Skräckscenariot: Priserna faller fritt

Bostadspriser i fritt fall och skenande arbetslöshet. Kritikerna menar att det kan bli följden vid en global kris. SvD:s Johan Carlström reder ut varför den rekordlåga räntan riskerar att ställa Riksbanken utan vapen.

25 december 2017 15:00

Svensk ekonomi växer så att det knakar. En växande och produktiv befolkning som jobbar som aldrig förr gjorde att BNP ökade med hela 3,3 procent förra året ? betydligt mer än i de flesta länder som vi tycker om att jämföra oss med.

Den starka ekonomin har lett till att skatteintäkter från hushåll och företag fullkomligt flödat in till statens kista. Det har varit goda nyheter för regeringen som använt inkomsterna för att utlova mer pengar till viktiga väljargrupper inför valet 2018.

Men festen kan när som helst få ett abrupt slut om en kris bryter ut. I ett sådant läge riskerar Riksbanken att stå tämligen handfallen. Det hävdar Anna Breman, chefekonom på Swedbank.

Skräckscenariot är en global kris som både drabbar exportindustrin och får bostadsmarknaden att falla. Då kommer svensk export att drabbas och arbetslösheten att öka.

- Hushållens konsumtion kommer att falla om människor känner att förmögenheten de har i sina bostäder minskar. I det scenariot kommer även börsen att falla. Det kommer att få hushållen att känna sig ännu fattigare, säger Anna Breman.

Normalt hade Riksbanken svarat med att kraftigt sänka räntan. Det hände till exempel efter den global finanskrisen 2008. Inom loppet av några månader hade Riksbanken sänkt styrräntan med fantastiska 4,5 procentenheter till 0,25 procent. När våra europeiska grannländer några år senare fick problem med sina statsfinanser minskade banken räntan igen, med 2,5 procentenheter.

I dag är situationen en annan. Trots att många företag har extremt svårt att hitta personal har lönerna inte ökat lika mycket som i tidigare högkonjunkturer. Det har satt spår i inflationen som inte varaktigt nått upp till Riksbankens 2-procentsmål på många år. Riksbanken har svarat med att sänka räntan till minus en halv procent. Om man ska tro Anna Breman så betyder det att Riksbankens möjligheter att stötta ekonomin vid en kris är mycket begränsad.

- Riksbanken skulle kanske kunna sänka räntan ytterligare något. Men eftersom räntorna redan är så låga skulle det få en närmast obefintlig effekt på efterfrågan och tillväxten i svensk ekonomi.

Minusräntor är nämligen något helt annat än plusräntor. Så länge räntorna är positiva får sparare betalt för att spara. Genom att sänka räntan gör Riksbanken det billigare för hushåll och företag att låna. Det blir mindre attraktivt att spara, vilket i sin tur uppmuntrar till konsumtion och investeringar.

Om räntorna är negativa kostar det i stället att spara, eftersom storbankerna måste betala för att placera sina pengar hos Riksbanken. Än så länge har bankerna bara tagit betalt för detta av sina företagskunder. Men om räntorna sjunker tillräckligt mycket under noll finns det en stor risk för att bankerna också kommer att börja ta betalt av privatkunderna.

När det kostar för mycket att spara kommer många hushåll antagligen att börja ta ut sina pengar för att lägga dem under madrassen, i stället för att konsumera. Sannolikt lär de inte heller investera i aktier, eftersom aktiemarknaden faller vid en kris.

Riksbankschef Stefan Ingves brukar hävda att hans arsenal är mer eller mindre obegränsad - att banken har andra vapen till sitt förfogande om konjunkturen vänder ner eftersom den alltid kan trycka nya pengar för att få igång inflationen.

Så här långt har banken till exempel använt sedelpressen för att köpa upp nästan hälften av de svenska statsobligationerna. Riksbanken har också sagt att den skulle kunna köpa andra tillgångar som kommun-, företags- och bostadsobligationer för att pressa ner räntorna och få upp inflationen.Enligt Anna Breman är den typen av tilltag dock inte alls lika effektiva som räntesänkningar.

