Att regera är att våga fatta beslut

Den svenska kärnkraften riskerar inom kort att avvecklas på ett sätt som varken folkvalda eller någon folkomröstning tagit ställning till.

"Om inte regeringen fattar ett första beslut om slutförvaret innan midsommar måste våra kärnkraftverk stegvis stänga ner. Vad det innebär förstår alla efter vinterns rekordhöga elpriser", skriver debattörerna.

"Om inte regeringen fattar ett första beslut om slutförvaret innan midsommar måste våra kärnkraftverk stegvis stänga ner. Vad det innebär förstår alla efter vinterns rekordhöga elpriser", skriver debattörerna.

Foto: Adam Ihse

Debatt2021-03-22 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Om inte regeringen fattar ett första beslut om slutförvaret innan midsommar måste våra kärnkraftverk stegvis stänga ner. Vad det innebär förstår alla efter vinterns rekordhöga elpriser. 

SKB ansökte 2011 hos Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) om att få bygga ett sammanhållet slutförvarssystem för Sveriges använda kärnbränsle, där det ingår en inkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun i enlighet med KBS-3 metoden. 

2018 konstaterade SSM att ansökan uppfyller myndighetens krav och kan beviljas tillstånd. Inför regeringens beslut tog Oskarshamns kommunfullmäktige ställning i vetofrågan och beslutade att tillstyrka att regeringen beslutar att tillåta en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle vid mellanlagret Clab i Simpevarp.

Sedan har inget hänt. Regeringen förhalar omotiverat beslut och hänvisar till att det fortfarande finns osäkerheter, trots att expertmyndigheten tillstyrker. Det är anmärkningsvärt och äventyrar fortsatt drift av all svensk kärnkraft. 

SKB har lagt omfattande resurser på framtagning och forskning kring KBS-3. Mycket av det arbetet har bedrivits på Äspö-laboratoriet i Oskarshamn och tilliten är stor till forskningen och utvecklingsverksamheten som bedrivit för att ta fram den nu färdiga metoden. Att beslutet dröjer kostar årligen SKB 800 miljoner kronor, som ska betalas via kärnkraftens produktionskostnader, eller i slutändan via elpriset. 

Det ligger nära tillhands att misstänka att miljöminister Per Bolund (MP) har andra avsikter med att fördröja beslutet. Miljöpartiet vill belägga kärnkraftsindustrin med höga kostnader och samtidigt ge andra energislag stora subventioner. När regeringsföreträdare hävdar att marknaden valt bort kärnkraften berättar de sällan vilka kostnader som ålagts kärnkraften samtidigt som andra energislag gynnas. 

Oskarshamns kommun har länge varit aktiv i frågan om ett slutförvar och genomgående tydlig med att det är angeläget att frågan får en snar lösning samt att mellanlagret i Clab inte är ett långsiktigt alternativ. I kommunen finns stora förväntningar på att det sammanhållna slutförvarssystemet blir av. Om frågan att utöka kapaciteten i mellanlagret skulle aktualiseras gäller inte vetobeslutet i fullmäktige. Utfallet av en sådan prövning är ytterst osäker.

Osäkerheten kring slutförvaret gör att viktiga investeringar står och väntar. Det är negativt för näringslivets, kommunens, regionens och landets fortsatta utveckling. Situationen skapar även stora bekymmer för arbetet med grön omställning av Kalmar län. Kärnkraften är viktig för att minska de samlade utsläppen av växthusgaser med 75 procent till 2040 och skapa förutsättningar för nya företagsetableringar i länet. 

I grunden handlar det om vår framtid och möjlighet till en säker, effektiv och stabil elförsörjning alla årets dagar; om industrins möjlighet att växa; och om möjligheten att göra samhälle mer hållbart. Det använda kärnbränslet finns här och nu, oavsett vad Miljöpartiet tycker. 

Närings- och miljöministrarna är kallade till riksdagens utskott för att svara på frågor om slutförvaret. Om regeringen de sitter i inte tar sitt ansvar nu, måste vi försöka tvinga fram ett beslut i riksdagen.