Snärjmåra och kirskål växer vilt. Broräckena är helt sönderspruckna av att inte ha blivit oljade på flera år. Ån är bitvis helt igenväxt. För ett antal år sedan fanns det en ansvarig person för detta och då var det inga problem med vare sig å eller park. Sedan den tjänsten togs bort och vanskötseln kom till har gamlebybornas irritation ökat. Känslan av att vara oprioriterad är tydlig. Västerviks kommun ska se det som ett sundhetstecken att folk reagerar. Hade det varit tyst hade det handlat om en slags uppgivenhet.
Hösten 2019 kom en plan fram kring hur man på sikt ska råda bot på förfallet. Där ingår att ån ska rensas fri från vass med en klippskopa i augusti/september 2020. Av artikeln i VT från 200815 kan man ana, att trots att halva augusti redan passerat har man inte en maskin att tillgå? Då har det ändå funnits tid att hantera detta sedan hösten 2019? Det råder också delade meningar om huruvida kommunen behöver ett tillstånd från länsstyrelsen för att kunna rensa ån. I vilket fall som helst är inget tillstånd sökt. Frågan är sedan om det räcker med klippskopa? Vassen behöver bitvis tas bort då det inte längre finns någon passage.
Det är inte meningen att vi i Gamleby själva ska klippa gräs på ytor som kommunen ska sköta. Det finns privatpersoner som gör det hela sommaren. Eller är det meningen att vi ska ha så kallad stadsäng i centrum? I så fall har vi inte blivit informerade om det.
Nu ska det sökas bidrag till träd som ska planteras efter ån. Men varför är det inte sökt? Det innebär att de träd som behövs för skuggning, så att ån inte växer igen kan planeras hösten 2021. Då kan ytterligare ett år läggas till alla andra år. Vi vet att arbetet med ån gäller hela sträckan, men vem som helst måste kunna se att den del av ån som rinner genom Unos Park befinner sig i ett akuttillstånd. Till och med gräsänderna har flyttat nedströms.