Sannfinländarnas makt långt ifrån säkrad

De starkt nationalistiska Sannfinländarna skrällde i valet i Finland, som slutade i knappa marginaler mellan tre partier i toppen.

Socialdemokraterna väntas nu få i uppdrag att bilda regering. Frågan är om Finlands andra största parti blir inbjudna.

15 april 2019 20:29

Glada tillrop utbröt på Socialdemokraternas valvaka i Helsingfors när rösterna var räknade på söndagskvällen.

Med 17,7 procent kunde partiet utropa sig till riksdagsvalets segrare för första gången sedan 1999 – ett resultat som ger partiledare Antti Rinne första tjing på statsministerposten.

Det återstår att se vilken regering Rinne ser framför sig. På frågan om partiet kan tänka sig att samregera med Sannfinländarna, som blev andra största parti med bara 0,2 procentenheter mindre stöd än Socialdemokraterna, svarade han svävande.

Jag vill inte spekulera i den saken nu, sade Rinne till nyhetsbyrån Reuters.

Partiledaren har tidigare sagt att han och Jussi Halla-aho, Sannfinländarnas ledare, har "väldigt olika värderingar".

Osannolikt samarbete

Finländsk politik är känd för att vila på kompromisser och pragmatism. Det har ofta mynnat ut i breda koalitionsregeringar som sträcker sig över de i Sverige tydligare blockgränserna.

Men för Göran Djupsund, professor emeritus i statsvetenskap, är ett regeringssamarbete mellan Sannfinländarna och Socialdemokraterna osannolikt.

För runt åtta år sedan var Sannfinländarna lite som Socialdemokraterna var på 1970-talet. Man vurmade om välfärdsstaten och ville ha en stark offentlig sektor. Under senare tid har de gått ett snäpp åt höger, åtminstone i ekonomiska frågor, säger han.

Det är det, snarare än partiets invandringskritiska linje, som kan sätta käppar i hjulet för ett samarbete, tror Göran Djupsund.

Men inget parti har sagt att de inte kan tänka sig att förhandla eller samtala med Sannfinländarna. Vi har inte den beröringsskräcken som råder kring Sverigedemokraterna i Sverige. Jag skulle tro att frågan kommer landa på Sannfinländarnas bord, men formulerad på ett sådant sätt att ett regeringssamarbete inte är möjligt.

Troligare är i så fall att Socialdemokraterna sträcker ut en hand till bland annat det moderata Samlingspartiet, säger han, trots att ideologiska motsättningar finns även där.

Har satt prägel

Sannfinländarna satt i Juha Sipiläs Centerledda regering mellan 2015 och 2017, då partiet splittrades i två. En liten utbrytarfalang satt kvar i regeringen – Blå framtid, som blev utan mandat i söndagens val.

Sannfinländarna har satt sin prägel på Finlands politik, säger Göran Djupsund. De har bland annat fått igenom för partiet viktiga frågor som sänkt flyktingkvot och sänkt finländskt bistånd till utvecklingsländer.

Men vi har inte sett samma förskjutning av invandringskritiska åsikter som spillt över på övriga partier som i till exempel Danmark. I Finland har många partier valt att fortsätta ta avstånd från främlingsfientlighet.
Bakgrund: Sannfinländarna

Sannfinländarna är ett starkt nationalistiskt, kulturkonservativt, invandringskritiskt och EU-kritiskt parti som vilar på en kristen grund. De förespråkar bland annat skärpt asylpolitik och att svenska språket avskaffas som obligatoriskt ämne i finskspråkiga skolor.

Partiet föddes ur askan av Finlands landsbygdsparti, som gick i konkurs 1995. 1997 lämnade partiets grundare och första partiledare Raimo Vistbacka över stafettpinnen till Timo Soini, som skulle komma att sitta på posten i 10 år.

Få men stadigt ökande mandat i riksdags-, och kommunvalen under början av 2000-talet gjorde Sannfinländarna till en växande politisk kraft. Genombrottet kom under EU-parlamentsvalet 2009, då deras EU-skeptiska linje skrapade ihop ett mandat. I riksdagsvalet 2011 skrällde partiet rejält och fick 19 procent, eller 39 mandat.

Efter valet 2015, då Sannfinländarna fick 18 procent av väljarnas stöd, tog partiet plats i Juha Sipiläs Centerledda regering och fick fyra ministerposter. Timo Soini utsågs till utrikesminister.

I juni 2017 valdes den då 45-årige lingvisten Jussi Halla-aho till ny partiledare för Sannfinländarna. Halla-aho anses tillhöra partiets mest radikala falang, och har bland annat fällts för hets mot folkgrupp om brott mot trosfriden för ett blogginlägg där han uttrycker sig rasistiskt om islam och somalier.

Utnämningen av Jussi Halla-aho skapade splittring i både regeringen och partiet. En liten grupp, Blå framtid, bröt sig loss för att stanna i regeringen medan Sannfinländarna blev ett oppositionsparti.

Källa: NE m.fl.


Fakta: Så gick valet

Finlands riksdag, eduskunta, har 200 platser. Så här fördelas de, utifrån det resultat som offentliggjorts med alla rösterna räknade under valnatten:

Socialdemokraterna (SDP): 40 mandat (17,7 procent)

Sannfinländarna: 39 (17,5)

Samlingspartiet: 38 (17,0)

Centern: 31 (13,8)

De gröna: 20 (11,5)

Vänsterförbundet: 16 (8,2)

Svenska folkpartiet i Finland: 9 (4,5)

Kristdemokraterna: 5 (3,9)

Övriga grupper: 2 (2,9)

Övriga partier: cirka 3,1 procent

I kategorin "övriga grupper" tar Rörelse nu:s kandidat Harry Harkimo liksom obundne Ålandspolitikern Mats Löfström varsitt mandat.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Fanny Hedenmo/TT