Regionledningen fortsätter att skönmåla ekonomin

Under Socialdemokraternas ledning har den överlägset största delen av regionens ekonomi – sjukvården – gått med stora underskott. Och har därmed haft svårt att hålla budget.

Ju mer rättfärdig kritik som riktats mot ekonomin, desto mer oförstående har S-styret ställt sig till kritiken, skriver ledarskribenten.

Ju mer rättfärdig kritik som riktats mot ekonomin, desto mer oförstående har S-styret ställt sig till kritiken, skriver ledarskribenten.

Foto: Ulrik Alvarsson

Ledarkrönika2020-07-11 10:00
Detta är en ledarkrönika. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Att S efter valet bytte ut sina samarbetspartier V och MP mot L och C – och formade den så kallade Länsunionen – innebar ingen förbättring för ekonomin eftersom samarbetet främst innebar kostnadsökningar utan större vilja till att få ekonomin under kontroll. 

Berättelsen från det socialdemokratiska styret har hela tiden varit att kritiken är obefogad, ekonomin är under kontroll samt att man lyckas hålla sig ifrån underskott. Det senare är en sanning med grova modifikationer. Dels är det ingen större seger om man med nöd och näppe lyckas hålla den totala ekonomin över minusstrecket, när man samtidigt spräcker budgeten regelbundet. Med andra ord: ekonomin går runt men i regel sämre än vad ledningen avsett. När detta fenomen är ständigt återkommande är det en tydlig signal på att ekonomin är allt annat än under kontroll. 

Att det krävdes en skattehöjning för att finansiera ett växande underskott i sjukvården är dessutom ett säkert bevis på att man inte har ekonomin under kontroll. Ett faktum som förstärks av att Länsunionen länge nekade till att höjningen skulle behövas. Att höja skatten för att finansiera investeringar är något som emellanåt görs i andra regioner, till och med borgerligt styrda sådana. Men skattehöjningar försämrar samhällsekonomin och tenderar att leda till ännu fler skattehöjningar. Dessutom är en skattehöjning för att finansiera den löpande driften alltid nödlösningen när man inte förmår att hålla koll på sina kostnader. Och det är just vad S-styret inte förmått göra under lång tid. Det finns med andra ord tecken på att styret kommer behöva fortsätta att höja skatten kontinuerligt. 

Men den största invändningen mot regionledningens berättelse om en ekonomi under kontroll och i balans är att styrets ofta deklarerade överskott inte är deras förtjänst. Anledningen till att man tidigare år klarat sig från förluster beror inte på kostnadskontroll utan på att börsen gått som tåget. Pensionspengarna gav ett plus på 264 miljoner. Vilket täcker upp verksamhetens förlust på 93 miljoner. Och mörkar det faktum att verksamheten gick 360 miljoner sämre än budgeterat. Sedan årsredovisningens uppmätta "vinst" har börsens rasat. I delårsrapporten för juni uppges denna börsvinst vara så pass decimerad att i princip hela regionens överskott från förra året är utraderat. Men det är alltså med denna börsvinst Socialdemokraterna fortsätter att motivera en ekonomi i balans. 

Som om dessa signaler inte räckte påminner M och KD i en debattartikel att revisorerna kritiserat regionens ledning för att verksamheten gått med underskott under flera år, och att om det inte åtgärdas kan revisorerna komma att avstyrka ansvarsfrihet för regionstyrelsen. 

Ju mer rättfärdig kritik som riktats mot ekonomin, desto mer oförstående har S-styret ställt sig till kritiken. Men läser man uttalanden så framgår det att styret mycket väl vet att kritiken är sann. Regionstyrelsens ordförande Angelica Katsanidou debattsvar i onsdagens VT följer mönstret. Förutom att försöka utmåla skattehöjningen som något positivt glömmer hon att bemöta kritiken från revisorerna. Hon påtalar regionens plussiffror – utan att nämna börsen med ett ord. Hon är väl medveten om att verksamheten går minus, men berättar inte med hur mycket. 

Det måste vara tröttsamt att låtsas vara så oförstående varje gång. Då är det kanske bättre att vila en stund och låta någon som vågar tala klarspråk om problemen ta över.