Många små och medelstora företag slogs ut under finanskrisen på 1990-talet. Det visade sig att Sverige hade ett fåtal storföretag och massor av små, men få däremellan. Det fanns knappt några medelstora företag som kunde ta över manteln efter fallna storbolag.
Regeringen Persson tillsatte 1996 en småföretagsdelegation för att öka företagsamheten och få små företag att växa.
Bland annat uppdagades att Sverige hade lagar och regler som diskriminerade småföretagare. Flertalet av dessa så kallade stoppregler avskaffades 1999. Annat har sedan dess diskuterats och utretts utan resultat.
Istället har vi fått en växande näringsfrämjande industri som lever på kreativ statistikanvändning. Politikerna har sedan småföretagsdelegationens dagar efterlyst fler företag. Och de har av näringsfrämjarna fått statistik som visar att antalet aktiva företag hela tiden ökar. Senaste rekordnoteringen är drygt en miljon företag, en ökning med över 200 000 sedan 2003.
I verkligheten förklaras det av administrativa finesser. 2010 ändrades definitionen av aktivt företag, vilket ledde till att slumrande verksamheter togs med i statistiken. Sänkningen av lägsta aktiekapital och slopandet av kravet på auktoriserad revisor gjorde att näringsidkare startade aktiebolag och behöll sina enskilda firmor.
I dagens uppskruvade statistik räknas företagare både två och tre gånger, allt för att ge politikerna vad de efterfrågar.
Företag är juridiska konstruktioner som på egen hand varken kan försörja sina ägare eller anställa några andra. Det kan bara människor göra. Därför är det enda relevanta mätetalet antalet företagare.
SCB har under många år räknat företagare i Arbetskraftsundersökningen (AKU). Metoden är betänklig eftersom man tar med medhjälpande familjemedlemmar. Det är en medlem av företagarens hushåll som under undersökningsveckan arbetat minst en timme utan lön i företaget. Samtidigt har metoden varit oförändrad och resultaten är, till skillnad från statistiken över antalet företag, jämförbara över tiden.
Företagandet i ålder 16-64 år har stått stilla de senaste tio åren och minskat i förhållande till den växande befolkningen. Inför valet 2006 rapporterade SCB 441 800 företagare inklusive medhjälpande familjemedlemmar. Samma siffra i november 2015 var 424 000.
Det finns ingen statistik om enbart företagare, men siffror från Skatteverket tyder på att det finns cirka 250 000 företagare som åtminstone har hela sin egen försörjning av verksamheten.
Företagandet ökar i en grupp och det är bland pensionärer, vilket har skattetekniska förklaringar. Genom att starta företag kan pensionärer utnyttja jobbskatteavdraget och slipper delar av arbetsgivaravgiften. Det är säkert ett välkommet tillskott till pensionen, men skapar inga nya arbetstillfällen och ger bara marginella skatteintäkter för samhället.
Det är dags att stänga den näringsfrämjande statistikfabriken och vidta åtgärder som ökar företagsamheten i Sverige.