Bland gravstenarna sitter någon och fikar, en kvinna har med sig stickningen och sitter på en bänk och stickar några varv. Precis så vill Peter Springfeldt, som är kyrkogårdschef i Södra Tjust pastorat, att det ska vara.

– Kyrkogården ska vara en plats för sorg, men även för kontemplation och för glada minnen. Vi vill att man ska känna att man kan vara här, i en rofylld miljö. Lite som en park.

På tal om rofyllt. Den nya askgravlunden invigdes också, tillsammans med kyrkans solceller på taken och bikuporna som är till för de nya honungsbina. De hjälper till att pollinera, och kyrkan drar ett litet strå till stacken i miljöarbetet.

Artikelbild

| Askgravlunden ska bli en rofylld plats. Konstnärer Lore Nynnell, klädd i blå blus med röda detaljer, vill att vattnet ska påminna om återfödelse. Längst till höger Peter Springfeldt och bredvid honom Karin Björk.

Konstverket i askgravlunden, än så länge namnlöst, har Lore Nynnell skapat.

– Jag hade de redan och det passar fint in här. Vattnets porlande är fint, och vatten påminner om återfödelse och skänker kanske lugn, säger hon.

Kyrkoherde Karin Björk säger att man vill göra kyrkogården lite livligare, men med respekt.

– Ja det ska inte bli några jippon precis. Det är en plats där sorgen måste få finnas, men även tacksamhet och glädje över det som varit.

Artikelbild

| Man satsar även på solceller på administrationsbyggnadernas tak. Meningen är att bli självförsörjande på el. Och bikupor ska hjälpa både blommning och miljön på traven.

Och så har ni skaffat bin, hör det hemma här?

– De är en liten del i Guds skapelse som vill måste värna, så det tycker jag absolut. Det är i linje med vårt miljöarbete, helt klart, säger hon.

Vid askgravlunden har flera personer samlats.

– Vi hoppas att det här blir en plats präglad av hopp och tacksamhet, hoppet om att döden inte är slutet, säger Karin Björk.