Logga in

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Torrö tallar

I veckan som gått nu har jag vikarierat på VT som reporter och i går gjorde jag en intervju med Inger Östbo-Skuncke, sommarboende på ön Torrö tallar där ett känt gammalt sjömärke brunnit ner efter ett åsknedslag. Hon berättade lite om öns historia och nämnde att de sista bofasta bodde där på 1800-talet. Nyfiken släktforskare som jag är har jag nu tagit reda på hur det förhåller sig med detta och vilka det är som bott där.

Enligt Loftahammars församlingsbok flyttade den sista bofasta familjen från Torrö tallar i oktober 1900, så de bodde där bara några månader in på 1900-talet. Det var en familj som då bott där i 14 år. 1886 flyttade de dit.

De sista bofasta var:
arbetaren Sven August Johansson född 1841
hustrun Anna Maja Hammarström född 1843
Johan Edvard född 1866
Karl Albin född 1870
David Hjalmar född 1877
Hilma Florentina född 1882
Hedvig Ellida Maria född 1885

Torrö
Källa: Loftahammar AI:18 (1891-1900) Bild 37 / sid 249 Arkiv Digital

Var Sven August arbetade framgår inte. Båda sönerna blev sjömän. Karl Albin flyttade till Västervik 1898 och två år senare följde hela familjen efter dit. Makarna har gift sig 1865 och alla i familjen är födda i Loftahammars socken.

Sven August hade faktiskt bott på Torrö tallar som barn. Hans familj kom till ön från Lerglo när Sven August var ett år, och flyttade härifrån tio år senare, 1852. Hans far hette Johannes Persson och kom från Gotland. Hans mor hette Margareta Anderssdotter och var från Loftahammar, båda föräldrarna var födda 1804.

Sven August hade tre äldre syskon. En tre år äldre storebror som hette Anders Magnus och som bodde hemma under tiden på Torrö tallar. En storasyster som hette Stina Cajsa och som flyttade till Sladö 1847.

Storebror Peter Johan var född 1830 och dog när han var 12 år i en tragisk olycka, 1844. Han drunknade när han föll i sjön från en trädstam "blott 4 alnar från landet, men kunde ej upptagas förrän lifvet slocknat" skriver prästen i kyrkboken. Kanske var det på en oländig plats eller kanske hade han slagit sig illa när han föll.

Torrö
Källa: Loftahammar C:5 (1837-1861) Bild 129 / sid 365 Arkiv Digital

Trots den sorg som måste vara förknippad med ön återvände alltså Sven August med sin familj som vuxen.

Den här familjen var de första att bosätta sig på Torrö tallar, vad jag kan se i husförhörslängderna. Innan dess finns ingen bosatt på en plats som jag kan förknippa med ön. I husförhörslängderna står det inte Torrö tallar, som det står på kartan och sjökortet idag.

Torpet på ön heter först bara Torrö under Kårö men 1855 benämns det Sveaborg, ett namn som används i 20 år. Kanske har det funnits torp där tidigare men med ett annat namn.

Torrö
Källa: Loftahammar AI:14 (1866-1875) Bild 176 / sid 168Arkiv Digital

När Sven Augusts föräldrar flyttar härifrån med sin familj kommer Anders Larsson och Catharina Charlotta Månsdotter hit från Stora Grindö med en stor barnaskara och både dräng och piga. De bor här i åtta år och ersätts 1860 av Johan Svensson och Anna Sofia Persdotter med tre barn. Deras dotter Catharina Sofia gifter sig och flyttar hemifrån 1868. Ett år senare dör Johan Svensson 50 år gammal. Änkan och de andra två barnen bor kvar till 1875. Under två år verkar de ha en inneboende, skepparen Carl Otto Petersson. Han är två år äldre än änkan och kanske var ett gifte på gång, men att någon av dem ångrade sig. Eller så var han kanske en släkting.

Nästa familj blir kortvarig, de stannar bara i fyra år. Det är Per Olle Persson och Anna Kristina Johansdotter, med tre små barn. Två av barnen föds här.

1878 kommer sjömannen Adolf Johansson med hustrun Anna Kristina Nilsdotter och nyfödda dottern Clara Theresia till ön. 1879 föds nästa dotter Elma Alfrida. I familjen finns också pigan Christina Charlotta Nilsdotter. 1886 flyttar de till Kårö och det är dags att ge plats för Sven August, som nu återvänder till sin barndomsö efter 34 år.

