Utan att ha insikt i hur kommunens skogar förvaltas och brukas tror vi att de flesta av kommunens skogar är tätortsnära och redan idag brukas på ett sätt där virkesproduktion är av mindre betydelse. Ett principbeslut i förslagets anda är därför att slå in redan öppna dörrar.

Vi reagerar däremot på skälen till förslaget där ord som ”trädplantager” och ”ökad kolbindning” nämns. Att representanter för naturvården inte tycker om trakthyggesbruk, det har vi som skogsägare redan fått klart för oss. Det har påverkat oss ända ner på fastighetsnivå där planerade avverkningar av typisk produktionsskog påverkats med stora ekonomiska konsekvenser för den enskilde skogsägaren.

Det finns en hel del skogsområden som med fördel kan brukas med kontinuitetsskogsbruk. Många av dem är tätortsnära eller redan avsatta som så kallade NS-bestånd. Det finns också skogsägare som har stort intresse och goda ekonomiska förutsättningar för att lyckas bruka sin skog på det sätt som den ideella naturvården förespråkar vilket är intressant och lärorikt. De områden som är mest värdefulla för den biologiska mångfalden bör naturligtvis sparas och redan idag sätter vi skogsägare frivilligt av så kallade NO-områden på en del av våra fastigheter. 

Vi anser däremot att för den absolut största delen av den svenska produktionsskogen är ett ambitiöst trakthyggesbruk det enda realistiska alternativet för att skapa virkesrika och produktiva skogar. Det är i sin tur enda möjligheten för att vi ska kunna klara omställningen från att bygga med stål och betong till att bygga med trä och att övergå från fossila bränslen och drivmedel till förnyelsebara råvaror från skogen. Vi tror dessutom att produktutveckling och forskning gör att mycket av plast och textilier kan ersättas av uthålliga produkter från skogen.

Det mesta av våra skogar idag är sådda, självföryngrade eller planterade i det som för 120 år sedan var ett hårt exploaterat landskap. Efter hårda avverkningar, ett stort behov av träkol till våra järnbruk och en svältande befolkning med många små torp ute i skogarna med torparnas boskap betande på skogen var återväxten illa åtgången.En massiv satsning på återväxt och skötsel blev lösningen och de skogarna är nu avverkningsmogna. Tack vare skogsägarnas skötsel är dessa skogar nu virkesrika och innehåller också mycket biologisk mångfald. All mänsklig verksamhet innebär någon form av störning och trakthyggesbruket liknar på många sätt det som uppstår efter en liten skogsbrand. Vi får därför en möjlighet för pionjärträd som tall och björk att utvecklas i stället för att sekundärträd som gran tar över och skapar ett allt mörkare landskap.  Allt talar för att ett aktivt skogsbruk är bra för samhället, bra för klimatet och också bra för den enskilde skogsägaren.

Många skogsägare med rätten att äga och bruka sin skog är också en garant för att skogens värde tas om hand på ett långsiktigt sätt. Om man dessutom låter oss sköta vår skog under eget ansvar kommer mångfalden att bestå även i framtiden.

Michael Andersson, Torbjörn Jansson, Nils-Olof Thörnqvist
Skogsägare och förtroendevalda i Södra Skogsägarna, Vimmerby SBO