Fler nykterhetskontroller på sjön

Naturligtvis måste det oavbrutet finnas ett starkt intresse att minska antalet olyckor till sjöss, inte minst olyckor där alkohol finns med i bilden, skriver den moderata riksdagsledamoten Anti Avsan.

22 maj 2008 00:06
Snart är sommaren här. Det finns nog få som längtar så mycket efter sommar, värme och vackert väder som båtägarna.

 

För närvarande håller många båtägare på med rustningen och sjösättningen av sina båtar. En fråga som nästan alltid kommer upp i början av varje båtsäsong är frågan om sjöfylleri. Rattfylleriutredningen (SOU 2006:12) - som lämnade sitt betänkande i början av 2006 - har föreslagit att sjötrafik ska jämställas med vägtrafik.

 

 

Detta genom att det införs en presumtionsregel som innebär att den som har en alkoholhalt i blodet om minst 0,2 promille kan fällas till ansvar för sjöfylleri oavsett om fartyget framförts på ett betryggande sätt eller inte.

 

Den föreslagna straffskärpningen skulle också träffa de fall där omförtöjning måste ske på grund av ändrade väderförhållanden.

 

 

Moderaternas utgångspunkt är att sjötrafik inte kan jämställas med vägtrafik och - vilket starkt betonades i 2001 års sjöfylleriutredning - att omförtöjningsfall inte bör falla inom det straffbara området.

 

Riksdagen behandlar för närvarande en proposition i vilken det föreslås åtgärder som syftar till att öka säkerheten till sjöss.

 

Förslagen innebär bland annat att tjänstemän vid Kustbevakningen ges möjlighet att ta alkoholutandningsprov och att göra ögonundersökningar för att förebygga, upptäcka och utreda sjöfylleribrott.

 

Härutöver ges Kustbevakningen möjlighet att inleda förundersökning om sjöfylleribrott. Tjänstemännen vid Kustbevakningen får även - före och under en förundersökning om sådan brottslighet - vidta utredningsåtgärder och använda vissa tvångsmedel. Slutligen ges Kustbevakningen även rätt att under vissa förhållanden omhänderta behörighetshandlingar.

 

 

En debatt om en lägre promillegräns till sjöss dyker så gott som alltid upp i samband med allvarligare båtolyckor där alkohol finns med i bilden. Vid många av dessa olyckor har det handlat om alkoholpåverkade personer som framfört snabba motorbåtar, nästan undantagslöst i kombination med bristande sjövana, dåligt sjömannaskap och dåligt omdöme.

 

Det råder inte någon som helst tvekan om att sådana händelser faller inom det straffbara området inte bara för sjöfylleri och grovt sjöfylleri utan i många fall även för andra tänkbara brottsliga gärningar.

 

Det är riktigt att sjötrafiken i många avseenden har ändrat karaktär genom åren. Både intensiteten i sjötrafiken och antalet fritidsbåtar har ökat, framförallt i vissa farleder och i vissa vattenområden.

 

Naturligtvis måste det oavbrutet finnas ett starkt intresse att minska antalet olyckor till sjöss, inte minst olyckor där alkohol finns med i bilden. För att detta ska vara möjligt krävs det att efterlevnaden av gällande regler kan följas upp i tillräcklig omfattning.

 

 

Vilket i sin tur inte bara bör innebära att Kustbevakningen ges utökade befogenheter utan också att den i dessa sammanhang främsta brottsbekämpande myndigheten - sjöpolisen - ges tillräckligt med resurser. Dessa åtgärder är önskvärda och angelägna till skillnad från förslaget om att sjötrafiken ska jämställas med vägtrafik utan att hänsyn tas till sjötrafikens speciella förutsättningar.

 

Debatt
Anti Avsan är moderat riksdagsledamot i civilutskottet.
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!