Abiy Ahmed är född 1976 och är premiärminister sedan 2018. Med sina 43 år är han Afrikas yngste ledare.

Han får priset för "sitt arbete med att uppnå fred och internationellt samarbete och särskilt för sitt avgörande initiativ för att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea", enligt Nobelkommittén.

Kommittén hoppas att Nobels fredspris 2019 kommer att stärka premiärminister Abiy Ahmed i hans viktiga arbete för fred och försoning, skriver man fortsatt i sin motivering.

Årets fredspristagare har i nära samarbete med Eritreas president Isias Afwerki snabbt tagit fram principerna för ett fredsfördrag för att få ett slut på det långa dödläget mellan Etiopien och Eritrea, enligt juryn.

"Diskutabelt" pris

Kommitténs ordförande, Berit Reiss-Andersen, presenterade pristagaren framför ett stort medieuppbåd. På frågan om Abiy Ahmed verkligen gjort tillräckligt för demokratiprocessen i Etiopien svarar hon:

Rom byggdes inte på en dag. Vi ser att det finns arbete kvar att göra. Men vi har samtidigt sett väldigt många steg i rätt riktning, svarar hon och fortsätter:
Vi medger att det kan vara diskutabelt att redan nu utse Abiy Ahmed, men vi har sett mycket redan och hoppas att arbetet han påbörjat fortsätter.

"Kollektiv seger"

Etiopiens premiärminister har "gjort fred, förlåtelse och försoning till viktiga politiska beståndsdelar i sin administration" sedan han tog över ledarskapet 2018, kommenterar hans kansli priset.

"I dag, när världen uppmärksammar och firar hans insatser genom att ge honom Nobels fredspris, bjuder vi in alla etiopier och Etiopiens vänner att fortsätta stå på fredens sida. Denna seger och detta erkännande är en kollektiv seger för etiopier, och en uppmaning att stärka vår föresats att göra Etiopien – hoppets nya horisont – till ett framgångsrikt land för alla."

Fredsmäklare

Fred med grannen Eritrea, amnesti i sitt hemland Etiopien och fredsmäklare i den svårt krigsdrabbade regionen Afrikas horn.

Allt detta har Abiy Ahmed åstadkommit inom drygt ett år på premiärministerposten.

Oroligheter i delstaterna Oromo och Somali ledde till att företrädaren Hailemariam Desalegn avgick. Abiy Ahmed blev då regeringschef, den första från oromofolket.

I sitt installationstal bad han "från botten av sitt hjärta" om ursäkt för att de senaste årens protester lett till att människor skadats och dödats.

Inte populär hos alla

Snart genomförde han en rad reformer. Inte minst normaliserade han relationerna med ärkefienden Eritrea efter en mer än 20 år lång gränskonflikt. Tusentals fångar fick amnesti och tidigare terroriststämplade rörelser fick bilda laglig opposition. Ett fredsavtal slöts också med gerillan Ogadens nationella befrielsefront.

Det har inte varit populärt hos alla – Abiy Ahmed har under sin korta tid vid makten råkat ut för kuppförsök, gerillauppror har brutit ut i väster och etniska konflikter har drivit omkring en miljon människor på flykt.

Abiy Ahmed beskrivs också som en nyckelspelare bakom avtalet mellan militärrådet och den civila oppositionen i grannlandet Sudan, sedan diktatorn Omar al-Bashir störtades i april i år.

"Jättestort framsteg"

Abiy Ahmed är en värdig prisvinnare, säger Karin Wall Härdfeldt, generalsekreterare för Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Det är jätteviktigt med initiativ för fred, dialog och försoning, särskilt i ett område som haft decennier av konflikter. Fredsavtalet mellan Etiopien och Eritrea är ett jättestort framsteg och jag hoppas att det får mer momentum i och med det här, säger hon till TT.

Priset ger Abiy Ahmed internationell legitimitet att fortsätta på den inslagna vägen, anser Etiopienexperten Kjetil Tronvoll.

Det är ett stort erkännande för Abiy Ahmeds fredsdiplomati, för hans politik i Etiopien och för regionen, säger han till TT.