Släktforskar du och har någon av dessa familjer i din släkt? Hör gärna av dig till mig på e-post eva@evagun.se

Ön Torrö tallar ligger mellan Kårö och Städsholmen.

 

 

 

Afrikafararna

Den Forssmanska expeditionen avseglade från Kalmar den 10 augusti 1863. Det var ett trettiotal svenskar, de flesta från Kalmar, som alla ville bosätta sig i Sydafrika. Och de var inte ensamma. Även om de alldra flesta emigranter begav sig till Amerika var det en och annan som utvandrade till Afrika, de flesta till södra Afrika.

Den Forssmanska exepditionen kallades så för att dess ledare var Oscar Alarik Forssman från Kalmar, född i Ljungby utanför Kalmar 1822. Han hade bott 17 år i Sydafrika, kom hem på besök och fick sedan med sig en grupp nya emigranter. Bland dessa fanns hans bror Magnus, lantmätare, med sin familj. Redan 1867 återvände Magnus Forssmans hustru Gustava till Sverige tillsammans med parets fem döttrar. En av döttrarna hette Jenny, hon gifte sig med Torsten Kreuger och blev mor till Ivar Kreuger. Detta är ju en ganska känd historia men alla i expeditionen är inte lika kända.

En av dem är ynglingen Carl Ludvig Olén, somn bara var 17 år vid avresan från Kalmar. Han föddes på Helgerums slott i oktober 1846, hans mor Johanna Gustava Lundqvist var piga här. Fadern ska ha varit inspektorn Anders Ohlén men de var inte gifta. Två veckor efter Carl Ludvigs födelse försvann fadern ur hans liv, för då flyttade denne till Forsa i Hälsingland. Johanna Gustava kom från Mönsterås, precis som slottets ägare baron Raab, och hon återvände dit med sonen innan han hunnit fylla ett år. Senare bosatte hon sig i Kalmar där hon gifte sig. Kanske var Carl Ludvig inte så förtjust i sin styvfar eller så ville han bara ut i världen. Hans mor gav med sig och Carl Ludvig följde med på skeppet Octavia 1863 för att slå sig ner i Sydafrika. Där kom de till staden Potchefstroom.

Om den Forssmanska expeditionen har journalisten Christer Blomstrand skrivit i boken "Afrikafararna", utgiven 2008. Han har besökt Potchefstroom och träffat efterlevande till emigranterna, bland annat till Carl Ludvig Olén. En av dennes söner blev borgmästare och barnbarnsbarnets barn Andries Nel är idag minister i den sydafrikanska regeringen. Carl Ludvigs barnbarns barn Aletta Maria Olén har besökt Sverige och sett varifrån hennes farfars far kom.

Afrikafararna
I boken Afrikafararna berättar Christer Blomstrand om emigranterna till Sydafrika. De är också omskrivna i Kalmar länsmuseums årsbok 2005.

Det finns fler Afrikafarare med anknytning till Västervik. Den kanske mest kände är nog Emil Häggblad som lät bygga Häggbladska huset sedan han återkommit från Sydafrika. En annan är John Rydström, bror till författaren Ada Rydström. Även Västerviksborna Carl Sundberg och Kalle Pettersson kom till Sydafrika vid denna tid på 1890-talet. Ingvar Flink skriver om dessa i en artikel från 1999. Bengt Faleij har skrivit om Carl Sundberg.

Christer Blomstrand, som numera bor i Västervik, har fortsatt forska om Afrikafarare. Vid ett möte i Tjust släktforskarförening i onsdags berättade han om detta, och att han nyligen stött på ytterligare en Västerviksbo som utvandrade till Sydafrika, en man som hette Axel Nyberg, tändsticksfabriksarbetare och sjöman. Han lämnade Västervik 1904, troligen med avsikt att bosätta sig i Sydafrika, men återkom efter två år. Honom ska jag återkomma till när jag vet mer.

Läs mer om Afrikaemigranter i min andra blogg.

Forskningshjälp i Stockholm

Du som forskar i Stockholm kanske har irriterat dig på att databasen Rotemansarkivet tar slut 1926. Ska du därefter hitta någon som flyttat från Stockholm och som även flyttat inom Stockholm efter 1926, då är det problem. För det är många församlingar och mycket folk att leta bland.

