Bråttom att få ny vindkraft till havs

Sveriges elanvändning förväntas öka snabbt. Elektrifieringen innebär fler jobb och en minskad klimatpåverkan. Därför är det bråttom att få ny vindkraft på plats.

"Det planeras för ett stort antal vindkraftsparker inom svenska kommuners havsvatten, som sträcker sig drygt 20 kilometer ut i havet. Projekten kan byggas och börja producera el relativt snabbt, om bara nödvändiga tillstånd ges", skriver företrädare för tre vindkraftsbolag.

"Det planeras för ett stort antal vindkraftsparker inom svenska kommuners havsvatten, som sträcker sig drygt 20 kilometer ut i havet. Projekten kan byggas och börja producera el relativt snabbt, om bara nödvändiga tillstånd ges", skriver företrädare för tre vindkraftsbolag.

Foto: Drago Prvulovic

Debatt2022-08-08 05:40
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det planeras för ett stort antal vindkraftsparker inom svenska kommuners havsvatten (Sveriges sjöterritorium), som sträcker sig drygt 20 kilometer ut i havet. Projekten kan byggas och börja producera el relativt snabbt, om bara nödvändiga tillstånd ges. Det finns flera goda skäl för berörda kommuner att säga ja:

• Det stärker näringslivet. Med ökad elproduktion kan framtidens industrier växa fram runt om i länet och i hela Sverige.

• Det minskar utsläppen av växthusgaser. Varje nytt vindkraftverk (60 GWh) till havs kan minska utsläppen med cirka 36 000 ton, motsvarande utsläppen från 21 000 bilar.

• Det ökar säkerheten. Kommuner som säger ja till vindkraft till havs underlättar för Försvarsmakten, som slipper att anpassa sin planering för vindkraft efter kommunala veton.

• Det minskar fossilberoendet från Ryssland. För varje kWh ren el som ersätter import av fossila bränslen minskar pengarna till Rysslands och andra diktaturers statsbudgetar.

• Det sänker elräkningen. Elpriserna i södra Sverige förra hösten hade kunnat vara 35-50 procent lägre om det funnits havsbaserade vindkraftsparker (3,5 GW) i denna del av landet.

• Det finns folkligt stöd. De som vill att den egna kommunen ska bidra till utbyggd vindkraft är dubbelt så många som motståndarna, enligt en enligt en Sifo-undersökning beställd av nätverket Vindkraftens klimatnytta.

Det vanligaste argumentet mot vindkraft i sjöterritoriet är "bygg vindkraften längre ut där den inte syns". Men det krävs havsbaserad vindkraft också i sjöterritoriet eftersom denna går mycket snabbare att få på plats och vi har inte tid att vänta.

Sveriges elproduktion måste öka betydligt snabbare än vad tidigare antagits, för att Sverige ska klara elektrifieringen och industrins behov, pressa elpriset och hantera klimatkrisen.

Samtidigt gynnar havsbaserad vindkraft kommunen och lokalsamhällena, exempelvis när det gäller stöd från vindkraftsutvecklare till lokala organisationer, nya arbetstillfällen, skatteintäkter och möjligheten att attrahera elintensiv industri till kommunen.

Det pågår därutöver en utredning om ekonomiska incitament till kommunerna vid vindkraftsutbyggnad, på land och i Sveriges sjöterritorium. Staten bör, åtminstone, överföra fastighetsskatten från vindkraftverken till kommunerna. Det skulle ge kommunen ett antal miljoner kronor om året.

Vi och många fler är redo att göra stora investeringar i havsbaserad vindkraft för att så snart som möjligt kunna förse industri och konsumenter med förnybar el till attraktiva priser. Det enda som krävs är att aktuella kommuner godkänner utbyggnaden och att vi får tillstånd.