Socialstyrelsen försökte utreda omfattningen på nytt för ett par år sedan men av olika skäl inte kunde genomföra den. Vi vet alltså inget om omfattningen av hur många som kan leva under hedersförtryck idag, men forskare har konstaterat att 2017 låg siffran på 240 000 drabbade. Kristdemokraterna vill att en nationell kartläggning av hedersförtryckets omfattning genomförs för att ta reda på hur många som lever under dessa hemska förhållanden.
Vi anser att det är viktigt att alla asylsökande och nyanlända redan vid samhällsorienteringen får kunskap om hedersrelaterat våld och brott, jämställdhet, kvinnors rättigheter och friheter i Sverige. Det krävs specifika kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck samt hedersnormer för att kunna erbjuda individanpassat och adekvat stöd och hjälp. I vissa fall kan även språkbarriären vara ett problem.
Behovet av stödsamtal eller traumabehandling är stort. Myndigheternas kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck har blivit bättre och det har utvecklats särskilda verksamheter och resursteam som riktar sig till utsatta. Alla kommuner erbjuder inte detta och enligt Socialstyrelsen varierar myndigheternas kunskap både på verksamhets- och handläggarnivå runt om i landet.
Idag finns en nationell stödtelefon för myndigheter, yrkesverksamma och aktörer som behöver råd och konsultation kring hedersrelaterat våld och förtryck. Nationellt Centrum för Kvinnofrid har en kvinnofridslinje, men det finns alltså ingen nationell specifik stödlinje för dem som riskerar att bli eller är utsatta för just hedersrelaterat våld och förtryck. Istället hänvisas de till skolpersonal, socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där man bor. En nationell stödlinje skulle tillgängliggöra stödet, informationen och samordna rätt hjälpinsatser.
Hedersrelaterade brott utgör grova kränkningar av mänskliga rättigheter och brott mot internationell lagstiftning. Enligt en rapport från Brå är de vanligaste brottstyperna olaga hot och misshandel. Direkta dödshot har uttalats i tre fjärdedelar av de ärenden där olaga hot förekommer. Förutom att bli utsatt för misshandel och olaga hot blir dessa kvinnor också kontrollerade och kränkta på andra sätt, både av gärningsmännen och av andra personer i kvinnornas närhet.
Idag saknas en särskild lagstiftning mot hedersbrott. Detta innebär att brottsoffer – oftast en kvinna, ibland även män eller HBT-personer försvinner i brottsstatistiken och att samhället saknar en heltäckande uppfattning om problemets omfattning. Kristdemokraterna vill därför att en lagstiftning införs som särreglerar hedersbrott i brottsbalken. Det skulle på ett bättre sätt betona allvaret i hedersbrotten, öka den avskräckande effekten för den skyldige och innebära en möjlighet till högre skadeståndsanspråk. Polisen skulle lättare arbeta förebyggande då brottet skulle tas på större allvar.
En lagstiftning om hedersbrott skulle även förbättra förutsättningarna att straffa fler personer än en. Motivet till hedersbrott särskiljer sig från andra brott på det sättet att många oftast är involverade, ofta har även brottet pågått under längre tid. Friheten kringskärs inte vid enstaka tillfällen utan kontinuerligt.