Det säger Johan Hervius-Löthman, som jobbar på patentbyrån Albihns Zacco i Västervik. Genom företaget har han ända sedan han började år 2005 erbjudits lunchkuponger som en löneförmån. Det är så det fungerar, företaget betalar en del av kostnaden, vilken förmånsbeskattas. Resten betalas med nettolönen, alltså de pengar du har kvar efter skatt. Bra för alla parter menar förstås Rikskuponger, som hävdar att du som anställd kan tjäna in var tredje lunch om ditt företag subventionerar hälften av kostnaden
- Många lunchkompisar höjer på ögonbrynen när jag tar fram kupongerna, de tror att jag får lunchen gratis och tycker att jag borde bjuda, säger Johan.
Han är rätt ensam om sina kuponger i Västervik, än så länge har han inte stött på särskilt många som precis som han får fumla lite med kupongerna när lunchen ska betalas i många olika valörer: 10, 20,50 och 80 kronor.
- Visst är det lite otympligt, de är lite svåra att hålla reda på, och ofta helt omöjligt att få fram rätt valörer. Just nu är småvalörerna slut. Det blir krångel när man ska ha tillbaka växel eftersom restaurangerna inte får ge tillbaka mer än tio kronor.
När han nu får höra att Rikskuponger böjer sig för samtiden och har infört ett betalkort laddat med lunchpengar konstaterar han bara:
- Det var onekligen på tiden, det underlättar hanteringen för alla.
Martin Jönsson på Ticket Rikskuponger säger att han av konkurrensskäl inte kan gå in på hur många som gått över till betalkort.
- Men det är en betydande del och det ökar ständigt. Marknaden har efterfrågat det. Rikskortet betyder en stor avlastning för restaurangerna och hanteringen blir säkrare. Vi har också lanserat en app där man kan kontrollera saldo och spärra kort på ett enkelt sätt.
Rikskuponger kunde på tisdagen inte lämna någon uppgift på hur många företag i Västervik som erbjuder sina anställda subventionerad lunch. I Sverige används lunchförmånen av runt 155 000 personer dagligen.
Graden av subvention varierar, men brukar ligga på mellan 40-60 procent. Många företag erbjuder förmånen utan förbehåll medan andra använder den som ett argument för att dämpa lönekraven.
Rikskuponger lanserades i Sverige 1973 och stöddes av staten eftersom hälsoundersökningar visade att det slarvades med maten mitt på dagen. I en ny undersökning där 1 007 svenskar rankade olika löneförmåner hamnade lunchkuponger på fjärde plats efter träningskort, företagshälsovård och pensionsplaner.