Förre S-ledaren och numera ambassadören på Island Håkan Juholt har fått kritik av både egna partivänner och oppositionen för att han i Svenska Dagbladet sagt att vi håller på att avveckla demokratin och ersätta den med en teknokrati eller diktatur.
Demokratiexperten Thomas Carothers skriver i SvD att vi har en växande ilska mot den politiska eliten delvis beroende på den ekonomiska krisen men samtidigt känner en del att den nationella identiteten försvagas till följd av flyktingströmmarna. Flera undersökningar visar också att unga människor inte uppskattar demokrati i samma utsträckning som äldre. Bland yngre svenskar är det mindre än 60 procent som tycker att det är viktigt att leva i en demokrati.
Undersökningar bland personer födda från 1930-talet till och med 1980-talet till personer i Australien, Storbritannien, Nederländerna, Nya Zeeland, Sverige och USA visar en stadigt fallande kurva på frågan "Tycker du att det är viktigt att leva i en demokrati? (SvD 22.10). Snabbast har kurvan fallit i USA.
I länder med stora etniska och religiösa motsättningar som i Libyen och Mellanöstern är det svårt att ersätta en diktator med demokratiska institutioner, inbördeskrig och flyktingströmmar har blivit följden och islamistiska rörelser som IS och al Qaida har fått stor utbredning. Saudiarabien och Iran är regionala religiösa diktaturer som tävlar om inflytande i Mellanöstern.
Kina är en politisk stabil diktatur med målsättningen att till 2050 bli en global ekonomisk och politisk stormakt. Under den nyligen avslutade partikongressen har diktaturen ytterligare stramats åt till det möjligaste gräns. President Xi Jinping med hans ideologi Socialism med kinesiska
förtecken skall skrivas in i den kinesiska partiförfattningen och ses som föredöme för andra länder. Ryssland har under Putin stegvis utvecklats i auktoritär riktning och Turkiet under Erdogan till diktatur.
Utvecklingen i Polen och Ungern har även de gått i auktoritär riktning. Särskild uppmärksamhet har polska regeringens beslut att inskränka domstolarnas och mediernas självständighet väckt. Dessa båda länder samt Tjeckien och Slovakien har även vägrat att ta emot asylsökande. Migrationsfrågan har orsakat splittring i hela EU-området och hotar samarbetet och även den demokratiska utvecklingen då i många länder stora traditionella partier förlorat många väljare till populistiska partier. I några fall har populistpartier uttalat och visat sympatier för Putin och Ryssland. Längst har Nationella Fronten i Frankrike med den framgångsrika ledaren Marine Le Pen i spetsen gått
och haft ekonomiskt samröre med Ryssland.
Ett stort problem ur demokratisk synvinkel är att falsk information ofta kallad alternativa fakta lätt kan spridas via vårt stora utbud av sociala medier.