Vårt hundraåriga demokratiska regelsystem har växelvis haft upp- och nedgångar. Under mellankrigstiden 1919–1939 krossades brutalt den framväxande demokratin av kommunismen, fascismen och nazismen i Sovjetunionen, Italien och Tyskland. Dessa antidemokratiska rörelser vann anhängare även inom återstående demokratierna, inte minst i Sverige.
Efter Berlinmurens fall 1989 upplevde många att demokratins slutliga seger var vunnen. Sovjetunionens upplösning 1989–1991 föreföll till en början även innebära demokratins slutliga seger i det nya Ryssland.
Efter millenieskiftet och särskilt under det sista året har vi i Europa och vårt närområde fått se oroande tillbakagångar för den liberala demokratins principer. Mest oroväckande är utvecklingen i Polen och
Turkiet. Mediernas och rättsväsendets fria ställning försvagas och de makthavande talar ofta om en kontrollerad demokrati som motvikt till en korrumperad liberal demokrati.
Statsvetare använder ofta begreppet demokratur. I Turkiet har inte bara journalister och ett mycket stort antal påstådda regimmotståndare arresterats utan nyligen även oppositionspolitiker. Turkiet uppfyller nu alla
kriterier för betecknjngen diktatur.
Misstron mot etablerade politiker tilltar i alla demokratiska länder inte minst i Sverige. Många vill ha starka ledare med nya oprövade metoder. Som ovan nämnts är detta en farlig utveckling då dessa ofta är populistiska demagoger. Även i demokratiskt styrda länder som USA har vi sett nackdelen med en ledare som av konstitutionen ges stor personlig makt. I samband med presidentvalen blir administrationen politiskt förlamad vilket med valet av den oförutsägbare Trump kan få oanade konsekvenser då Ryssland under Putin stärker sitt inflytande. Om USA i likhet med Sverige och många andra länder varit en parlamentarisk demokrati med en statschef med enbart representiva uppgifter och politiken helt i händerna på kongressen, hade landets politiska och ekonomiska ställning i världen varit mer framgångsrik och till gagn även för den övriga demokratiska världen.
De framväxande sociala medierna har haft en negativ inverkan på den demokratiska beslutsprocessen och inläggen, ofta falska, bidrog till att Donald Trumps seger över Clinton. Särskilt den unga generationen hämtar oftast sin information från dessa medier och lyssnar inte till de traditionella mediernas mer allsidiga och opartiska belysning av samhällsproblemen.
Den nuvarande politiska utvecklingen i Västvärlden med ett stort antal Putinvänliga populistpolitiker i Europa stärker Rysslands inflytande. För Sveriges del är det oroande att Ryssland håller på att förvandla Östersjöomrädet till ett ryskt innanhav. Trumps hot att upphäva det asiatiska handelsavtalet med tolv änder kommer om det blir verklighet att stärka diktaturen Kinas ställning i Asien,
Jag delar påståendet om att demokratin är den näst bästa styrelseformen, därför att vi aldrig tycks kunna uppnå det för alla bästa ideala styrelsesättet.