Logga in

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Gräver i historien

På senare år har mitt allt uppslukande intresse blivit att släktforska. När man väl börjat är man fast, åtminstone var det så för mig.
Sverige under historisk tid var ett urpräglat kontrollsamhälle. Prästen i socknen höll koll på sina församlingsmedlemmar, och skulle man till exempel flytta var man tvungen att gå till prästen och be om flyttbetyg. I den församling man flyttade in bokfördes man också. Varje år höll prästen förhör med alla om deras kristendomskunskap och bokförde detta i husförhörslängderna. Hade man gjort något brottsligt antecknades det också i husförhörslängden. Där finns en kolumn för särskilda anteckningar, t ex frejdebetyg, vilket är omdömen om ens vandel. Hade man inte skött sig kanske man inte fick sitt flyttbetyg.
Det där var säkert i många fall en plåga och obekvämt för gemene man. Men för oss släktforskare idag är det en riktig skatt. Jag tror att Sverige är det land där det är lättast att hitta uppgifter om anfäder och anmödrar, tack vare den tidigare så stränga kyrkliga kontrollen.
Efterforskningen om min egen släkt är ett ständigt pågående projekt, som jag och en av mina bröder ägnar oss åt. Vi kommer från torpare och bönder, som kanske 90 procent av svenskarna idag.
Men jag har också hjälpt andra att hitta sina rötter, och det är faktiskt lika roligt. Det spelar ingen roll om det är mina eller andras anor jag forskar i, tillfredsställelsen och spänningen är densamma. Ibland kan jag sitta timmar bara med att leta efter någon detalj. Hmmm... jag är nog lite nördig i alla fall.
Eftersom jag visste att jag skulle vara ledig idag så brydde jag mig inte så mycket om klockan i går kväll. Och plötsligt var den kvart i ett på natten. Då hade jag följt min farmors fars familj bakåt under första halvan av 1800-talet, och hittade en del intressanta detaljer.
Det är ju detaljerna som ger liv åt historien, inte bara namn och årtal. Idag är jag tacksam för att prästen faktiskt noterade att farmors farfar byggde sitt torp olovligt på släktingars mark på 1840-talet. Det ger en indikation att söka vidare och få veta mer om förhållandena då. Kanske finns det domprotokoll med fler uppgifter.

farmors farDet här är min farmors far Kristoffer Johansson. Han föddes i Grimetons socken (utanför Varberg) 1850. Han levde till 1947, och blev 97 och ett halvt år gammal. Nästan ett sekel. På bilden till vänster sitter han på trappan till det torp där han bodde när han bildade familj på 1880-talet. Bilden är från 30-talet någon gång. 1940 brann torpet ner.
När han var nygift bosatte sig Kristoffer och hans hustru Olivia Mårtensdotter i torpet Bråtastocka i Rolfstorps församling. Tack vare en torpinventering av hembygdsföreningen har vi kunnat hitta platsen. Efter några år övertog de en annan gård ett par kilometer bort men tog med sig själva huset. Det blev sedan en släktgård där idag femte generationen i släkten bor, min kusins barn.
Ett sekel är lång tid, och jag kan inte i tanken överbrygga avståndet till hans ungdom. Från mig själv är det bara fem generationer till 1700-talet, då Kristoffers far Johannes Svensson föddes 1798. Alltså för mer än 200 år sedan. För att göra det påtagligt: Jag har suttit i knäet på en människa (min farmor) vars farfar var född på 1700-talet. Kristoffer var sista barnet i familjen och hans far var alltså 52 år när Kristoffer föddes, i Johannes andra äktenskap.

Att jag fastnat för släktforskning har förstås också med mitt intresse för historia att göra. Det är så spännande att gräva i historien. Det här syns också i VT, där jag under många år haft hand om artiklarna "Folkets bilder" där vi publicerar läsarnas gamla bilder och ibland kunnat hjälpa till med att identifiera både byggnader och människor. De gamla bilderna väcker många minnen, det märks på att läsare hör av sig.
Här på VT:s webb har jag gjort en undersida med lokal historia: http://www.vt.se/ovrigt/historia/ (eller följ bildlänken en bit ner på startsidan).
Där finns fyra sidor: Folkets bilder, andra artiklar med historiskt innehåll, Hasse Hjertqvists artiklar om stadskvarteren (en del från boken "Västervik i mitt hjärta"), och artiklar från VT:s 175-årsjubileum 2009. Klicka på bilderna till höger på den sidan, så kommer du rätt.
På de här sidorna ligger artiklarna kvar, och kan läsas när som helst.
 

