God morgon allihopa – i dag är det en underbar dag! God morgon lokföraren!
På perrongen i Överum vinkar Olle euforiskt till oss i tåget. Sömndrucket tittar vi oss omkring. Klockan är sju och ingen är helt vaken. Förutom Olle då. Han välkomnar dagen med sprittande livslust. När tåget väl rullar iväg sitter vi alla där med fåniga leenden. Ingen kommer liksom undan Olles glädje.
När min resa sedan fortsätter, genom landet, ned i Europa, inser jag hur få ”Ollar” det finns. Ingen annan station får mig att le fånigt. Tankarna fortsätter, till Martas veranda. Där fikar man bland hundratals pelargoner. Och hos Inga-Lill på Bruket äter man hemlagad lunch för 50 kronor.
Åke, han vet precis hur mjölken kördes med häst från Hyllela till törstiga Överumsbor, faktiskt för inte alls så länge sedan. Amalia 13 år är en jäkel på ”mindfulness”. Det finns en suverän mataffär, schyst skola, duktiga hantverkare och romantiska vita hus till en billig penning. Det finns även glada nakenbadare, bra kommunikationer, snygga fotbollsgrabbar, finstämd kör, käcka gympadamer och helvilda gladiatorer. I Vallonen hittar man några av Sveriges duktigaste dansare och alla är vi omslutna av de mjuka, lugna skogarna med sina fantastiska stigar och vackra sjöar.
Det är så lätt att bli hemmablind. Eller att fastna i det goda som var. Sista tiden har det skrivits mycket om vad som saknas i Överum. Jag skulle vilja vända på det, glaset är faktiskt halvfullt. Titta på det vi har och de möjligheter vi har framför oss. När jag kommer hem till Överum, efter att ha kajkat runt i halva världen, blir jag helt yr. För det är så himla fint. Så härligt galet. Så laglöst och tillåtande. Så gnälligt och traditionellt. Allt samtidigt. Och ofta ler jag, alldeles väldigt fånigt.
Med ödmjukhet och framtidstro hälsar vi i dag alla läsare varmt välkomna till Överumsdagen