Ull är en fantastisk produkt som ger alldeles underbara, mjuka och varma kläder. Tyvärr finns det mycket ont att säga om ull.
Den svenska ullen slängs eller eldas upp då det inte finns avsättning och det är för låga priser. Det lönar sig helt enkelt inte att ta hand om svensk ull. Det är ett mycket stort bekymmer, då den svenska ullen är så otroligt mycket bättre än ull från Australien. I Sverige har vi inte fårklippartävlingar där en fårklippare hanterar 35 får i timmen. Här klipps fåren, visserligen maskinellt, men inte i detta helt rasande tempo, där skador och stress plågar djuren.
All ull kommer från får som avlats fram för att ge så mycket ull som möjligt, och det kan naturligtvis innebära problem för dem. Men Sverige har än så länge, ett klimat som lämpar sig väl för tjock päls, och svenska får lever förhållandevis bra liv. En fantastisk nisch för svensk ull skulle vara kravmärkt ull, där fåren fått leva goda liv och där man hanterar klippning och djurvård på ett bra sätt.
Djurens rätt listar, på sin hemsida flera alternativ till ull, bland annat två produkter som är gjorda av återvunnen plast, som vi idag vet släpper ifrån sig mikroplaster vid varje tvätt. De hänvisar till hampa, lin, nässlor och viskos som alla är växtbaserade produkter. Men de har inte de egenskaper ullens fibrer har. Ull är mjukt och elastiskt. Det är ingen av de fibrer de hänvisar till. Inte ens bomull (som de också hänvisat till trots vattenförbrukningen) är så elastisk.
Det finns merinoull som kommer från får med särskilt stor hudyta (i veck), och den hanteringen verkar inte heller helt ok. Den känns inte heller helt nödvändig.
Det går att hitta bra svensk ull. Låt oss göra det och fortsätta njuta av att få bära varma mössor och vantar, sockor och tröjor, som har alla de goda egenskaper ett plagg i ull kan ha. Närproducerat, etiskt väl hanterat enligt alla Svenska djurskyddskrav, och småföretagarvänligt, allt på en gång.