{0} Släktforskarbloggen
Logga in

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Torrö tallar

I veckan som gått nu har jag vikarierat på VT som reporter och i går gjorde jag en intervju med Inger Östbo-Skuncke, sommarboende på ön Torrö tallar där ett känt gammalt sjömärke brunnit ner efter ett åsknedslag. Hon berättade lite om öns historia och nämnde att de sista bofasta bodde där på 1800-talet. Nyfiken släktforskare som jag är har jag nu tagit reda på hur det förhåller sig med detta och vilka det är som bott där.

Enligt Loftahammars församlingsbok flyttade den sista bofasta familjen från Torrö tallar i oktober 1900, så de bodde där bara några månader in på 1900-talet. Det var en familj som då bott där i 14 år. 1886 flyttade de dit.

De sista bofasta var:
arbetaren Sven August Johansson född 1841
hustrun Anna Maja Hammarström född 1843
Johan Edvard född 1866
Karl Albin född 1870
David Hjalmar född 1877
Hilma Florentina född 1882
Hedvig Ellida Maria född 1885

Torrö
Källa: Loftahammar AI:18 (1891-1900) Bild 37 / sid 249 Arkiv Digital

Var Sven August arbetade framgår inte. Båda sönerna blev sjömän. Karl Albin flyttade till Västervik 1898 och två år senare följde hela familjen efter dit. Makarna har gift sig 1865 och alla i familjen är födda i Loftahammars socken.

Sven August hade faktiskt bott på Torrö tallar som barn. Hans familj kom till ön från Lerglo när Sven August var ett år, och flyttade härifrån tio år senare, 1852. Hans far hette Johannes Persson och kom från Gotland. Hans mor hette Margareta Anderssdotter och var från Loftahammar, båda föräldrarna var födda 1804.

Sven August hade tre äldre syskon. En tre år äldre storebror som hette Anders Magnus och som bodde hemma under tiden på Torrö tallar. En storasyster som hette Stina Cajsa och som flyttade till Sladö 1847.

Storebror Peter Johan var född 1830 och dog när han var 12 år i en tragisk olycka, 1844. Han drunknade när han föll i sjön från en trädstam "blott 4 alnar från landet, men kunde ej upptagas förrän lifvet slocknat" skriver prästen i kyrkboken. Kanske var det på en oländig plats eller kanske hade han slagit sig illa när han föll.

Torrö
Källa: Loftahammar C:5 (1837-1861) Bild 129 / sid 365 Arkiv Digital

Trots den sorg som måste vara förknippad med ön återvände alltså Sven August med sin familj som vuxen.

Den här familjen var de första att bosätta sig på Torrö tallar, vad jag kan se i husförhörslängderna. Innan dess finns ingen bosatt på en plats som jag kan förknippa med ön. I husförhörslängderna står det inte Torrö tallar, som det står på kartan och sjökortet idag.

Torpet på ön heter först bara Torrö under Kårö men 1855 benämns det Sveaborg, ett namn som används i 20 år. Kanske har det funnits torp där tidigare men med ett annat namn.

Torrö
Källa: Loftahammar AI:14 (1866-1875) Bild 176 / sid 168Arkiv Digital

När Sven Augusts föräldrar flyttar härifrån med sin familj kommer Anders Larsson och Catharina Charlotta Månsdotter hit från Stora Grindö med en stor barnaskara och både dräng och piga. De bor här i åtta år och ersätts 1860 av Johan Svensson och Anna Sofia Persdotter med tre barn. Deras dotter Catharina Sofia gifter sig och flyttar hemifrån 1868. Ett år senare dör Johan Svensson 50 år gammal. Änkan och de andra två barnen bor kvar till 1875. Under två år verkar de ha en inneboende, skepparen Carl Otto Petersson. Han är två år äldre än änkan och kanske var ett gifte på gång, men att någon av dem ångrade sig. Eller så var han kanske en släkting.

Nästa familj blir kortvarig, de stannar bara i fyra år. Det är Per Olle Persson och Anna Kristina Johansdotter, med tre små barn. Två av barnen föds här.

1878 kommer sjömannen Adolf Johansson med hustrun Anna Kristina Nilsdotter och nyfödda dottern Clara Theresia till ön. 1879 föds nästa dotter Elma Alfrida. I familjen finns också pigan Christina Charlotta Nilsdotter. 1886 flyttar de till Kårö och det är dags att ge plats för Sven August, som nu återvänder till sin barndomsö efter 34 år.

Släktforskar du och har någon av dessa familjer i din släkt? Hör gärna av dig till mig på e-post eva@evagun.se

Ön Torrö tallar ligger mellan Kårö och Städsholmen.

 

 

 

Startade som hjulfabrik

I våra svenska arkiv finns hur mycket som helst att grotta ner sig i, om en vill. Hyllkilometer efter hyllkilometer i Riksarkivets olika arkivinstitutioner. En liten skatt är något som kallas Kartoliner över arbetskraft och drivkraft 1924-1940 och som finns i Kommerskollegiums arkiv.

