John Sjöblom misströstar. Skrivandet går trögt. Orden ramlar ut huller om buller på papperet framför honom.
Han har fått i uppdrag att intervjua sin nya klasskamrat Niklas Petersson och skriva några "enkla rader" om honom.
Vårterminen i årskurs 1 på Barn- och fritidsprogrammet har precis börjat.
Läraren Annika Jörbrink Svensson går runt och samlar in texterna i ett kuvert.
Det kommer att öppnas först om tre år på studentdagen.
"Det spelar ingen roll. Då är jag inte här ändå tänker", John.
Det är en ny miljö, nya människor. John håller sig i bakgrunden.
Han kommer till ett vägskäl. Det står "Avhopp 1 kilometer" på ena skylten. På den andra "Studenten 800 kilometer".
Det är så det känns i alla fall. Han erbjuds hjälp.
"Varför skulle jag få extra hjälp och inte de andra. Det är pinsamt", tänker han.
Det är en tuff tid. John är smart nog att ha tur. Vid ena skylten står Annika Jörbrink Svensson. Hon vill hjälpa honom på rätt spår. Hon är envis.
Hans Mamma och pappa har berättat att det finns många som lyckats i livet trots hans svårigheter.
Han bestämmer sig. Studenten blir ett mål. Ambitiös och kompromisslös börjar han gå.
Han går rakt mot problemen. Han kom över första hindret. Han fortsätter att gå. Han kommer runt år ett. Och år två. Han är ostoppbar. Och år tre.
- Jag trodde aldrig att jag skulle gå här i dag. Steg för steg fattade jag att jag kan. Jag fokuserade mycket på skolan. Och så fick jag mycket hjälp av Annika. Hon har stöttat mig massor.
Klockan är 07.45. Det är studentdag. John går längst fram i klassen BF09. De är på väg mot gymnasiet. Mot studenten.
- I dag har jag allt jag vill ha. En bra familj, bra vänner och en utbildning.
Framöver börjar han jobbet på förskolan Gertrud.
Han räknar upp personer som har dyslexi, men ändå klarat sig bra i vuxenlivet. Kungen bland annat.
- Han har ju ett skapligt flyt trots att han haft en del motgångar.