Det tog 13 timmar och 33 sekunder.
- Jag är jättetrött. Men jag är en Ironman nu.
Det trodde han inte efter 1 500 meters simning i Kalmar sunds 19-gradiga vatten.
- Det känns bra med simningen tills jag får kramp. Vad gör du då? Kramp ute på djupt vatten? Båda benen beter sig som stockar. Jag vill skrika rakt ut. Tandvärk är ingenting mot detta. Det värsta är ändå att jag inte kan göra något åt det. Jag försöker spänna fotleden och böjer mig till fosterställning. Det är svårt att stretcha och simma samtidigt.
Många flyter förbi Rollborn. Han hamnar längst bak i fältet. Till slut är han näst sist. Maxtiden för simningen på två timmar och 20 minuter närmar sig.
Tanken att ge upp finns där. Men försvinner när Rollborn ser kajen i Kalmar. Hans simning tar två timmar och sex minuter. Han är näst sist upp ur vattnet. Han byter om till cykelsträckan.
- Det tar lång tid. Det är inte lätt att ta av en våtdräkt när man har kramp. Jag tänker att det släpper när jag får mjuka upp benen i mjuka cyklingsrörelser. Jag får fel. Det blir värre. Jag testar alla möjliga påhitt för att sitta skönare. Jag sitter bredvid ramen, mellan ramen och bakom ramen. Att jag ser ut som en kosackryttare är att ta i, men folk undrar vad jag gör.
Då låser sig ena skinkan för Rollborn.
- Jag sätter sadelspetsen mot rumpan och trycker till. Det blir bättre. Krampen ger med sig. Jag har övervunnit den första stora barriären.
Rollborn blir klar med cyklingen efter sex timmar och 24 minuter. Han har varit ute i nio timmar. Då väntar ett maraton.
- Jag tänker vad skönt att få springa lite efter den här mardrömsstarten. Jag tänker: Stanna inte. Inte ens för vätska. Jag dricker av den vätska jag har på mig.
Han går i mål på löptiden fyra timmar och två minuter.
- Det var en resa genom helvetet. Vi har många muskler i kroppen. Jag känner varenda en nu, men jag vann över dem. Över mig själv.
Vad är lärdomen?
- Vi människor kan lösa oerhört många problem med rätt inställning. Genom att inte ge upp och kämpa på så kan vi lyckas med mycket. Jag har lärt mig förvandla smärta till lycka. Det skapar en plattform för resten av livet.
Det är en kick antar jag. Hur länge lever du på den här kicken?
- Till nästa jäkla skitutmaning dyker upp. Nä skämt å sido, jag kommer att ha med mig den här bedriften i hela mitt liv.
Vi har lite nyheter från simma-cykla-springa-långt-branschen, det finns faktiskt en person till från Västervik som genomfört samma sträcka som du, men då hette tävlingen Järnmannen. Han heter Rolf E Johansson, men han kom i mål på 13 timmar och 22 minuter. Kommentar?
- Det var intressant. Det visste jag inte. Då är jag nog ändå den förste Västervikaren som har gjort en tävling med namnet Ironman i alla fall. Men Rolf E Johanssons bedrift är också mycket imponerande.
Att du inte är ensam om att ha gjort den här sträckan på tävling gör inget?
- Nej jag ser det inte så. Jag har flyttat gränsen för vad som är möjligt för mig. Det räcker så.