Janne Näsström ifrågasätter i VT den 4 januari 2021 mitt påstående att ”andelen av vår inkomst som går till drivmedel successivt har minskat över årtionden”.

Sveriges Television granskade frågan i oktober 2021 och kom fram till slutsatsen att ”drivmedel aldrig utgjort en så liten andel av vår samlade konsumtion som under 2021”. Det baserades på siffror om KPI som SCB tagit fram för SVT:s räkning. Den högsta siffran uppmättes 1985, då utgjorde drivmedel 4,8 procent av all samlad konsumtion. År 2021, fram till augusti, hade andelen minskat till 2,4 procent. 

”Vi lägger faktiskt, i genomsnitt, mindre pengar på drivmedel nu är på 80-talet, trots att priserna gått upp. Det kan låta motsägelsefullt, men så är det”, uppgav John Hassler, professor i nationalekonomi, till SVT.

En annan granskning, av Svenska Dagbladet i maj 2019, kom till ett liknande resultat: ”Svenskarna lägger 35 procent mindre av sin inkomst på bensin i dag än för 20 år sedan – trots att bensinpriserna stiger i raketfart.” Branschorganisationen Bil Sweden höll med om artikelns slutsatser.

Jag uppskattar verkligen att Näsström läser kritiskt och söker sanningen, men så vitt jag kan se finns det stöd för min slutsats. Självklart kan det finnas mindre grupper – till exempel i glesbygd – för vilka kostnaden inte har minskat. Det var därför jag nämnde att en klimatstrategi måste vara genomtänkt och kanske omfatta en differentiering av styrmedel mellan stad och glesbygd.