Minuter från att möta inbrottstjuvarna

Hela huset var upp och ner, lådor utdragna och skåp utrivna. I stort sett allt låg i en enda röra.
- Jag var rädd. Jag visste ju inte om de fanns kvar i huset när jag kom hem.

Foto: Ilkka Ranta

Västervik2012-10-13 00:00

Catrin Bertilsson var minuter från att stöta på de inbrottstjuvar som på fredagsförmiddagen härjade i hennes och maken Jonas hem på Norrlandet utanför Västervik.

- Just nu känner jag mest ilska, men jag var rädd. Jag visste ju inte om de fanns kvar i huset när jag kom hem.

Catrin vill berätta för att varna andra. Att skaffa inbrottslarm och ha god kontakt med grannarna har fått en ny innebörd för familjen.

- Inbrottet skedde mitt på ljusa dagen, det är ofattbart att de kunde vända till allt på så kort tid.

Catrin och Jonas har förlorat en hel del värdesaker, men det materiella är en sak.

- Tänk om pojkarna hade varit hemma, jag vill inte tänka på det.

Inbrottet skedde någon gång på förmiddagen. Polisen var snabbt på plats och satte igång jakten på tjuvarna, som inte gav något resultat under fredagen. Den brottsplatsundersökning som gjordes gav dock en del spår.

Catrin, som driver företaget Hud & Hårstudion, hade tagit en ledig dag från jobbet. Nu fick hon tid över som instruktör på ett vattengympapass. Hon åkte iväg strax efter åtta och kom hem igen vid elvatiden.

-  Jag fick ett mobilsamtal precis när jag skulle gå in så det dröjde en liten stund innan jag märkte att den andra ytterdörren var uppbruten, berättar Cat-rin.

När hon lade ifrån sig mobilen och såg sig omkring förstod hon vad som hänt.

- Jag såg en massa av våra saker spridda överallt på vardagsrumsgolvet. Herre gud, tänkte jag, det har varit inbrott i huset. Då blev jag verkligen rädd, tänkte att de kanske fanns kvar i huset.

Catrin ringde polisen, väntade en stund och bestämde sig för att titta efter på övervåningen.

-  Jag hörde inga ljud, men jag tog med mig ett spisjärn som tillhygge och gick upp.

Då hade tjuvarna lämnat huset, kanske bara någon halvtimme innan hon kom hem. Även på övervåningen var allt i en enda röra.

- Till och med i barnens rum var lådorna utdragna och garderober tömda. De hittade också deras sparpengar, och det var ganska mycket. Jag såg också Jonas vapenfodral ligga tomma på golvet. Då blev jag rädd, men blev lugnad när Jonas kom hem och berättade att vapnen fanns inlåsta i ett vapenskåp.

Catrin kan för stunden inte berätta om allt som stulits. Men hennes laptop och en mobil är borta. Värre ändå är att alla smycken är stulna, däribland många fina släktklenoder i guld.

-  De har varit inne och härjat på kontoret och rivit runt bland alla mina företagspapper.

Cartrin har hunnit samla sig efter de dramatiska ögonblicken när sanningen gick upp för henne, att huset utsatts för inbrott.

- Det var verkligen obehagligt, jag visste ju inte om de var kvar i huset och om de var beväpnade. Nu känner jag mer ilska, att någon kan göra så här mot andra människor.

Hon vill också tacka polisen som hon tycker gjorde ett fint jobb.

- De var tillmötesgående och omtänksamma, det kändes skönt mitt i kaoset.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om