Hopp eller misströstan i vindkraftverkens skugga?

I min vÀrld sÄ trodde jag pÄ vindkraften som ett komplement till Sveriges elkraftförsörjning. Argumenten i debatterna har avlöst varandra inte minst i detta forum.

Skribenten frÄgar sig hur vindkraftverken ska kunna ge den el vi behöver, sÀrskilt kyliga, vindstilla dagar, nÀr alternativa energikÀllor inte lÀngre finns att tillgÄ.

Skribenten frÄgar sig hur vindkraftverken ska kunna ge den el vi behöver, sÀrskilt kyliga, vindstilla dagar, nÀr alternativa energikÀllor inte lÀngre finns att tillgÄ.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Debatt2022-01-14 05:40
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Jag har lÀst inlagor för och emot dessa etableringar och vad som döljer sig i skuggorna bakom vindsnurrorna. I tidningen Epoch Times om etablering i Ragunda kommun i JÀmtland hittade jag en artikel författad av Malin Nordstrand, som handlar om utbyggnaden av vindkraftparker i kommunen, som var mycket intressant. Hon skriver om hur vindkraftbolagen utnyttjar svensk natur för egna vinster och bedrar svenska folket, dÀri citerar hon en bankman vid namn Alexander Pohl som arbetat med gröna projekt i över 20 Är som nu har flyttat till JÀmtland

Det Àr ingen munter lÀsning och i mitt tycke ett stycke nÀrmare sanningen om mÀnniskornas oro över etableringar av stora vindkraftsparker. Efter att ha lÀst denna artikel har jag minst sagt blivit betÀnksam. Som jag befarade, det som sÀgs om vindkraften och dess etableringar ska tas med en stor nypa salt. Det Àr uppenbart att etableringsprocessen och hur tillstÄnden i inlagor till myndigheter och kommuner beviljas med ord som leveranskedjor, miljöpÄverkan och koldioxidutslÀpp med mera, inte handlar om att rÀdda planeten, bolagen anvÀnder bara dessa formuleringar som verktyg i etableringsprocessen. Det Àr enbart pengar, mycket pengar.

Men vad sÀger myndigheterna om detta? Om man lÀser artikeln sÄ gÄr kommuner och lÀnsstyrelser hand i hand med de stora bolagen och köper deras argumentation. Kan det vara sÄ illa att bolagen utnyttjar svenska folket som fÄr betala kalaset och pengarna sedan försvinner utomlands?

NÀr jag lÀser om den stora oredan i Ragunda kommun dÀr parterna lÀnsstyrelsen, kommunen samt en rad jurister och advokater Àr inblandade i en rad processer, sÄ kan man ha förstÄelse för vÄr kommuns beslut i frÄgan. Sedan finns ju förstÄs professorer som lÀser lagen för kommunerna om det olagliga i handlandet men detta fÄr, enligt artikeln i VT 5/1, ses som en partsinlaga.

Som jag nÀmnde inledningsvis sÄ bygger min artikel pÄ debatten i Ragunda kommun men det kunde lika gÀrna vara VÀsterviks kommun. Ragunda har nu beslutat pausa utbyggnaden.

Efter att ha lÀst om etableringen av vindkraften sÄ kan man fundera pÄ framtiden. Vem underhÄller ledningsnÀten? Vem tar vinsterna? Vem servar och ansvarar för att all teknik fungerar? FÄr fastighetsÀgarna nÄgon ersÀttning för att man upplÄter deras mark för vinstsyfte? NÀr verken inte blir lönsamma lÀngre, vem har dÄ ansvaret? Till sist: Vem författar och analyserar konsekvensbeskrivningen till kommunerna och respektive lÀnsstyrelser sÄ den kommer sÄ nÀra verkligheten som möjligt?

Till sist: TÀnk er en kall vinterdag med 20 minusgrader, nÀr Àlvarna har fryst, det Àr vindstilla, oljekraftverken Àr avvecklade och nÄgra fÄ kÀrnkraftverk Àr i drift.

Ska vi oroliga vandrare kastas brant mellan framtidstro och apokalyptisk misströstan?