På Arkiv Digital finns en möjlighet att hitta den som flyttat från eller i Stockholm 1926-1939, eller den som dött i Stockholm under samma tid. Det är Överstårhållarämbetets registerkort över döda och flyttade som digitaliserats. En verkligt bra källa för den som släktforskar om folk under denna period. Registerkorten fördes på Skatteverkets mantalsavdelning och är ordnade i bokstavsordning. Det är mängder av kort som fotograferats av.

Vi tar ett exempel på en person som flyttat från Maria församling i Stockholm till Västervik 1927. Hon hette Signe Charlotta Thorén och var född 1904 i Mariestad. I Stockholm arbetade hon som kokerska. Så här ser kortet för henne ut:

Signe Thoren
Kortet har två sidor. Överst är den första sidan, med personuppgifter. Underst är andra sidan, där vi får veta var i Stockholm hon bott. Hon flyttade till Västervik den 11 juli 1927.

I Västerviks församlingsbok framgår att hon blev kokerska hos borgmäsatere Axel Rune i Villa Milano. Han dog bara några månader efter Signes ankomst men hon stannade kvar hos änkan Hedvig Emilia Elisabet Södermark och följde med henne och två barn när de 1928 flyttade till Stockholm.

Ett annat exempel är Ingrid Maria Olsson som föddes i Gladhammar 1906. Hon flyttade till Stockholm 1927 och blev hembiträde hos en familj Andersson på Repslagaregatan 24 i Stockholm. Två gånger till bytte hon jobb, 1928 och 1929, och slutligen gifte hon sig 1930 i Stockholm med Karl Gustav Andersson.

Ingrid Olsson
På Ingrid Olssons kort ser vi på framsidan vem hon är och att hon gift sig den 1 augusti 1930 i Stockholm. På baksidan av kortet finns de adresser hon bott på sedan hon kom till Stockholm och även att hon är påförd mannens kort. De bor tillsammans på Katarina Bangata nr 71, 4 trappor över gården.

Har du inte tillgång till Sveriges dödbok 1901-2013 men tror att en släkting kan ha dött i Stockholm under åren 1926-1939 så går det också att hitta uppgifter här. Ett exempel:
 
Josefina Johansson
Josefina Albertina Johansson, född Elgstrand den 27 februari 1858 i Gärdserum har dött den 23 december 1929. På kortets baksida ser vi att hon bodde på Svartmansgatan 27 i Stockholm.

Signe Charlotta Thorén, Ingrid Maria Olsson och Josefina Albertina Johansson är bara exempel jag valt, jag känner inte till dem i övrigt.


Källor:
Överståthållarämbetet, Skatteverket, Mantalsavdelningen, Folkregisterkort (ÖÄ) (AB, A) DVa2:447 (1926-1939) Bild 3330   
Västervik (H) AIIa:8 (1924-1938) Bild 700 / Sida 2562
Överståthållarämbetet, Skatteverket, Mantalsavdelningen, Folkregisterkort (ÖÄ) (AB, A) DVa2:576 (1926-1939) Bild 250
Överståthållarämbetet, Skatteverket, Mantalsavdelningen, Folkregisterkort (ÖÄ) (AB, A) DVa1:107 (1926-1939) Bild 770

Fredrik Åkare och hans släkt

Nu är det Visfestivalsvecka igen, den 51:a sedan starten. Många är de som passerat i ruinen, framför allt artister men också många andra. Cornelis Vreesvijk uppträdde här många gånger och jag skulle tro att han de flesta gånger sjöng sin egen "Balladen om Herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind" eftersom den har så stark anknytning till Västervik. Själv hann jag bara se honom en gång i slottsruinen och minns inte längre vad han framförde då.

 

Fredrik Åkare hette egentligen Nisse Gustafsson och växte upp i Västervik. Jo, han har funnits i verkligheten. I Västervik känner många till detta faktum och vi påminns om det ibland i olika sammanhang.

 


Nisse Gustafsson (till höger) var med i slottsruinen 1976 då han träffade Tor Bergner, en nestor inom svensk visa. Foto: VT:s arkiv, Rolf Lavergren (tidigare Andersson).

