Detta är ett stort problem för individen, familjen och senare även för samhället, eftersom de som har brister i sin skolgång riskerar att senare hamna i ett utanförskap.
I kommunen finns en handlingsplan, Plan för arbetet med elevers skolnärvaro 2017, som beskriver hur skolans befattningshavare och elevhälsan ska gå tillväga för att tillsammans med vårdnadshavare försöka komma tillrätta med problemen.
Handlingsplanen utgår ifrån att elevens beteende ska korrigeras. Det finns många anledningar till att barn inte vill, vågar eller orkar gå till skolan. Orsakerna kan finnas i skolan, hos individen, i familjen eller i den sociala omgivningen. Det som saknas är en beskrivning av hur skolorna kan arbeta förebyggande. När riskfaktorer kartlagts kan åtgärder vidtagas. Detta är ingen kritik mot det arbete som många lärare redan gör varje dag för att förebygga elevers frånvaro, utan en uppmaning till skolförvaltningen att på allvar vidta alla tänkbara åtgärder som kan underlätta för lärarna i deras arbete.
Den 14 september skriver representanter för Aspergerförbundet om ”autismvänliga skolor”. De föreslår ett antal åtgärder för att skapa en mera störningsfri miljö, vilket skulle underlätta skolgången för autistiska barn. För barn med hög frånvaro kan andra åtgärder behövas. Här begränsar vi oss till att ge exempel på hur skolan som organisation och fysisk plats skulle kunna underlätta för de elever som inte kommer till lektionerna. Håltimmar kan leda till ströfrånvaro. Flera prov under samma vecka kan leda till att elever stannar hemma för att läsa på inför proven, men prov kan också framkalla nervositet och oro som gör att eleverna inte vill gå till skolan. Stadieövergångar eller byte av skola kan vara en riskfaktor.
Det finns ett samband mellan skolklimat och frånvaro. Med skolklimat menar vi hur skolmiljön kan påverka kvaliteten i relationerna mellan lärare och elev och mellan elever. Tydliga regler och ökad vuxennärvaro som ger trygghet är andra aspekter av skolklimat. Att känna tillhörighet till skolan, att känna sig saknad, accepterad, inkluderad och värderad är också relaterat till skolklimat liksom att eleverna får göra sin röst hörd. Täta lärarbyten, stress hos lärare och stora klasser kan bidra till att relationen mellan lärare och elever inte får en chans att utvecklas positivt. Trakasserier av olika slag har ett klart samband med elevfrånvaro.
Forskning som redovisas i SOU 2016:94 visar att den fysiska miljön indirekt kan påverka riskerna för kränkande behandling, otrivsel, psykosocial stress och otrygghet. Även pedagogiska faktorer som att undervisningen inte upplevs som motiverande och meningsfull kan leda till frånvaro. De flesta åtgärderna för med sig vissa kostnader oftast i form av tid.
Det förslag på ekonomisk ramfördelning för 2021, som presenterats för BUN innebär att en modest lönehöjning på 2,3% till stor del ska betalas med nedskärningar i verksamheten. Rektorerna kommer att tvingas prioritera undervisande lärare och minimera alla andra kostnader. Westerwikspartiet vill peka på risken att besparingsåtgärderna kommer att minska möjligheterna till anpassning för de elever som tvekar att komma till skolan.