Efter en fisketur norröver med mina bröder körde vi förbi avtagsvägen till Gnarp i Hälsingland. Vi tyckte att Gnarp lät konstigt. Kan det vara något med ljudförbindelsen gn- i början på namnet? Vi började leta efter typiska västerviksord på gn-, men fann bara gnave ’gnaga’ och gnöle ’smågnälla’. Vid hemkomsten gav en titt i Bruces ordlista från Tjust bara de orden och två till. Förutom att gnöle även kan betyda ’gnola’, så nämner Bruce gnaven / gnavern för ’avundsjuk’ och gnegle ’inte hinna så mycket’. Inte många napp i dialekten alltså, utom att det är ont om ord på gn-.
Så är fallet också i standardspråket. Gnarp, Gnesta och Gnosjö är de enda ortnamnen på gn- i Svenskt ortnamnslexikon. I SAOB finns bara ett femtiotal ord på gn-. Av dem är ungefär hälften utdöda i dag.
Tre typer av betydelse är vanliga i orden: läten av olika slag (gnöla, gnissla), litenhet eller svaghet (gnet, gnutta) och negativ värdering (gnata, gnaven). En del ord kombinerar två av betydelserna: gnola syftar på ett ljud som är svagt. Gnöla har alla tre: det används om ett ljud som är svagt och uppfattas som negativt. Det finns bara några få lånord utan någon av de tre betydelserna. Bland annat gnu och gnejs och några ord som går tillbaka på grekiskans gnosis ’kunskap’.
En mindre del av orden har bara en av de tre betydelserna. En gnutta är bara liten. Gnugga, gno, gnida och gnaga betecknar små rörelser, men inte ljud, och är inte negativa. Men de flesta av orden har negativ betydelse. Intressant nog har vissa av de neutrala orden utvecklat en del negativa användningar. Gnida och gnugga kan betyda att ’snåla på ett småaktigt vis’ och gno att ’prostituera sig’. Gnaga associeras gärna till möss och råttor eller att man inte får så mycket mat utan måste gnaga i sig minsta gnutta av fläskbenet. Fast gnista och gnistra avviker. En gnista är liten, men orden har också fått en positiv bibetydelse. Vi talar om en gnista av liv och när stjärnorna gnistrar är det vackert.
Få av orden betecknar bara ljud. Dit hör gnägga och några gamla dialektord för ’grymta’. Men de kan också användas negativt om människor. Att gnägga när man skrattar är väl inte helt positivt? Sammanfattningsvis, trots gnista och gnistra, verkar gn- lätt förknippas med något negativt. Att mina bröder och jag tyckte att Gnarp låter konstigt har nog att göra med att gn- lätt förknippas med en negativ värdering. Om man inte bor i Gnesta, Gnosjö eller Gnarp förstås.