 


Födelseboken 1910 i Västerviks församling: Källa: Västervik (H) C:14 (1905-1913) Bild 205 / Sida 197.



Nisse föddes i Västervik den 11 november 1910. I kyrkboken stod det länge att han föddes i december men det rättades till så småningom. Familjen ska ha bott på Hallströmsgatan mittemot det hus där Hörnet senare fanns. 1939 flyttade Nisse till Stockholm, han blev brädgårdsarbetare och bodde på Västerlånggatan i Gamla stan. Han förblev ogift men fick en dotter tillsammans med sin livskamrat Lillemor. Dottern fick namnet Cecilia efter balladens Cecilia Lind. 1982 gick han bort.

 

Det finns mycket berättat om Nisses tid i Stockholm och hans stora hjälpsamhet i olika sammanhang. Det här blogginlägget ska främst handla om hans släkt, som jag följt en liten bit bakåt i kyrkböckerna.

 

Nisses föräldrar hette Bror Gustaf Enok Gustafsson och Hilma Matilda Lindgren. När han döptes fick han också namnet Enok, efter sin far. Fadern var fabriksarbetare enligt församlingsboken men i födelseboken står det rörmokare när Nisse föds. Modern hade tidigare varit piga i flera familjer i och utanför Stockholm men kom från Tuna. 1909 föddes sonen Gustaf Olof, som jag tror var deras gemensamma barn även om det står i församlingsboken att han var hennes son före äktenskapet och att fadern var okänd. De gifte sig den 2 november 1910, en vecka innan Nisse föddes.

 


Nisse Gustafssons familj. Från Västerviks församlingsbok. Källa: Västervik (H) AIIa:4 (1905-1931) Bild 2160 / Sida 1312.

 

Nisse hade sex syskon, fyra systrar och två bröder, födda mellan 1909 och 1928. En av bröderna hette Erik och jag tror att det är han som var lokalpolitiker i Västervik in på 80-talet när jag kom till stan och började arbeta som reporter på Västerviks-Demokraten. Erik hade också ett smeknamn som var allmänt känt.

 

När föräldrarna gifte sig 1910 var fadern 23 år och bodde hemma hos sina föräldrar Karl Gustaf Gustafsson och Augusta Amalia Andersdotter. De var arrendatorer på Fridkulla under Peru, dit de flyttat 1908 från Hörtingerum i Gladhammars socken där de också varit arrendatorer. Nisses far var föräldrarnas andra barn. Han hade minst sju syskon, kanske fler. En av hans bröder hade dött som spädbarn 1886, när familjen bodde i Breastorp utanför Mariannelund. De flyttade flera gånger och en farbror bodde en tid i familjen men emigrerade till Amerika.

 

Nisses farmor Augusta Amalia kom från Västervik där hon föddes 1859, dotter till varvsarbetaren Anders Magnus Andersson från Södra Vi och Lena Sophia Johansdotter från Västervik. Augusta Amalia hade en två år äldre syster som hette Johanna Sophia. Lena Sophias far var rättare på Karstorp utanför Västervik.

 

Anders Magnus Andersson, Fredrik Åkares farmors far, föddes 1835 på gården Mjöhult nummer 2 i Södra Vi. Hans mor Chatrina Jacobsdotter var faderns andra hustru, första hustrun Carin Jonsdotter hade dött. Fadern var bonden Anders Persson, en man som inte riktigt uppförde sig som man skulle enligt prästens anteckning i husförhörslängden. Den 20 februari 1837 har prästen gett honom en varning för "elakt uppförande mot sin hustru och sina föräldrar." Föräldrarna bodde på gården som de lämnat över till sonen och fadern Per Zachrisson (född 1773 i Vimmerby) var "ofärdig", kanske skadad i en olycka på gården. Prästen har också noterat att Anders Persson var "mindre stadgad". Från sitt första äktenskap hade han två barn och fick minst tre barn i sitt nya äktenskap.

 


Anteckning om Anders Persson i Södra Vi husförhörslängd. Källa: Södra Vi (H) AI:7 (1832-1838) Bild 313 / Sida 303.