Sök i NAD på ovanstående titel, välj sedan volym 86 för 1938 (som heter 3 i - 4 f (E).)

I kartoteket finns statistiska uppgifter om snickerier från 1938, med siffror för hur många arbetare som var anställda och värdet av tillverkningen i kronor, antalet arbetstimmar och hur mycket energi som förbrukades. Korten är sorterade länsvis och Kalmar län börjar på bild 1281.

Ett exempel är Pettersson och Janssons Snickerifabrik i Almvik. Företaget har två män som ägare och tre arbetare anställda som arbetade 7012 timmar. Tillverkningen uppgick till 24 563 kronor.

Ett annat exempel är Totebo Hjulfabrik med 134 anställda, varav sex är kvinnor och 28 är under 18 år, med en tillverkning för 633 275 kronor. 500 kubikmeter ved gick åt i produktionen. Detta är det som idag heter Totebo AB, som började med att tillverka bultvagsnhjul i början av 1900-talet för att sedan övergå till att producera höljen till radioapparater i ädelträfanér.

Minst sju snickerier från Tjust finns med här.

snickeristatistik
Snickeriet i Almvik. Bildkälla: Kommerskollegium, Kartoliner över arbetskraft och drivkraft 1924-1940, SE/RA/420132/12/2/H I aba/86 (1938), bildid: B0002050_01359.

snickeristatistik
Hjulfabriken i Totebo. Bildkälla: Kommerskollegium, Kartoliner över arbetskraft och drivkraft 1924-1940, SE/RA/420132/12/2/H I aba/86 (1938), bildid: B0002050_01363.

Han var maskinist på ångaren Gamleby

Det här är besättningen på ångbåten Gamleby som trafikerade linjen Västervik-Stockholm 1892-1945. Bilden som jag länkar till finns på Gamleby Hembygdsförenings hemsida (som är en verklig skatt!) och där finns mycket mer att läsa om den gamla ångbåtstrafiken i Tjust.

En av sjömännen ombord på ångbåten Gamleby är maskinisten Knut Folke Nyman. Det är han som sitter längt till vänster bredvid de två kokerskorna som vi inte har något namn på.

Knut Folke Nyman föddes den 16 juli 1888 och hans föräldrar var skomakaren Carl Johan Nyman och hustrun Clara Lundgren. Familjen bodde i Södra kvarteret nr 6 i Västervik. Knut hade sju syskon, några av dem var halvsyskon. Hans far dog när Knut var åtta år gammal.

1906 gick han till sjöss. Han skrevs in i Västerviks sjömnshus den 16 juni som nummer 2809 och var då alltså 17 år. Kanske arbetade han redan från början på ångbåtar och gillade det. 1914 tog han maskinistexamen och 1922 förstemaskinistexamen vid navigationsskolan i Härnösand. Då hade han arbetat som förstemaskinist på ångaren Gamleby i minst fem år, kanske längre. På Gamleby måste han ha trivts för där stannade han kvar, åtminstone till 1941 då han var 53 år. Kanske var han kvar där även senare. 1917 var hans lön 175 kronor i månaden, på 1930-talet var den uppe i 370 kronor.


Gamleby
Ångbåten Gamleby fotograferad som nybyggd 1892 i Stockholm. Foto från Sjöhistoriska Museet, fotograf: Erik Holmberg.

Gamleby
Gamleby 1927. Fotot från Sjöhistoriska Museet.

Knut Nyman levde till 1971. 1918 gifte han sig med Sigrid Matilda Amalia Lund från Västervik.

Att kokerskorna är namnlösa är inte så konstigt, om man utgått från uppgifter i sjömanshusarkiven. Många kvinnor arbetade ombord på fartyg i handelsflottan men först 1934 började man registrera och mönstra kvinnor. Innan dess var de ganska anonyma i arkivhandlingarna.

På lördag 18 mars är det Släktforskningens Dag i Sverige. I Tjust släktforskarförening har vi öppet i forskarsalen på stadsbiblioteket i Västervik. Årets tema är "sjömän" och vill du veta hur man hittar uppgifter om sjömän i släkten så kan jag visa dig det då. Till sommaren kommer också en handbok för släktforskare om hur man släktforskar om sjömän, som jag skriver nu.

Huvudsakligen kommer uppgifterna om Knut Nyman från Riksarkivets databas över sjömän, tillgänglig via Digitala forskarsalen/Svar. Själv känner jag inte alls till Knut Nyman och hans familj, han är bara ett exempel för att visa vad man kan hitta i arkiven.

Dagmar idrottade 1917

Det är kvinnodagen idag, och då betyder väl det att övriga dagar är männens dagar. Den dominansen var det nästan också inom idrotten för hundra år sedan. Kvinnor som idrottade var få till antalet, jämfört med männen.

Men det finns en och annan kvinna bland alla atletiska och raska män. En av dem är Dagmar Christina Wahlbom. Hon var medlem i VIF, Västerviks Idrottsförening, och tog prover för olika märken under 1917. I VIF:s protokollsbok står det att hon avlagt "Prof för Kvinnliga märket 1917". Dagmar tog simprov 150 meter den 10 juli, gymnastikprov den 19 december och marschprov 25,6 km den 17 september då hon gick den sträckan på 4 timmar, 7 minuter och 5 sekunder. Inte dåligt.

