- Det är en god stämning här nu. Inte så många allvarliga miner. Folk minglar och är uppe senare om nätterna. Det blir mer och mer skrik och jubel. Om vi fått med oss en medalj hem så hade det gått att gå omkring här och gå och leva på det. Nu när våra boxare har åkt ut så finns det inte så mycket mer att vara kvar för, säger boxningstränaren Jelili.
Han har varit i OS-byn i två veckor för att coacha fram boxarna Anthony Yigit, Salomon Ntuve och Anna Laurell.
- Vi har haft fokus på våra matcher. Nu har luften gått ur oss. Vi är inte så att vi går igång på kändisar. Alla gör sitt bästa. En del gör det bättre än andra. Det är livets gång, men att höja människor upp i skyn är inte min grej. Du kommer inte få se mig på några mingelbilder med superkändisar. Jag är inte mycket för det.
Han var i London för att få hem en boxningsmedalj till Sverige. Ntuve åkte ut efter en match, Yigit och Laurell efter två.
- Yigit gör en kanoninsats i andra matchen och förlorar med en poäng. Det var riktigt surt. Ntuve fick inte igång sin boxning. Laurell lider jag med. Hon gör det riktigt bra och har slitit hårt. Hon förtjänade en medalj. Tyvärr är hon för gammal för att få vara med och tävla i Rio om fyra år.
Vilket betyg ger du dina boxare?
- Om man ser till att Sverige inte vunnit medalj sedan 1988 så gör vi ett skapligt OS. Betyget blir två plus.
Vad längtar du hem till mest?
- Familjen och till Västerviks skärgård. Det är många i den svenska truppen som tipsat mig om Västerviks skärgård.
Du har bott här i tre år och inte sett den?
- Så är det. Det är lite pinsamt, så skriv inte det.