Bryggor ger livskvalitet – dags att se över villkoren

Närheten till vattnet är ett starkt argument för att skapa attraktion, antingen det handlar om att locka arbetskraft eller turister.

Så här kan den se ut en vacker sommardag vid en privat brygga längs Gamlebyviken, med utomstående som nyttjar bryggan för bad och rekreation. Ändå tvingas brygghållaren betala höga avgifter för både bryggplats och underhåll. Skribenterna vill nu att kommunen ser över villkoren för både små och stora bryggor.

Så här kan den se ut en vacker sommardag vid en privat brygga längs Gamlebyviken, med utomstående som nyttjar bryggan för bad och rekreation. Ändå tvingas brygghållaren betala höga avgifter för både bryggplats och underhåll. Skribenterna vill nu att kommunen ser över villkoren för både små och stora bryggor.

Foto: Privat

Debatt2022-01-15 06:45
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Västerviks historia, kultur och identitet är kopplat till närheten av vattnet, en tradition att värna om. Att ha tillgång till en bryggplats för bad och båtliv har varit en självklarhet för generationer av Västervikare. Skärgården är fortfarande en viktig rekreationskälla för oss i kommunen.

Det är därför förvånande när samhällsbyggnadsenheten presenterar ett så detaljerat men bristfälligt förslag, både utan politiskt beslut och utan samråd med berörda.  

Att särbehandla en tre kilometer lång sträcka utmed Gamlebyviken, där brygghållaren ska betala 2 500 kronor per år stämmer inte med likabehandlingsprincipen i kommunallagen.  

Bryggorna utmed Gamlebyviken är nu märkta och numrerade. Där finns endast en badplats, Breviksbadet, för övrigt är stränderna branta och otillgängliga, sjöbotten lerig och stenig.  

De privata bryggorna, ofta med badstegar, bidrar till att allmänheten kan bada och fiska. Det innebär livskvalitet för Västerviksborna men det kostar inte kommunen en krona. De flesta brygghållarna ansar också växtligheten runt bryggorna.  

Westerwikspartiet anser att det är nödvändigt att nu, i samråd, se över villkoren för både små och stora bryggor. Juridiken kring detta är inte självklart enkel och prissättningen ska enligt kommunallagen beakta självkostnadsprincipen.  

Vi har granskat hur kommunerna från Ronneby upp till Oskarshamn har ordnat med bryggor på kommunal mark. De flesta av kommunerna har eller bygger upp register för sina bryggor.  

Tre kommuner tar ingen avgift alls för små privata bryggor. I övriga kostar det 400-800 kronor per år. Detta inkluderar då brygga med plats för en båt. Ytterligare båt kostar 400-800 kronor per år. Karlskrona främjar sina små bryggor eftersom de förhöjer trivseln i staden.  

Årsplats vid kommunal brygga kostar 1 900 till 2 500 kronor för tre meter båtplats med Y-bom. Enstaka större platser i Kalmar 3 500 kronor per år.

Plats hos en båt- eller bryggförening kostar 1 000-2 500 kr inkl underhåll, vilket vanligtvis innebär plats vid en flytbrygga med 15–25 båtplatser. Flera kommuner tillhandahåller dricksvatten och parkeringsplatser.

Kommunerna arrenderar oftast ut egna bryggor till båtklubbar eller bryggföreningar. Ingen arrenderar ut till företag.  

Westerwikspartiet vill att kommunen:

• Upprättar ett bryggregister som täcker alla privata bryggor på kommunal mark.

• Förser närområdet med skyltar som upplyser om allmänhetens rätt att aktsamt beträda bryggorna, inkluderande ett påpekande att man ej får beträda båtar vid bryggorna.  

• Beslutar om en registeravgift inom intervallet 400-700 kronor som följer konsumentprisindex, KPI.

• Uppmuntrar bildandet av bryggföreningar som kan delta i eventuell anbudsgivning, för att möjliggöra fri konkurrens i framtiden.

• Följer intentionerna om likabehandling och självkostnadsprincip i kommunallagen.  

• Förbättrar skötseln av de bryggor som utgör industrihistoriska minnen och som nu förfaller.