Det enda som är som vanligt är löneskillnaderna

Vanliga år hade vi alla samlats i olika arrangemang över hela landet för att manifestera på internationella kvinnodagen den 8 mars. Men inget är som det brukar.

I år är inget som det brukar, när internationella kvinnodagen firas, bortsett från att kvinnor fortfarande har lägre lön än män, skriver debattörerna.

I år är inget som det brukar, när internationella kvinnodagen firas, bortsett från att kvinnor fortfarande har lägre lön än män, skriver debattörerna.

Foto: Jessica Gow/TT

Debatt2021-03-08 05:12
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förutom att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män. Hundra år efter att kvinnor vunnit kampen om rösträtten, har kvinnor en livsinkomst som är 3,6 miljoner kronor mindre än män i genomsnitt. 

Den som vill göra skillnad måste ha förslagen och lösningarna. Det har Vänsterpartiet, nationellt, regionalt och kommunalt. Vänsterpartiet är Sveriges första feministiska parti och vi har drivit igenom alltifrån aborträtt till samtyckeslagstiftning. Vi driver krav på jämställdhet i alla politiska områden.

Två av de viktigaste orsakerna till denna orättvisa skillnad i livsinkomst är den stora skillnad som finns i kvinnors och mäns löner och i ansvar för barn och hem. Kvinnor tjänar mindre än män. Kvinnors löner är fortfarande 9,9 procent lägre än männens. Det betyder att kvinnor jobbar gratis nästan en hel timme varje dag! Det motsvarar 3700 kronor i månaden och 44 400 kronor per år. Och detta trots att kvinnor generellt har högre utbildning än männen.

För att verklig ekonomisk jämställdhet ska kunna uppnås krävs ett arbetsliv där heltid är en rättighet för den som vill, där företagen och offentliga arbetsgivaren inte tillåts att bara erbjuda timanställningar och tillfälliga jobb och där sexuella trakasserier inte får förekomma, och sker det ska det få rättsliga och kännbara följder direkt. För att kvinnor och män ska kunna ha ett jämställt arbetsliv och privatliv måste välfärden fungera. Det kräver också att kvinnor och män vill arbeta inom välfärdsjobben. Arbetsmiljön för lärare, förlossningssköterskor, socialsekreterare och förskollärare måste helt enkelt blir mycket bättre. Det handlar om fler kollegor, större frihet i jobbet och kortare arbetsdagar.

Välfärden är avgörande för ett jämställt samhälle. I pandemins spår har vi sett välfärdens brister runtom i landet. Vi har sett hur personalen inom äldreomsorgen slitit med att försöka skydda de äldre trots tidigare år av nedskärningar. Vi har hört nödrop från sjuksköterskor som går på knäna på grund av övertid och stress. Krisen i välfärden drabbar kvinnor för de har de flesta jobben i välfärden. Många kvinnor i den offentliga sektorn har dessutom alldeles för låga löner. Lönepolitiken måste ha som mål att undervärderade löner i kvinnodominerade yrken ska öka snabbare. Det behövs rejäla satsningar på högre löner för de kvinnodominerade yrkena i kommuner och i regioner. 

Det är kvinnornas tur nu!