Debatt Svar på debattartikeln ”Vi måste ta större ansvar” den 8 juli.

Jonas Jalkteg förklarar i sin insändare att han bland annat vill få bort kommunens avtal med ränteswappar. Jag instämmer i det.

Kommunen har enligt bokslut 2018 drygt två miljarder i låneskuld. Drygt hälften har man tecknat derivatavtal med banken för att tjäna pengar (spekulera) med förhoppning om att reporäntan skulle öka kraftigt.

Detta inleddes 2011, efter att dåvarande ledning kört ekonomin i botten. Det var så illa att man fick låna till den dagliga driften.

2013 flyttades internbanken över till Västerviks Förvaltnings AB. Vd i detta bolag var och är nuvarande kommunchef.

Kommunen träffade under åren 2011 till 2014 13 stycken swappavtal med banken (Nordea) vilket innebar och innebär avsevärda högre räntekostnader. Den högsta räntan är 4,65 procent. Avtalstiden sträcker sig som längst till 2031, men de flesta till 2024.

Från 1/5 2013 till 31/12 2018 har dessa ränteswappar kostat 235,6 miljoner i extrakostnad. För 2019 beräknas extrakostnaden till 42 miljoner. Således 277,6 miljoner. Marknadsvärdet på det ”borgade” kapitalet har sjunkit till 31/12 2018 med 227,4 miljoner.

Under 2019 har jag inte fått uppgift hur mycket det beräknas sjunka, men det är uppskattningsvis 10–15 miljoner.

Förvaltningsbolaget står genom avtal, diarienr 2013/4, för eventuella ränteförluster i dessa swappavtal. Dessa förluster ska de debitera de kommunala dotterbolagen. Således ska de 277,6 miljonerna belasta Tjust Fastigheter, Västervik Miljö & Energi, Västerviks Kraft Elnät AB.

Jag har ställt frågan hur mycket av dessa miljoner som man har beräknat falla på kommunens verksamheter i socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och även kommunstyrelsen som genom åren blivit en diversehandel.

Jag får då svaret att de inte har påverkats alls, varken med hyreshöjningar eller höjda avgifter. Man skriver att kommunen ålägger nämnda bolag avkastningskrav på 4 till 6,5 procent per år.

Således ska bolagen betala dessa avkastningskrav , men också betala internbanken de extra 277,6 miljonerna.

Min fråga kvarstår: Var kommer de 4 till 6,5 procenten ifrån och varifrån kommer de ytterligare kostnaderna för ränteswapparna? Det är dock 277,6 miljoner det handlar om!

En del drabbar oss vanliga medborgare genom avgifts- och hyreshöjningar. Men var kommer resten ifrån? Har det regnat manna från himlen eller har man vunnit på Lotto? Dåligt redovisat, minst sagt!

I bokslutet 2014 skriver man att man har haft utbildning angående handel med ränteswappar. Efter en förfrågan reduceras det till en timmes information från banken (Nordea). Den hölls för kommunstyrelsens presidium och förvaltningsbolagets vd. Den blev en bra timpenning för banken. Man tecknade då avtal för 801 miljoner!

Sedan 2014 har enligt redovisning inga nya swappavtal tecknats. Månne man har tagit lärdom av denna kostsamma spekulation?