 

Nisses farfar kom från en soldatsläkt lite längre inåt landet i Småland. Han föddes 1858 och var son till soldaten nr 61 Gustaf Svan och dennes hustru Lovisa Persdotter i Östantorp i Djursdala socken. Även Nisses farfars farfar var soldat och hette Aron Odin. Soldattorpet hette Sjöviken och låg på gården Kianäs i Edshults socken. Odins hustru hette Stina Andersdotter och de hade minst sex barn, varav ett tvillingpar och en pojke som dog sju år gammal. Lovisa kom från Södra Vi och hennes föräldrar var torpare i Buskebo. De hette Peter Nilsson och Stina Persdotter och hade ett par barn till. Även Lovisas farmor Kerstin Larsdotter bodde i familjen, född 1761 och död orkeslös och svagsint 1835 när Lovisa var ett år gammal.

 

Nisse Gustavssons mor Hilma Matilda Lindgren kom från en torparfamilj i Tuna socken, som också är i Vimmerbytrakten. När hon föds 1885 är föräldrarna Anders Fredrik Lindgren och Augusta Maria Karlsson inhysta hos en torpare i Gölopp, alltså hyresgäster. Hennes far är arbetare, kanske på en gård i närheten. Hilma Matilda har två systrar och de tre flickorna är födda 1883, 1885 och 1887. Kanske kom det fler barn senare.

 

Modern Augusta Marias föräldrar var också torpare i Gölopp och hette Carl August Olofsson och Wendla Sofia Persdotter. Fadern Anders Fredriks föräldrar hette Stina Maja Andersdotter och troligen Anders Gustaf Leonhard Lindgren. Vem som är far är lite osäkert för när Anders Fredrik föds 1855 i Blackstad socken står det i födelseboken att hans mor är försvarslös piga från socknen och "någon barnafader icke lagligen uppgifven". Försvarslös innebär att modern är arbetslös och att hon inte har en fast adress och av det kan vi dra slutsatsen att hon troligen var ganska fattig och hade det svårt. Men förmodligen fick hon ändå hjälp av den förmodade fadern för prästen har också skrivit att hon är kyrktagen "22/4 såsom Dr[ängen] And. Gust. Lindgrens i Backebyns hustru". Så även om han inte erkände faderskapet var hon nog far till barnet och de gifte sig några månader senare.

 

Den 9 december 1853 hade båda två dömts till enskild kyrkoplikt och böter för första resan lönskaläge, dvs sexuellt umgänge utanför äktenskapet, som var ett lagbrott vid denna tid. Kanske hade det resulterat i sonen Carl Gustaf Alfred som föddes 1851. Paret bodde en tid i Backebyn i Blackstad, där faderns föräldrar Anders Andersson och Elga Månsdotter hade en gård. Stina Majas föräldrar var torpare i Backebyn, så de var grannbarn.

 


Anteckning om Stina Maja Andersdotter i Blackstad husförhörslängd. Källa: Blackstad (H) AI:11 (1849-1856) Bild 299 / Sida 287.

 

Ett namn som finns i både Nisse Gustavssons mors och fars släkt är Wendla. Det var kanske inte ett ovanligt namn men heller inte bland de allra vanligaste. Nisses mormor hette Wendla, men också hans faster Wendla Amalia och hans syster Vendla Marianne.

 

Alla uppgifter om Nisse Gustavssons familjehistoria kommer från de offentliga kyrkoarkiven.

 

Källor:

Visarkivarie Marcus Brännström

Kyrkböcker från Västervik, Hässleby, Blackstad, Södra Vi, Tuna, Edshult, Djursdala och Gladhammar

Rotemansarkivet, Stockholms Stadsarkiv

VT (vt.se)

 

Tjustbor i Chicago

Mängder av emigranter lämnade Tjust under den store utvandrarepoken, precis som från många andra områden i Sverige. Några av dem blev mer eller mindre kända i det nya landet.

Det finns en bok som heter "History of the Swedes of Illinois" (utgiven 1908) och ett längre avsnitt handlar om kända svenskar i Chicago. En av dem är Lydia Helen Hallberg, vars far Anton Hallberg var född i Gamleby och anlände till Chicago 1872. I boken får vi veta att Lydia Helen Hallberg fick pianolektioner redan som elvaåring och att hon hade en fin sångröst. 1905 tog hon sin examen på Chicago Musical College och blev sedan solist och sånglärare. Men vilka var hennes förfäder i Gamleby? Det finns alldeles för lite uppgifter om hennes far för att kunna hitta honom. Jag har sökt i utflyttningslängden 1871 och 1872 men ser honom inte där, och han kan ju ha flyttat tidigare. Kanske är det någon av läsarna som vet något om denna familj?

