För många oklarheter på samma gång skapar trötthet och oro, menar han.
Personalstyrkan har minskat kännbart på senare år och lokalfrågan, med hotet om en eventuell flytt, har hängt över personalen och verksamheten som ett mörkt moln under lång tid.
En ordentlig översyn av lokalerna är dock nödvändig, påpekar Jonasson.
– Lokalerna är för trånga och omoderna och är över lag inte ändamålsenliga.
Bara det faktum att man har tre diskar att bemanna, är under rådande förhållanden orimligt, menar han.
Vidare har man haft uppdrag som det egentligen inte har funnits resurser och medel för, som till exempel Bokbussen – en service till de landsbygdsbor som för två år sedan blev av med sina landsortsbibliotek.
– Rent psykosocialt var det tungt för personalen när vi av besparingsskäl fick avveckla de flesta av våra filialer, säger Dag Jonasson.
Ett annat stort frågetecken har varit Visarkivets vara eller icke vara.
Arkivet bedrevs i inledningsskedet i projektform och finansierades bland annat med hjälp av EU-medel och genom bidrag från kommunen och Regionförbundet.
2009 införlivades arkivet i kommunbibliotekets verksamhet och delar sedan dess fysiskt utrymme med musikbiblioteket.
Under flera år har man sökt efter en extern finansiering för arkivet men utan att lyckas.
– På grund av pengabristen bedrivs tyvärr inte någon utåtriktad verksamhet kring arkivet längre, förklarar Dag Jonasson.
Och visarkivare Marcus Brännström har fått andra arbetsuppgifter på biblioteket.
– Vi använder ändå samlingarna för referensarbeten och om låntagare frågar efter noter finns de ju att tillgå där.
Kulturchef Maria Rudbo poängterade att ni måste se över bibliotekets avtal och samarbeten med externa parter som skola, äldreomsorg och kriminalvård. Kan du utveckla och förklarar det där?
– Det handlar i grund och botten om att de där avtalen inte har förnyats och uppdaterats med åren. Vi får helt enkelt alldeles för lite betalt för våra tjänster. Vi för en dialog med dem det berör, ett arbete som har pågått sedan i höstas.
Rudbo påpekade vidare att kraven från låntagare och besökare förändras i takt med att samhället förändras. Vad kan du säga om det?
– Tekniken utvecklas ju hela tiden och förändringarna går snabbt. Det kräver en breddad kompetens av oss som arbetar på biblioteket. Det var länge sedan böcker enbart fanns i fysisk form. Nu kan man välja mellan flera olika media. Numera lånar vi ju till exempel ut e-böcker, något som inte existerade för bara några år sedan.
Nämn några andra nya utmaningar för er?
– Vi har många nyanlända och asylsökande som besöker biblioteket. Det är jätteroligt och spännande! Men ställer också nya krav på oss. De nyanlända har ofta behov av att låna datorerna och behöver en del hjälp eftersom de ännu inte behärskar svenskan. Det tar naturligtvis lite längre tid att ge service åt någon som ännu inte behärskar svenskan. Det får man ta med i beräkningen. Det här kräver också att vi sätter oss in i vad de önskar av biblioteket. Vi behöver till exempel köpa in mer material på olika språk.
– Det känns viktigt att poängtera att utlåningsstatistiken egentligen inte säger så mycket om dagens biblioteksverksamhet. Biblioteken har mer och mer blivit en mötesplats, och är alltså inte enbart – kanske inte ens i första hand – en institution där man enbart lånar böcker.
