Våldtäktsdömd beviljas resning i HD

Högsta domstolen (HD) har beviljat resning i ett mål där en man 2003 dömdes för att ha våldtagit sin minderåriga dotter. Han dömdes till 14 års fängelse och enligt hovrättens dom ska han ha våldtagit henne upp till 200 gånger under 1983-1990.

24 maj 2013 14:26

Domarna bygger i stort på dotterns berättelser. Senare har hon berättat om andra våldtäkter, med inslag av sadistiskt och rituellt våld, där polisen kunde visa att en del av uppgifterna var falska.

De nya uppgifterna gör henne mindre trovärdig och därför ska frågan prövas igen, anser HD.

-Det är naturligtvis ofattbart skönt att höra och det måste vara en stor lättnad för honom, säger Thomas Olsson, mannens advokat.

Olsson har inte fått beskedet innan TT ringer och har inte hunnit tala med sin klient.

-Vi har arbetat med detta länge, och det har varit många turer, säger han.

Den i dag 65-årige mannen dömdes i februari 2003 mot sitt nekande, för våldtäkt och grov våldtäkt.

Han ska ha förnedrat dottern och utsatt henne för "kraftigt övervåld med inslag av ren tortyr", enligt hovrätten. Våldet bestod bland annat i att han brände henne med cigaretter, skar henne med rakblad och band fast hennes armar.

Domen bygger på vad dottern har sagt, bland annat till sin terapeut. Hovrätten avfärdade en teori om att uppgifterna "var sprungna ur terapi".

Mannen frigavs villkorligt i somras.

Riksåklagaren (RÅ) ansåg däremot inte att det fanns skäl för resning. Det som dottern har berättat om på senare år betyder inte att hennes tidigare berättelse inte är tillförlitlig.

Enligt RÅ utsattes flickan för extremt omfattande brottslighet från sin pappa. Hon kan ha fått sådana psykiska skador av detta så att det är svårt att bedöma de "i vissa delar närmast osannolika" saker hon berättat på senare år.

Inte heller kvinnan själv ansåg att pappan skulle beviljas resning.

Detta är det fjärde resningsfall som handlar om det som juristerna kallar "skenande berättelser", enligt Christian Diesen, professor emeritus i processrätt vid Stockholms tingsrätt.

-Efter den fällande domen börjar målsägaren efter några år och vanligen under terapi att berätta om rituella övergrepp, spädbarnsmord, nergrävda barnlik och det ena med det andra, förklarar han.
-Mönstret är precis detsamma och HD:s slutsats är också densamma. När det kommer orimliga uppgifter, eller som kan motbevisas, vågar man inte lita på den ursprungliga berättelsen.

Mest känt är förmodligen "fallet Ulf" i Skåne som Hannes Råstam på Uppdrag granskning lyfte fram och där den våldtäktsdömde pappan friades. Ett resningsfall i Umeå slutade också med friande utslag. I ett Södertäljefall gick mamman fri efter resningen medan pappan fick en mildare dom.

-Ska man generellt säga något om avslöjanden om övergrepp i barndomen som kommer fram under terapi som vuxen så förekom sådana mål i viss omfattning tidigare, men nu är de väldigt ovanliga, säger Christian Diesen till TT.
-Man har börjat ifrågasätta de bedömningar som gjordes i den här typen av mål under 1990-talet och tidigt 2000-tal. Det har inneburit att det har blivit ett antal fall där det har beviljats resning, säger Olsson.

När en resningsansökan beviljas på det här sättet rivs den tidigare domen upp. En åklagare ska nu ställning till om en ny rättegång ska hållas, eller om åtalet ska läggas ned.

Om åtalet läggs ner tar domstolen det formella beslutet om en friande dom.

Skulle mannen frias, efter att ha suttit fängslad i tio år, kan han få rätt till ett mycket högt skadestånd.

Den som hittills fått högst skadestånd från staten är Joy Rahman, friad 2002 efter åtta år i fängelse efter en morddom, som fick över 10 miljoner kronor.

En ytterst liten andel av de ansökningar om resning som kommer till HD beviljas.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!