En företagare ersatte sin gamla fabrik och öppnade en helt ny för att möta dagens miljö- och energikrav. Nu står den redo. Ändå är maskinerna inte i gång, inga anställda syns till och lokalen ekar tomt. Varför? Företagets miljöansökan har blivit liggande i en hög av tillståndsärenden hos länsstyrelsen i snart ett år.

Sveriges småföretagare står i startgroparna och vill ställa om, men med dagens system är det både kostsamt och riskabelt. Miljötillstånd som blir liggande i högar i väntan på att bli behandlade är ett exempel av många, men även ett eftersatt energisystem har lett till uteblivna investeringar.

Låt oss börja med det självklara: miljöbalken behöver reformeras och tillståndsprocesserna kortas. Sverige har bland världens hårdaste miljökrav. Enligt klimat- och miljöministern, är detta ”en konkurrensfördel för svenska företag”. Det påståendet behöver ifrågasättas. Motala förlorade som exempel nyligen 340 nya arbetstillfällen och 320 000 nya besökare till kommunen på grund av ett fladdermushabitat.

Miljöbalken i flera fall ett regelrätt hinder mot klimatomställningen. Vi sätter fälleben för oss själva. Sverige har unik tillgång till sällsynta jordartsmetaller, men på grund av hårda miljökrav och långa tillståndsprocesser riskerar vi i stället att gå miste om såväl viktiga resurser till klimatomställningen som investeringar och exportmöjligheter.

Det är ett faktum att vi behöver återvinna mer energi – det duger inte att vaska stora mängder helt i onödan. Sveriges eftersatta energisystem kommer att ta lång tid att bygga upp, samtidigt behöver vi mer el här och nu. Flera projekt på olika håll i Sverige visar på möjligheterna till cirkulära affärsmodeller där energiintensiva företag ansluter sig till fjärrvärmenätet och säljer sin överskottsvärme till elbolagen. För att främja utvecklingen bör fjärrvärmemonopolet ses över.

Vi måste också bli bättre på att använda den energi som redan finns. Det är dags att se över byråkrati, regelverk och skatter från både EU och Sverige som utgör hinder från att frigöra mer elproduktion. Kraftvärmeverken är en underutnyttjad resurs, och endast tio procent av elproduktionen frigörs. Vi har inte råd med energi som går till spillo på grund av tröga regelverk.

Ineffektiva tillståndsprocesser, en föråldrad miljöbalk och ett eftersatt energisystem hotar gång på gång investeringar och jobb, samtidigt som klimatfrämjande insatser uteblir. I längden är det ohållbart. Det är dags att kavla upp ärmarna och använda de resurser som redan finns.