Slarvande läkare fick tillbaka jobbet

När mängder av felrapporteringar och ett misstänkt alkoholberoende upptäcktes fick läkaren sparken. Men arbetsrättsexperterna på RiVe Juridiska Byrå kunde visa på att ansvaret låg hos arbetsgivaren som inte hade tillräckligt på fötterna.

1 oktober 2020 15:46

En av patienterna mycket omtyckt och populär läkare i 60-årsåldern, anställd på en vårdcentral i landet, uppdagades med ett stort antal felrapporteringar till myndigheter som orsakat felaktiga utbetalningar. Bland annat misstänktes han ha rapporterat för fler patientbesök än han egentligen hade, vilket han själv förnekade. När arbetsgivaren konfronterade honom med uppgifterna medgav han dock att journalföring och övriga notat i patienternas journaler kanske inte alltid varit hans starka sida. 

Men arbetsgivaren misstänkte även att läkaren hade ett alkoholproblem och gav honom alternativet att antingen behålla jobbet och få hjälp eller bli avskedad och rapporterad till socialstyrelsen. Han själv ansåg inte att han hade några problem och efter att han fått blåsa i en alkomätare en morgon vid ankomst på jobbet, en blåsning som visade ”röd”, så bestämde sig arbetsgivaren för att säga upp honom eftersom testet därmed visade positivt på för höga alkoholnivåer.

I samband med beskedet kontaktade han arbetsrättexperterna på RiVe Juridiska Byrå, som tog sig an ärendet. 

Det var lite av en juridisk uppförsbacke för oss i början eftersom han faktiskt har begått, vilket han själv också medger, en del felrapporteringar och slarvat rätt så mycket med patientjournalerna. Dessutom visade alkomätaren att han druckit alkohol, sannolikt samma morgon, säger Karl Gustavsson, på RiVe Juridiska Byrå

Men när RiVe tittade närmare på situationen var det inte helt självklart att arbetsgivaren gjort rätt som till slut bestämt sig för att avskeda läkaren. Bland annat fastslog man att alkomätaren som arbetsgivaren använt inte hade kalibrerats sedan 2005, vilket enligt tillverkaren av den aktuella enheten måste göras var sjätte månad hos en auktoriserad leverantör. 

Eftersom man inte gjort det blev det endast ett påstående att läkaren var påverkad på jobbet, man kan ju inte tillmäta alkomätaren något bevisvärde om arbetsgivaren inte följt de kalibreringsråd som tillverkaren på förhand fastslagit som påkrävda för ett tillförlitligt resultat. Men även om det hade varit korrekt, så hade det sannolikt bara inneburit att han hade ett alkoholproblem, vilket i så fall ligger under arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet och knappast kan utgöra någon avskedsgrund. I det här fallet hade han redan tackat nej till rehabilitering, eftersom han inte ansåg sig vara sjuk, och eftersom det inte finns en korrekt bedömning är det inget man kan kräva, förklarar RiVe’s Karls Gustavsson. 

På punkterna gällande felrapporteringar och bristande journalföring kunde man inte heller bevisa att läkaren agerat med uppsåt. Dels för att det råder sekretess kring journalerna och läkaren själv påstod att han inte var tillräckligt kunnig i systemen, att han inte hade utbildats i dem. 

Då menade vi att det är upp till arbetsgivaren, som anställt läkaren, att utbilda honom tillräckligt i programmen som han ska använda för sin tjänsteutövning, att det var brist på utbildning är en rimlig förklaring till varför det blivit så många fel, han hade ju dessutom påtalat det vid något tillfälle, säger Gustavsson på RiVe. 

Eftersom uppsägningen således var felaktig och den berörda läkaren stått utan lön och jobb under de tre månader som Rive hanterade ärendet, fick han tillbaka jobbet samt en retroaktiv ersättning med 3 månadslöner, och dessutom fick han ett skadestånd. Sammantaget fick han jobbet tillbaka och en i ett för allt summa om 600 000 kronor. 

RiVe sammanfattar ärendet och stryker att trots att det finns misstankar om felaktigt agerande, misstänkta alkoholproblem med mera, så måste ändå beviskraven som gäller beaktas. Att endast påstå, oavsett hur säker man är på sin sak, räcker inte för att någon, med laga rätt, ska förlora jobbet.

Från

Compexia Law Group