Kvar i Riksbankens verktygslådaär valutainterventioner. Vid en kris skulle man kunna sälja kronor för att försvaga kronan, vilket skulle öka inflationen genom att göra importvaror dyrare.

Riksbanken har intervenerat på valutamarknaden förut. Men att göra så igen skulle vara mycket kontroversiellt. Riksbanken skulle ju i praktiken skapa inflation på ett annat lands bekostnad, eftersom man måste köpa en annan valuta för att sälja kronor. Om kronan försvagas mot andra valutor stärks per definition de andra valutorna, vilket gör det svårare för andra länder att få upp sin egen inflation. Dessutom menar Anna Breman att lagen är otydlig om hur mycket Riksbanken får intervenera i valutan (även om Riksbanken är av en annan åsikt).

En absolut kanske sista utväg för att få upp inflationen hade varit att trycka så kallade "helikopterpengar" - nya pengar som trycks upp av centralbanken och delas ut till befolkningen för att få fart på efterfrågan och inflationen. Men det är ännu mer kontroversiellt, eftersom det riskerar att leda till alldeles för hög och okontrollerbar inflation. Investerare skulle nog undra hur det står till med svensk ekonomi om centralbanken tog till sådana extraordinära åtgärder, och risken är stor att de skulle lämna landet - vilket kunde få förödande effekter.

Trycket skulle då öka på regeringen att rädda svensk ekonomi från en kollaps. Sveriges statsskuld uppgår bara till 40 procent av BNP. Det är lågt jämfört med de flesta andra länder.

Vid en kris riskerar statsfinanserna emellertid att försämras snabbt ? speciellt om Riksbanken inte har så mycket muskler kvar för att stötta ekonomin. Sveriges relativt generösa a-kassa ökar till exempel statens underskott mycket om arbetslösheten ökar.

- Det svänger så otroligt fort. När världsekonomin är fantastisk så flödar pengarna in eftersom många arbetar och betalar skatt. Så fort det blir sämre tider minskar flödet väldigt snabbt, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Hon är mycket kritisk både till Riksbankens negativa ränta och regeringens pengaregn över väljarna. Minusräntorna, menar hon, har bidragit stort till hushållens rekordhöga skulder. Skulderna gör svensk ekonomi ännu mer sårbar för en global lågkonjunktur.

Nu bygger vi berg och då är risken stor att det blir en ravin.

- Hushållen har blivit oerhört mycket mer känsliga på de här nivåerna. Nu bygger vi berg och då är risken stor att det blir en ravin. Priset för de som ska betala riskerar att bli väldigt högt.

Och även om omvärldsekonomin i dag går bra saknas det inte risker. En kinesisk kris är en, eftersom Kina blivit en så stor aktör på den världsekonomiska scenen. En öppen väpnad konflikt mellan USA och Nordkorea är en annan. Men det kanske allra värsta scenariot av alla är om en global kris inte bara leder till en stor ökning av arbetslösheten, utan också ett kraftigt bostadsprisfall.

Enligt Anna Breman skulleett prisfall på över 20 procent ganska snabbt göra att tillväxten i svensk ekonomi helt uteblev. Arbetslösheten skulle öka. Om prisfallet sammanfaller med en internationell lågkonjunktur blir skadeverkningarna ännu större. Bolåneräntorna kan stiga om investerare börjar ta mer betalt för den ökade risk det innebär att låna ut pengar till bolånekunder.

I så fall menar Annika Winsth att Riksbankens bästa vapen skulle vara att köpa bostadsobligationer för att pressa ner räntorna. Men det vore knappast idealiskt.

- Alla hade önskat att vi hade kunnat använda både finans- och penningpolitiken om vi går in i en lågkonjunktur. Men risken är stor att vi har bränt krutet om krisen slår till innan vi har hunnit höja räntan. Då sitter vi där och måste trolla med knäna.

Denna artikel är en del av Svenska Dagbladets premiumutbud. Genom ett samarbete mellan SvD och din tidning har även du som prenumerant tillgång till innehållet.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Johan Carlström ? SvD