigt stå kvar. Det är ju en metod som skulle gynna friluftsliv, biologisk mångfald och klimat. I många fall kanske det till och med är mera lönsamt för de privata skogsägarna då man slipper kostnader för markberedning, plantering, barkborreangrepp med mera. Och dessutom har man ju sin skog kvar att njuta av och vistas i.