En gymnasielärling ska kunna vara anställd och få lön under sin lärlingstid. Kostnaden för förslaget beror på hur många som väljer lärlingsutbildning, men helt genomfört räknar Folkpartiet på en årlig kostnad på 2-3 miljarder kronor.
-Men i andra änden får vi en lägre ungdomsarbetslöshet, säger Björklund.Intresset för yrkesutbildningar och den form av lärlingsutbildning som finns på gymnasiet i dag är svalt. Men Björklund tror att möjligheten till lärlingsanställning i det nya systemet kommer att öka intresset. Särskilt om det visar sig att det sedan leder till en anställning.
Företagen som tar emot lärlingar kommer att få ett anställningsstöd på 80 procent av lönekostnaden, dessutom får de handledarstöd. Björklund tycker att det är rimligt att staten stödjer arbetsgivarna så pass kraftigt.
-Här handlar det om att företaget tar på sig det utbildningsansvar som i dag åligger skolan, och skolan betalar vi ju med skattepengar. De här gymnasiala yrkesutbildningarna är bland det dyraste som finns, säger Björklund.Än så länge är förslaget något som FP driver. Men får Björklund stöd av de andra tre regeringspartierna tror han att lagstiftningen kan vara på plats nästa år, likaså reglerna för de ekonomiska stöden till arbetsgivarna.
Moderaterna välkomnar förslaget om att bygga ut lärlingssystemet.
-Vi får förstås i höst göra en bedömning av reformutrymmet, men min utgångspunkt är att det här är ett förslag som Alliansen borde gå fram med, säger Tomas Tobé, utbildningspolitisk talesperson för M.Han tycker att det är ett bra komplement till de YA-jobb som statsminister Fredrik Reinfeldt presenterade tidigare i veckan, som handlar om att unga kan kombinera jobb med utbildning för att få in en fot på arbetsmarknaden.
-Det är bra att prioritera unga och jobb. Jag tror att det blir en helt avgörande fråga i nästa val, säger Tobé.Även Centerpartiet är med på noterna. I måndags skrev C-ledaren Annie Lööf en debattartikel, där hon bland annat föreslog utbyggt lärlingssystem.