VIF arkiv
Från VIF:s protokollbok 1917, i Västerviks Idrottsförenings arkiv som finns hos Föreningearkivet i Västervik.

Jag känner inte till Dagmar alls, men stötte på henne då jag letade efter andra uppgifter i VIF:s arkiv för en tid sedan. Hon var född den 13 oktober 1893 så hon var alltså runt 24 år när han var aktiv idrottare.

Det som går att få fram av kyrkoarkiven är följande. Dagmar föddes i Kungliga Svea Artilleriregemente i Stockholm. Hennes mor var Beda Alexandra Söderberg, född 1871 i Stockholm, och hennes far var sergeanten Frans Wilhelm Wahlbom, född 1858 i Örkelljunga. Föräldrarna gifte sig i mars 1893 men lyckan blev kort för modern dog en dryg vecka efter Dagmars födelse i sviter efter förlossningen.

Dagmars far gifte om sig efter två år med Johanna Matilda Lindström från Rasbo i Uppland. Senare blev han styckjunkare i artilleriet, som är det samma som fanjunkare. 1910 flyttade familjen till Södra Vi och kom då via Västanfors. De bodde på gården Norra Fågelhem nummer 1, som prästen antecknat ägdes av en fröken Vilhelmina Lindström i Stockholm, troligen en släkting till Dagmars styvmor.

Styvmodern dog 1914 och samma år flyttade far och dotter till Hässleholm. Vad Frans Wahlbom arbetade med i Hässleholm framgår inte av församlingsboken, han står bara som f styckjunkare eller styckjunkare i reserven. Kanske var han redan pensionär då? 1914 var han 56 år gammal.
De flyttade till Västervik 1916. Fadern gifte om sig igen, denna gång med Anna Maria Nyström från Mjölby och lämnade Västervik 1922. Dagmar arbetade då som kassörska. Hon stannade kvar i Västervik och gifte sig 1921 med Harald Regnell, som var kamrer och född 1880 i Västervik. De bodde på Kvarngatan 31 och fick minst tre barn, kanske fler. Maken levde till 1970 och Dagmar till 1989.

När jag googlar på Dagmars namn får jag veta att hon var medlem i Tjustbygdens kulturhistoriska förening men inget om hennes idrottande eller något annat. Kanske finns det bland er läsare någon som bättre känner till detta, som kanske vet om hon fortsatte sin idrottskarriär och även tävlade?

1600-talets kartor

På Riksarkivets hemsida kan du hitta kartor ända från 1600-talet. Det är de så kallade geometriska kartorna, Sveriges äldsta kartor, som du når här.

Det finns en del kartor från Tjust, bland annat från Lofta, Törnsfall och Hallingebergs socknar. Från vissa delar av landet är kartmaterialet mer rikt, från andra mindre.

Kartorna är inte bara de ritade kartorna utan de innehåller också uppgifter om platserna. Om Gagersrum nedan får vi veta att det är ett så kallat sämjehemman. Det står också hur stora markerna är och vad som växer på dem, plus att det finns en kvarn på gården. Texten har tolkats av Riksarkivet och finns utskriven vid sidan om kartbilden.

Gagersrum
Så här ser det ut när du bläddrar i kartböckerna. För att se kartan i detalj krävs visningsprogrammet DjVu som du kan ladda ner gratis, efter anvisningar på Riksarkivets hemsida eller på Lantmäteriets hemsida. Detta uppslag visar Gagersrum i Törnsfalls socken på 1640-talet. Kartan finns i Lantmäteristyrelsens arkiv på Riksarkivet.

Gagersrum
Man kan se i detalj var husen legat. Troligen är det inte så här de såg ut utan mer symboler för boningshus. Detalj ur samma karta som ovan över Gagersrum.

Tidningsforskning

Du vet väl om att det går att hitta svenska nyheter i amerikanska tidningar? Då menar jag förstås i svenskamerikanska tidningar.

Kungliga Biblioteket i Sverige har digitaliserat massor av dagstidningar, men på nätet når du bara dem som är publicerade före år 1900, på grund av upphovsrätten. Men i USA kom det ut ganska många olika svenskamerikanska tidningar, och de skrev mycket om vad som hände i Sverige. Till exempel om olyckor eller prominenta personers födelsedagar.

Dessa svenskamerikanska tidningar sträcker sig dessutom betydligt längre in på 1900-talet. De har digitaliserats och är sökbara hos Minnesota Historical Society.

Kungliga biblioteket är med som samarbetspartner, liksom Riksarkivet och Riksbankens Jubileumsfond. Anledningen till att man går vägen över Minnesota Historical Society är just upphovsrättsregeln, som inte är lika sträng i USA.

tidning

Så här kan de se ut. Mitt exempel är en sökning på ordet Västervik, med träff i bland annat Svenska Amerikanska Posten den 31 december 1919.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor numera i Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Sport

Politikerbloggar