Lycka är inte perfektion

Sverige har de näst bästa förutsättningarna för lycka, efter Australien, enligt en rankning från OECD. Samtidigt mår ungdomar och unga vuxna i Sverige psykiskt dåligt, enligt en rapport från Socialstyrelsen. Ekot rapporterade om dessa två motsägelsefulla nyheter den 28 maj.

29 maj 2013 08:26

Hur går det ihop att vi har så goda förutsättningar för lycka, men att så många unga lider av psykisk ohälsa? För de unga mår verkligen dåligt, oavsett vilket mått man använder sig av. Självskattningar, där de unga själva får uppge om de ”känner sig nere”, har svårt att somna eller lider av nervositet och huvudvärk, visar att välbefinnandet har minskat sedan mitten på 1980-talet. Men även vårdstatistiken är oroande – i åldersgruppen 18-24 år fick 7,2 procent av männen och 10,5 procent av kvinnorna någon form av psykiatrisk vård under 2011.

Samtidigt visar alltså OECD:s rankning att Sverige har näst bäst förutsättningar för lycka. OECD har vägt samman faktorer som sysselsättning, ekonomisk standard, utbildningsnivå, livslängd och utsatthet för brott. Noterbart är att Sverige hör till de länder där allra minst andel (1,23 procent) förvärvsarbetar mer än 50 timmar i veckan. Där sprack myten om livspusslet!

Eller så gjorde den inte alls det. Kanske handlar paradoxen om det Tage Erlander kallade ”de stigande förväntningarnas missnöje”. Kanske är det så att ju mer pengar, hälsa, utbildning och fritid vi har, desto större och mer orealistiska krav ställer vi på vad livet ska erbjuda?

Något som talar för detta är att samtidigt som Sverige har bland de lägsta andelarna med väldigt långa arbetstider, så ligger vi nära genomsnittet när människor anger hur mycket ”egentid” och fritid de har. Vad gör vi med all tid?

Kanske jagar vi en undflyende lycka som vissa tycks tro ska infinna sig när alla parametrar är perfekta. Ibland påstås det att vi blir olyckliga och stressade av sociala medier. Och det är klart, försöker man vara lika vältränad som sin mest vältränade Facebookvän, ha ett lika vackert hem som den mest renoveringsivriga FB-vännen, göra lika mycket karriär som den största karriäristen, laga lika storslagen mat som den som lever för matlagning och så vidare – då är det lätt att känna sig otillräcklig och stressad.

Att sträva efter utveckling och förbättring är en dygd, men man kan inte vara perfekt på alla områden hela tiden. Vuxna människor som fastnar i sådana ekorrhjul signalerar till de uppväxande generationerna att prestation och yta är det enda som räknas – en inställning som kan bidra till psykisk ohälsa.

Vuxna som ständigt är på språng till gymmet, altanbygget eller något annat ”förbättringsprojekt” har dessutom sällan ro att bara sitta ned och prata eller göra något kul med ungdomarna omkring sig. Att ständigt få höra ”ska bara” och ”inte just nu” gör knappast ungas psykiska hälsa bättre.

Ska vi i Sverige ta till vara våra goda förutsättningar för lycka så bör vi kanske satsa mer på våra familjer och relationer, och litet mindre på perfektionssträvan och förbättringsprojekt.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Marika Formgren