Så kan hemmasittarna slippa få sina liv förstörda

Svar på nyhetsartikeln "Antalet hemmasittande har ökat under pandemin" den 12 september.

Hemmasittarna kostar inte bara pengar för samhället utan riskerar också att få sina liv förstörda, menar skribenten som har förslag på hur kommunen ska kunna få dem tillbaka till skolan.

Hemmasittarna kostar inte bara pengar för samhället utan riskerar också att få sina liv förstörda, menar skribenten som har förslag på hur kommunen ska kunna få dem tillbaka till skolan.

Foto: Katarina Hydén

Debatt2021-09-23 05:54
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Som ledamot i barn- och utbildningsnämnden har jag många gånger tagit del av månadsrapporter från bland annat elevhälsochef Gerd Henriksson. De har alltid varit intressanta och gett oss politiker värdefull information.

Elevhälsochef Gerd Henriksson är oroad över att antalet hemmasittande ökar. Jag delar Gerd Henrikssons oro och förstår hennes önskan att frågan uppmärksammas mer.

Av den anledningen har jag forskat lite utanför kommunen. Hur har man agerat i andra kommuner med samma problematik? Då sticker Eskilstuna ut ordentligt. I Eskilstuna har man inte fokuserat på att följa skolplanen i första hand utan här gäller det att få eleverna på banan igen. Det lät intressant i mina öron. Eskilstunamodellen som de kallar ”Återvändarna” har lyckats mycket bra och är känt långt utanför Eskilstuna kommun.

Västervik har idag 124 elever som inte regelbundet deltar i undervisningen (22 hemmasittande, 73 korridorsvandrare och 29 i riskzonen). Kan vi få ett antal av dessa elever som idag lever i utanförskap att börja träffas ”utan prestationskrav” så är mycket vunnet. Det handlar inte bara om en ofantligt stor kostnad för samhället. Det handlar också om 124 barns förstörda liv. Många gånger beroende på att vuxna inte har varit där när kraven blivit för stora.

Sverigedemokraterna vill starta ett projekt som visat sig framgångsrikt i Eskilstuna. Projektet bygger på att man lär sig att anpassa sig till samhällets normer, som att komma i tid, visa hänsyn, äta tillsammans, plocka undan efter sig med mera.

Ovanstående bygger på att stärka självkänslan och att lagarbete är viktigt. Gemenskap och förtroende står i fokus. 

I Eskilstuna har man utvecklat ett lagarbete i form av bland annat gemensam lagsport. Olika pedagogiska spel har haft stor framgång i denna grupp. Krav på att följa läroplanen är inte det väsentliga. Utan att få med eleverna på banan för vidare utveckling längre fram.

Initialt vill Sverigedemokraterna avsätta 1 miljon kronor till detta projekt.

Tyvärr så avslogs förslaget av samtliga kommunfullmäktigeledamöter.