Eftersom områden som pekas ut som värdefulla kulturmiljöområde får begränsningar och kostnadsökningar i användningen av fastigheter måste dessa områden minskas i storlek.
Var vi än bor i kommunen så har vi skyldigheter mot samhället. Äger vi ett hus säger plan- och bygglagen (PBL) att huset måste vårdas. Huset får alltså inte förfalla och ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att man tillvaratar byggnadens värden och kvaliteter. Det tycker vi i Tjustcentern är bra, ingen av oss vill ju ha en granne som förfular vår omgivning. PBL kräver även att hänsyn ska tas stads- och landskapsbilden vid lovgivning, vilket också är bra.
Kommunen har ett lagkrav att identifiera särskilt värdefulla kulturmiljöer. Detta pågår nu i arbetet med ett nytt kulturmiljöprogram, som ska vara färdigt nästa år. Ett omfattande arbete, eftersom vår kommun till ytan är en av södra Sveriges största, samt att vi har många värdefulla miljöer. Självklart är vi i Tjustcentern glada och stolta över att vi har många värdefulla kulturmiljöer i kommunen. Ni som äger och vårdar dessa miljöer gör ett ovärderligt arbete för oss som lever nu och för dem som kommer efter.
Men vad är då problemet? Jo, en utpekad kulturmiljö innebär begränsningar. Mycket som annars inte kräver bygglov, krävs i ett utpekat område. Det blir alltså krångligare och dyrare. Till exempel är Attefallshus normalt bygglovsbefriade men i ett utpekat område krävs bygglov som kostar närmare 10 000 kr och som dessutom ofta medför begränsningar i placering och materialval. Problemet blir ännu större när de utpekade områdena är orimligt stora, vilket är fallet i det förslag som nu finns på kommunens hemsida. De flesta av kommunens tätorter är helt, till exempel Ukna, eller delvis, till exempel Överum, utpekade.
Hittills har arbetsmaterialet till kulturmiljöprogram följts i det närmaste till punkt och pricka vid bygglovsgivning. Det är olyckligt och felaktigt tycker vi, arbetsmaterial är inte kvalitetssäkrat och har inte heller tagits i kommunfullmäktige. Det är dessutom olyckligt att vi har ett system som straffar dem som bor i, eller i anslutning till, värdefulla kulturmiljöer. I stället borde vi uppmuntra och stödja dem som vi vill ska vårda värdefulla kulturmiljöer till glädje för alla oss andra. Därför är det viktigt att en omarbetning av förslaget till nytt kulturmiljöprogram sker i dialog och i samarbete med invånarna i kommunen. Vi som politiker, samt kommunens tjänstepersoner, vi kan inte gömma oss bakom PBL. Domar i Mark och miljööverdomstolen ger lokala överväganden stor betydelse av vad som är kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Vi ska vårda och bevara vår omgivning men vi måste också kunna utveckla Västerviks kommun. Ett nytt kulturmiljöprogram ska vara en tillgång, inte en hämsko. Framförallt inte för alla små orter i kommunen som kan gå en ny vår till mötes. Pandemin har visat att det finns stora värden att bosätta sig i Västerviks kommun. Det måste vi utnyttja och underlätta, inte motarbeta.
Fredrik Lindwall C, Kommunstyrelsens 1:e vice ordf., Thomas Svensson, C, ledamot Miljö och Byggnadsnämnden, Kjell-Åke Larsson, C, ersättare Miljö och Byggnadsnämnden, Otto Jacobsson C ersättare Miljö och Byggnadsnämnden, Ingela Svensson ordf. Centerpartiet i Västerviks Kommun