Elever efterlyser fler insatser mot droger och föreslår bland annat slumpvisa drogtester. Att elever själva tar detta initiativ är mycket positivt. Politikerna biföll dock inte förslaget. Enligt Harald Hjalmarsson går det av juridiska skäl inte att genomföra testerna.
Vad Hjalmarsson bygger detta på är oklart, klart är dock att Hjalmarsson har fel. Slumpvisa drogtester används idag i många gymnasieskolor. Rättsläget är helt klart sedan ett JO-beslut 2010 och ett beslut i Kammarrätten 2020 som fastställer JO:s tidigare beslut.
Slumpvisa drogtester kan användas om frivilligheten kan säkerställas. Att Skolinspektionen under alla år motsatt sig och avrått skolan från att använda slumpvisa drogtester är en annan sak. Skolinspektionen är dock ingen rättsinstans utan gör sin egen tolkning av lagen. Ett problem under alla år har varit att den inte på ett korrekt sätt informerat skolan om rättsläget och JO:s och senare förvaltningsrättens och kammarrättens beslut vilket skapat en osäkerhet i skolan.
Jag har de senaste 15 åren samarbetat med många kommuner och gymnasieskolor kring förebyggande arbete och drogtester och återkommande mött osäkerhet och frågor om just rättsläget och Skolinspektionens agerande.
Slumpvisa drogtester enbart löser inte problemet, men tillsammans med andra förebyggande insatser inom ramen för en tydlig policy bidrar de till en tryggare, säkrare och narkotikafri arbetsmiljö i skolan. Erfarenheterna från ett flertal gymnasieskolor som infört drogtester är övervägande positiva. Att det finns ett engagemang inom politiken för skolans förebyggande arbete är positivt. Politiken ska ställa upp krav och mål, i det här fallet att skolan ska vara en narkotikafri arbetsplats. Men vilka insatser skolan bör, kan och ska arbeta med för att uppfylla kravet och nå målet är en fråga för skolans rektorer som har ansvaret för verksamheten och arbetsmiljön.