Omdömeslös sifferexercis

17 februari 2012 00:00

När påtagliga argument tryter finns väl ingen annan utväg än att försöka med lite statistik. Så tycks Nils Ronquist ha resonerat när han skrev insändaren om vindkraftverkens ekonomi den 2 februari.

Jag vet inte om han lurar sig själv eller försöker lura andra men sifferuppgifter som hävdar att tillgängligheten för kärnkraftverken skulle vara 90 procent när samtidigt radionyheterna meddelar att hälften av verken, nu när de bäst skulle behövas, står stilla, det borde ge anledning till eftertanke. Och det är ju inte en engångsföreteelse. De har ju med stor precision lyckats passa in sina stilleståndsperioder när de bäst skulle behövas, och elkunderna får snällt betala.

Dålig statistik är lätt att leta på i synnerhet när det gäller kontroversiella verksamheter där omfattande lobbyverksamhet förekommer så som är fallet inom energisektorn. Men skall en meningsfull jämförelse göras bör hela livscykeln inklusive riskerna tas med i bedömningen.

För inte så länge sedan bröts ett turbinblad sönder på ett vindkraftverk i norra kommundelen. Det är väl relativt sett närmast att jämföra med en reaktorolycka för ett kärnkraftverk. Men vad blir konsekvenserna för respektive fall? Ja, för vindkraftverkverkets del ett okomplicerat byte till nytt blad med begränsade konsekvenser för tillverkare och eventuella försäkringsbolag. För kärnkraftens del kan konsekvenserna bli avsevärda, både för personal och kringboende om radioaktivt läckage förekommer, och för samhället eftersom enheterna är så stora att elförsörjningen äventyras.

Ser vi sedan på vad som händer när enheten är mogen för att skrotas, ja då är vindkraftverket enkelt att ta hand om för återvinning eller destruktion. Infrastrukturen, kablar, vägar, fundament med mera finns kvar i användbart skick och har platsen under den tid som driften var igång visat sig lämplig är det inte så kostsamt att ersätta utslitna delar eller att bygga ett nytt verk. Detta kan fortgå generation efter generation så länge energibehovet finns kvar.

Jämför detta med kärnkraftverkens begränsade livslängd - uranet räcker kanske några årtionden till - och de ännu icke redovisade kostnaderna, riskerna eller möjligheterna för att ta hand om allt överblivet radioaktivt material i många tusentals år.

I och för sig är vindkraften onödig, vi behöver inte den tillväxt i ekonomiskt eller materiellt avseende som den möjliggör. Dess funktion bör vara att ersätta kärnkraften och på så sätt i görligaste mån minska riskerna med kärnkraften.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Jan-Olov Bernhard Yxered