Utrikesfödda allt snabbare in i samhället

De senaste tio åren har antalet utomlandsfödda ökat kraftigt i Sverige. Men integrationen har samtidigt gått i allt högre takt.

Rent ekonomiskt är invandringen inte bara en kostnad för kommunerna – den gör dem bättre rustade när invånarna blir äldre, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

2 januari 2020 07:03

Från 2008 till 2018 (Statistiska centralbyråns senaste statistik) ökade andelen utrikes födda i Sverige från 14 till 19 procent, eller med nästan 700 000 personer. Ökningstakten är mycket ojämnt fördelad mellan kommunerna, från 1,6 procentenheter i Nykvarn utanför Södertälje, till 14 procentenheter i Smålandskommunen Högsby. Därefter kommer två andra Smålandskommuner, Lessebo och Älmhult. Och den kommun som har störst andel utlandsfödda i landet, 42 procent, är Botkyrka utanför Stockholm.

Ökningen är en utmaning för kommunerna. Utanförskap, med alla de problem de medför, genererar daglig medierapportering och intensiv diskussion om misslyckad migrations- och integrationspolitik.

Arbetslösheten bland utrikes födda ligger exempelvis mycket högre än för svenskfödda, 17 respektive 4 procent, och ungdomsarbetslösheten bland utrikes födda är 34 procent mot närmare 14 för inrikes födda, enligt SCB.

Men en tillbakablick på det gångna årtiondet visar att integrationen går åt rätt håll.

Trots stora utmaningar har etableringstakten snabbats på rejält om man tittar historiskt, säger Björn Andersson, utredare på arbetsmarknadssektionen vid Sveriges kommuner och regioner (SKR, tidigare SKL).

Nästan halvering

Av de flyktingar och deras anhöriga i arbetsför ålder, som kom in i kommunala mottagningsprogram 2010, tog det sju år tills hälften hade jobb. Men för dem som togs in 2014 tog det fyra år att nå samma sysselsättningsnivå. Och utvecklingen är fortsatt positiv, även om det ännu är för tidigt att göra långtidsjämförelser med dem som kommit senare.

Etableringstakten varierar samtidigt över landet. I Jämtland och Norrbotten, exempelvis, går den i vissa kommuner på två år, säger Björn Andersson och ser en förklaring:

Många kommuner gör betydligt mer än sitt ordinarie uppdrag.

Inte minst går de in med åtgärder som förstärker Arbetsförmedlingens insatser. Men det är ett bekymmer att Arbetsförmedlingen inte fungerar som den ska om vi nu är på väg i en sämre konjunktur, anser Andersson. Risken finns då att integrationen inte går lika fort.

Socialbidrag 1 procent

Många anser att utrikes födda kraftigt belastar kommunernas budgetar på bekostnad av andra välfärdssatsningar. Men det stämmer inte, även om kostnaderna är höga på sina håll, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

I riket som helhet är det inte någon jättestor kostnad.

Totalt uppgår exempelvis socialbidragen till både utrikes och inrikes födda till drygt 10 miljarder kronor. Det är en procent av kommunernas och regionernas samlade utgifter för i huvudsak skola, vård och omsorg. Sammanlagt låg dessa på cirka 1 000 miljarder kronor 2018.

Det som verkligen kräver ekonomiska resurser är Sveriges åldrande befolkning, säger Wallenskog. Totalt rörde det sig om 126 miljarder kronor i fjol, och den kostnaden kommer att öka kraftigt. Boende, hemtjänst och sjukvård för en 80-åring eller äldre kostar i genomsnitt 200 000–600 000 kronor per år, beroende på ålder.

Ojämn fördelning

När de som är födda utomlands slår sig ner i växande städer och får jobb ökar skatteintäkterna där. I avfolkningsbygder, där det finns få jobb, leder dock många utrikes födda i stället till minskade intäkter.

Det är bra med invandring, men det vore bra om den var jämnare fördelad, säger Wallenskog.

Den ojämna fördelningen sätter press på rikare kommuner med större befolkningstillväxt att betala mer i utjämningssystemet till kommuner som råkat ha haft bostäder för att hysa in flyktingar.

Risken finns att det blir en ökad polarisering mellan kommunerna.

Överlag har invandringen till Sverige ökat landets ekonomiska tillväxt något, säger Wallenskog. Den har också jämnat ut åldersstrukturen på befolkningen, och skjutit till arbetskraft till bland annat äldreomsorgen. Det blir ännu viktigare inom några år när de stora barnkullar som föddes 1945 och några år därefter når 80-årsåldern.

På sikt har Sverige därför betydligt bättre förutsättningar än andra länder tack vare den här jämnare åldersfördelningen.
Fakta: Utrikes födda

Kommunerna med minst andel utrikes födda 2018 (procent):

Piteå6,5
Lekeberg6,8
Öckerö7,0
Rättvik7,0
Söderköping7,1
Säter7,2
Gagnef7,4
Grästorp7,5
Gotland7,5
Kil7,6
Hammarö7,6
...och här är andelen störst:
Botkyrka42
Haparanda42
Södertälje40
Malmö34
Sigtuna34
Burlöv32
Sundbyberg31
Solna31
Järfälla30
Upplands Väsby30
Huddinge30

Källa: SCB.


Fakta: Ökande andel

Här har andelen utrikes födda ökat minst mellan 2008 och 2018 (antal procentenheter)...

Nykvarn 1,6

Hammarö 1,7

Kil 1,7

Kalix 1,9

Säter 1,9

Härryda 2,0

Gagnef 2,0

Vaxholm 2,0

Grästorp 2,1

Lerum 2,1

Höör 2,1

Surahammar 2,1

...och här har andelen ökat mest (antal procentenheter):

Flen 10

Filipstad 10

Södertälje 10

Hultsfred 11

Hylte 12

Sigtuna 12

Östra Göinge 12

Älmhult 13

Lessebo 14

Högsby 14

Källa: SCB

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ola Westerberg/TT