Bristen på vårdplatser skapar bekymmer

Många noterade att det var något nytt med de senaste restriktionerna som regeringen och Folkhälsomyndigheten presenterade. Nu är det inte enbart coronaviruset som gör att friheter måste inskränkas, utan också sjukvårdens begränsade kapacitet i största allmänhet.

Genom att göra staten till huvudman för Sveriges sjukvård kan bristen på vårdplatser lösas, menar skribenten.

Genom att göra staten till huvudman för Sveriges sjukvård kan bristen på vårdplatser lösas, menar skribenten.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2022-01-19 06:36
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När många är frånvarande samtidigt, oavsett orsak, blir situationen ansträngd och det måste till begränsningar. Ett system med så få vårdplatser som det svenska blir helt enkelt sårbart. ”Tråkigt att politiker är mer villiga att begränsa vår frihet än att åtgärda det här”, skrev den kända experten Emma Frans.

Men jag kan glädja Frans och andra med att det finns ett parti som vill ha fler vårdplatser: Kristdemokraterna. I budgeten som vi gjorde tillsammans med Moderaterna och Sverigedemokraterna avsatte vi 2,9 miljarder kronor i ett riktat stöd. Det är ett öronmärkt statligt stöd som ska fördelas efter befolkningsstorlek. Med detta stöd ska landets regioner kunna anställa sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal – och på så vis skapa fler vårdplatser.

Vi kristdemokrater har också tagit fram en egen modell för fler vårdplatser. Vi vill att regionerna får en prestationsbaserad ersättning när de klarar målet om maximalt 85 procents beläggning i genomsnitt varje månad under året.

Även om dessa stöd är viktigt måste Sverige samtidigt få ett mycket bättre system för att styra vården. Att antalet vårdplatser är lägst i EU är en följd av att varje region agerar för sig och ingen har något övergripande ansvar för vad svensk sjukvård ska klara. Även i Region Kalmar län har antalet vårdplatser minskat de senaste åren.

I rättvisans namn har utvecklingen mot färre vårdplatser också varit positiv. Det är inget mål i sig att människor ska ligga på sjukhus, om vården går att ordna på annat sätt. Inläggning är inte alltid det bästa alternativet.

Problemet är när det råder ständig brist på vårdplatser som gör att patienter inte får den vård de behöver och patientsäkerheten äventyras. Och som nu, att vården är så slimmad att den inte klarar av förhöjd sjukfrånvaro i personalen. Då blir lösningen att människors frihet inskränks.

För att komma till rätta med detta måste staten ta ett större ansvar för sjukvården i Sverige. Vi är en befolkning, inte 21 olika. Någon måste ta ansvar för att vården i hela landet är jämlik och robust, inte ojämlik och sårbar som idag. Sverige lägger inte lite pengar på sjukvård jämfört med andra länder – men att vården trots det är så sårbar, pekar på att resurserna inte används på bästa sätt.

Inom Kristdemokraterna har vi ägnat mycket arbete under lång tid åt denna fråga. Och vi har kommit fram till att dagens system inte är hållbart. Inget tyder på att sjukvården kommer att komma under mindre press i framtiden. Därför behövs ett tydligt ansvar, en tydlig finansiering och en tydlig styrning. Det behövs att staten blir huvudman för Sveriges sjukvård. Det behövs inget mindre än Århundradets vårdreform.