Lydia Helen Hallberg
Bilden är från den digitaliserade boken. Läs mer på webbplatsen.

I samma bok finns också presenterat tre bröder från Stensnäs i Ukna: Gustave, Charles och John Newman, som emigrerade till Chicago 1865. Alltså ganska tidigt. Efter 15 år inom handeln startade de en orgelfabrik 1880, som fick namnet Newman Brothers Co. Verksamheten växte, de hade många anställda, varav de flesta var svenskar, och flyttade fabriken flera gånger, bland annat efter två bränder. Brodern John dog 1894. Efter 1895 började de också tillverka pianon.

bröderna Newman
Bild från den digitaliserade boken. Läs mer på webbplatsen.

Hemma i Sverige var deras far snickare på Stensnäs i Ukna. Han hette Carl Magnus Nyman och var född 1807 i Västra Eneby. Brödernas mor hette Erika Johanna Lundeberg, född 1817 i Nätra. 1848 flyttade de till Ukna från Åtvid. De fick sex barn och hela familjen emigrerade till Amerika, de flesta i maj 1865, tillsammans med ett stort gäng andra Uknabor. Totalt är det 26 utvandrare som lämnar Ukna i maj och juni detta år, enligt flyttlängden, och flera av dem har med sig hustrur och barn. Jag undrar vad som hände med de andra Uknaborna? Kom någon tillbaka? Är det någon som vet? Hade det varit en värvare i trakten eller hur kom det sig att så många reste samtidigt?

I den amerikanska boken står det att Gustav var född den 14 december 1851 och Charles (Carl) den 15 augusti 1853, båda i Ukna, och att de tre bröderna emigrerade tillsammans 1865. Det stämmer ju inte. Gustaf var född den 18 december 1846 i Åtvid och Carl den 9 augusti 1849 i Ukna. Dessutom var det Gustaf som emigrerade först, redan i maj 1864. Han var då alltså bara 18 år. Han reste tillsammans med två andra unga män från socknen och två barnfamiljer. Kanske gick det så bra för dessa emigranter att de lockade till sig de andra?

hfl
Husförhörslängden i Ukna med familjen Nyman. Bild från Arkiv Digital, Ukna (H) AI:11 (1862-1871) Bild 333 / Sida 322.

Intressant är det i alla fall att fundera över denna ganska tidiga utvandring från Ukna. 1865 fanns det ungefär 25 000 svenskamerikaner i USA, 1890 hade antalet ökat till närmare 800 000 personer och Chicago var en av de städer i världen med flest svenskar. Flera av dessa kom alltså från Tjust.

Styrman Brask på Återvändsgatan

Ö kv 91

Ö kv 91

Här om dagen gick jag förbi en fin port på Återvändsgatan nere i stan i Västervik. Fastighetens ägare (nuvarande eller tidigare) har gjort en fin skylt där det står att detta var Östra kvarteret nr 91. Jätteroligt att se, tycker jag. Sådant glädjer en släktforskare även om jag personligen inte har några anor i Västervik. Men för den som har det är det en liten pusselbit när en letar efter platsen där förfäderna bott. Kanske har dagens efterlevande till varvstimmermannen Magnus Halling sett detta redan? Eller de som har styrmannen Johan Brask i sitt släktträd? Eftersom jag blir nyfiken på historien har jag roat mig med att se vilka som levde här i huset förr, i en annan tidigare byggnad, förmodar jag.

Ö kv 91
Husförhörslängden. Bild från Arkiv Digital, Västervik (H) AI:2 (1770-1776) Bild 59 / Sida 99.

1770 ska jaktskepparen Lars Ankarström, född omkring 1725, ha bott här. Om jag förstått rätt innebär det att han var skeppare för ett mindre lastfartyg. I Västervik fanns det flera jaktskeppare vid denna tid. Lars och hustrun Maria Svensdotter hade två döttrar som hette Maja Cajsa och Brita Stina. Detta kan vi läsa i husförhörslängen AI:2. Fast frågan är om det stämmer. I nästa längd 1772 är familjen Ankarström bokförd i Östra kvarteret nr 92, och familjen som tidigare finns i nr 90 finns nu i nr 91. Det är varvstimmermannen Magnus Halling. Och sjömannen Törnberg, tidigare i nr 92, bor nu i nr 93. Så Ankarström kanske var en granne i stället och inte en boende. Det verkar som om prästen kan ha skrivit fel i den tidigare längden.

