Privata fördelar

Sedan friskolereformen 1992 har antalet friskolor i Sverige ökat stadigt men nu händer det något nytt i Sverige. Skolinspektionen ratar exempelvis åtta av tio nyetableringar och i media har en ifrågasättande storm blåst kring privatiseringsfenomenet över lag.

20 november 2013 10:36

Fast privatiseringar kanske inte är så negativa egentligen. Det beror helt på vem man frågar, vilket också påverkar privatiseringsbesluten. Som bekant privatiserar de som står till höger mer än de till vänster, men det finns fler skillnader.

Studieförbundet för näringsliv och samhälle, SNS, har i en studie kartlagt cirka 35 000 politiker i styrande kommunmajoriteter konstaterat att graden av privatisering i en kommun inte bara påverkas av vilken politisk färg som styr utan även av politikernas bakgrund, utbildning och ålder.

Kunskapsnivån har en relativt stor betydelse. Högutbildade privatiserar över lag mer (för vänsterpolitiker gäller detta endast inom skolan). Det är dock inte märkligt att de med en stor kunskapsbank bättre förstår privatiseringens positiva mekanismer och det kommunala ekonomiska ekosystemet.

En undersökning från Göteborgs universitet pekar på liknande tendenser. De som är mest insatta drar sig till höger, mindre insatta till vänster, men de till höger ställer sig samtidigt mer kritiska till politiker över lag, vilket skulle kunna innebära att man har ett högre förtroende för privata aktörer.

Sedan juli 2011 har Skolinspektionen gett sju kommuner besked om vitesföreläggande, vilket de får när de begår stora fel. Ingen kommunal skola har dock tvingats stänga eftersom det endast är friskolor som kan få tillståndet indraget av skolinspektionen. Villkoren är således bättre för kommunala verksamheter än privata.

Enligt en studie författad av Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och Sofia Lundberg, docent i nationalekonomi vid Umeå universitet, kan man läsa att privat äldreomsorg är både billigare och bättre än offentlig omsorg även om den uppfattas likvärdig av brukarna. I de kommuner där privatiseringen började ganska tidigt har dessutom dödligheten bland äldre minskat.

För den som inte har alla fakta på hand finns det säkert en trygghet i att välja det som är kommunalt och invant. Ur en ekonomisk synvinkel kanske vissa politiker helt enkelt inte riktigt känner igen sig i att även kommunala skolor eller äldreboenden går back och misslyckas, och att de enheterna kanske egentligen borde stängas och ersättas med nya aktörer.

Den senaste tidens negativa privatiseringsdebatt visar spår av kunskapsbrist. Att verksamheter drivs i kommunal regi är inte en kvalitetsindikator. Om kunskapsspridningen om välfärdens möjligheter över lag ökade, och om information kom från fler och mer systematiska källor än medias räder mot enstaka privata verksamheter skulle förhoppningsvis ännu fler politiker kunna fatta välgrundade beslut.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Terese Andersson/SNB