I huvudet på en skogsägare

Debatt 24 november 2021 06:21
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Visste du att i Västerviks kommun så har privata enskilda skogsägare tillsammans satt av cirka 11 000 hektar av sin skog för naturvård? Vilket är ganska lika med de cirka 11 000 hektar som Länsstyrelsen och kommunen har satt av i naturreservat och annan skyddad natur. Och det har majoriteten av privata enskilda skogsägare i Sverige gjort. Enbart i Götaland så ägs över 75 procent av skogen av nästan 130 000 privata skogsägare.

De flesta av oss har ärvt vår skog från våra föräldrar och tidigare generationer. Varje generation utvecklar sin skog beroende på lagstiftning, forskning, rådgivning, kunskapsutbyte med andra skogsägare och sin egen känsla för vad som är bäst för just den egna marken. Varje dag tillbringar skogsägare tusentals timmar i sin skog. En del har det som sin sysselsättning, andra som en bisyssla och många gör det på sin fritid. Vi ser hur skogen utvecklas över tiden och funderar på vad ska vi göra med enskilda träd, olika bestånd och markområden.

När vi fattar våra beslut så gör vi det inte i ett uppvärmt styrelserum eller ett tjänstekontor i Stockholm och Bryssel. Vi fattar det i samråd inom familjen vid köksbordet och framför allt ute i skogen. Ibland fattar vi fel beslut, ibland får vi ändra oss. Men då vi är många som fattar enskilda beslut så blir det i alla fall en variation av beslut, till skillnad från ett centralt fattat beslut som ska gälla alla.

Under 1900-talet var fokus på att skogen skulle producera råvara till vår växande skogsindustri. Bara i Götaland så tredubblades virkesförrådet. Den råvaran som skulle premieras var gran och tall, och för att den skulle växa så skulle lövträd tas bort. När vår farfar ärvde skogen fick han tydliga instruktioner från statens representanter om att allt löv skulle bort annars kunde han få avverkningsförbud. Det är den skogen som skapades då som idag avverkas, 70-80 år senare.

På 90-talet skedde en förändring. Då kombinerades skogens produktionsmål med miljömål. Det innebar bland annat att enskilda skogsägare började sätta av sin skog till naturvård. Och vi gör mer, exempel på olika beslut som fattas dagligen är:

• När vi gör en avverkning så sparar vi döda träd, utvecklingsträd, evighetsträd, grupper av lövträd och högstubbar.  
• Längs med vatten sparar vi framför allt lövträd i en kantzon.
• När vi planterar så är vi mer noga med att det blir rätt planta på rätt mark.
• När vi röjer så sparar vi träd som är viktiga för klövviltet som rönn, asp, sälg och ek.
• Vi tar inte bort allt löv utan låter den stå kvar där det finns luckor i beståndet eller där det helt enkelt passar bättre att ett lövbestånd växer upp.

Detta är bara ett axplock av alla de olika hänsyn som vi tar i skogsskötseln. Så när du idag går ut och upplever vår skog så titta på den som är mellan två och tio meter hög, det är där den nya skogen växer upp undan för undan, hektar för hektar.

På senare tid har vår skog och dess skötsel blivit alltmer debatterad. Media gör undersökande reportage, politiker i Sverige och i EU diskuterar olika lagförslag hur vår skog ska utvecklas. Oftast får man en uppfattning om att de som äger skog bara är intresserade av den ekonomiska aspekten och att det sätt som vi sköter skogen idag kommer att drabba framtida generationer.

Jag och mina syskon känner inte igen oss i debatten – vi upplever inte att vi är några miljöbovar. Jag önskar att min farfar inte hade behövt ta de beslut han blev tvingad till. Då hade den skog vi ärvt varit mer varierad.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Debatt: Hyggesfritt på kommunens mark

Svalt intresse för färre kalhyggen i kommunskogarna

Huggförbud för en grov gammal ek • Omkrets: 3,2 meter

Kommunen gallrar skog i Loftahammar

Debatt: Dialog är alltid en framgångsfaktor

Visa fler