1772 är Magnus Halling 62 år och gift med Maria Eriksdotter, som är 22 år yngre och troligen hans andra hustru. De har två barn på tio och fem år. I hushållet finns också dottern Greta som är 22 år och gift med timmermannen Jonas Nilsson.

Ytterligare ett kliv framåt i historien kommer vi till husförhörslängden 1780–1784. Då är det sjömannen Johan Brask, hans hustru Anna Maria Törnblad och deras barn som bor i Östra kvarteret nr 91. Vad hustrun heter får vi inte veta förrän i nästa husförhörslängd för först står hon bara som "dess hustru" på raden under maken. När vi väl får veta hennes namn har Johan blivit styrman och då är vi på andra halvan av 1780-talet. Makarna har nu fem barn, födda mellan 1773 och 1786: Anders Magnus, Brita Stina, Jan, Petter och Lena Cajsa. Föräldrarna är födda 1743 resepktive 1748. I de här kvarteren bor mycket sjöfolk. Båda sönerna Anders Magnus och Petter arbetar på sjön. Anders Magnus har sedan tidigt i ungdomen seglat på Stockholm.

Ö kv 91
Husförhörslängden. Bild från Arkiv Digital, Västervik (H) AI:5 (1785-1786) Bild 99 / Sida 173.

Familjen Brask verkar vara kvar i den här fastigheten fram till Johans död 1794 och kanske något år till. Den 20 september dör han i "hetsig feber", någon slags okänd febersjukdom som vi idag troligen inte skulle se som särskilt allvarlig eller kanske inte förekommande alls. Han hade i alla fall förmånen att få dö hemma. I dödboken från den här tiden kan vi läsa om en hel del tacksägelsegudstjänster som hållits för sjömän som på olika sätt dött ute i världen.

En dryg månad efter att han dött hålls bouppteckning efter Johan Brask. Då visar det sig att han har stora skulder, så stora att de vida överstiger tillgångarna. Fastigheten Östra kvarteret nr 91 värderas till 25 riksdaler. Inventarierna värderas till drygt 27 riksdaler. Skulderna löper på närmare 140 riksdaler och är till handelsman Dichman. Paret Brask har alltså handlat en hel del på kredit. I bouppteckningen konstateras att det inte blir något arv kvar att fördela.

bouppteckning
Johan Brask är skyldig handelsman Dichman 139 riksdaler, 1 skilling och 2 öre, enligt boupptekningen. Bild från Arkiv Digital, Västervik rådhusrätt och magistrat (H) FI:19 (1793-1797) Bild 344 / Sida 677.

Boet är alltså ganska påvert, trots att Johan avencerat till befäl i handelsflottan. Kontanter, guld, silver, tenn eller koppar finns inte, och bara en halv sida med inventarier. Oftast brukar bouppteckningarna innehålla minst en sida eller två med inventarier, även i de fattigare hemmen. Här finns bland annat sex styck "söndriga tallrikar", två gamla trästolar, ett bord, en söndrig halmmadrass, en gammal dragsäng och några fler småsaker. Hur levde de? Har de verkligen haft det så här eländigt? Eller har änkan förpassat lösöre någon annanstans inför bouppteckningen? Det ingår att man ärligen skulle uppge hela hushållets bo "och intet förtiga".

Änkan och de minderåriga barnen stannar kvar en tid i alla fall och det ser ut som om de får en hyresgäst, tullvisitören Fagerström. I nästa husförhörslängd 1797–1799 är det han som är ny ägare och änkan och barnen Brask har flyttat. Fagerström kallas landtullvisitör, heter Carl Nicolas och är född 1770, alltså bara 27 år. Han är gift med den artonåriga Cathrina Jaensdotter och deras son Nils Jaen föds 1798 i Östra kvartret nr 91, och blir den siste som föds i den här fastigheten på 1700-talet.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Sport

Politikerbloggar