 

Tack och adjö

Detta är det sista blogginlägget jag gör i min blogg på VT. Anledningen är att externa bloggare inte längre ska vara kvar och den här bloggen och andra kommer att tas bort i slutet av månaden.
Lite sorgligt, så klart, tycker jag.
Mitt första blogginlägg gjorde jag den 30 augusti 2008. Då var jag webbredaktör på VT och skrev om det nya bloggverktyg vi fått i publiceringssystemet.
Den 27 januari 2012 gjorde jag min sista arbetsdag som anställd på VT (efter drygt 17 år) och blev frilansjournalist och släktforskare i stället. Senare återvände jag periodvis till tidningen som vikarie. 2013 blev bloggen en släktforskarblogg och kring det ämnet har jag fortsatt blogga ända tills nu.
Men nu är det slut.
Jag ska fortsätta skriva krönikor en gång i månaden i VT, åtminstone ett tag till. Förra året fyllde jag pensionär så snart är det väl dags att dra mig tillbaka från arbetslivet, men inte riktigt än. Släktforskning, som jag jobbar mest med numera, är alldeles för roligt för att bara sluta. Men snart ska jag ta mig mer tid att fördjupa mig i min egen släkthistoria.
Tack till alla ni som genom åren läst vad jag skrivit! Och tack till VT för att jag fått sprida mina tankar här!
Är du intresserad av att fortsätta läsa blogginlägg från mig så skriver jag varje lördag i Rötterbloggen.

Han älskade sin hembygd

Gustaf Ahlm var en ung och svärmiskt lagd man i Västrum under senare delen av 1800-talet. Han skrev en bok som heter "Min hembygd i Tjust" där han samlat berättelser, skrönor och uppteckningar från hembygden. En del känner jag igen, sådant som det fortfarande kan talas om i trakten, som Kopparkullens hemlighet och Rövarbergets grotta med sin skatt.
Det är trevlig läsning för den som är intresserad av bygdehistoria från södra Tjust. Jag har fått för mig att Gustaf Ahlm och hans bok är ganska allmänt känd bland äldre i Västrum, eller är det kanske bara bland dem jag själv känner?
Boken gavs ut 1933 och jag skaffade den för några år sedan när jag släktforskade om makens släkt. Hans farfar, rättaren Axel Karlsson på Helgerum, är nämligen både omtalad och avbildad i boken.

Gustaf Ahlm
Gustaf Ahlms bok. Porträttet kommer från boken.

Gustaf Ahlm föddes i Rödsle i Gladhammar 1862 men familjen flyttade 1868 till Tovehult i Västrum där han växte upp. Hans far Olof Ahlm var garvarifabrikör. Gustaf hade en tvillingbror som dog när han var tio år.
Gustaf blev student i Västervik 1883 och läste sedan till lärare i Linköping där han tog examen 1885. Så småningom blev han lärare i Västerås, ett arbete han hade fram till sin pension 1923. Han gav ut en diktsamling 1912 och hade arbetat en tid i tidningsvärlden innan han blev lärare. 1930 dog han. Han gifte sig aldrig.
Boken om hembygden är alltså utgiven efter hans död. Sitt bokmanus, som egentligen inte var fullständigt, testamenterade han till föreningen Västervikspojkarna, med uppgift att publicera det som en bok. Så skedde 1933. I ett förord berättas om detta.
Boken har också en nekrolog om Gustaf Ahlm, skriven av Fritz Johansson. Där berättas om hans liv och hans svärmiskt romantiska läggning och hans aldrig sinande kärlek till hembygden.
Gustaf Ahlms grav finns på Östra kyrkogården i Västerås.

Hans bok finns digitaliserad hos Projekt Runeberg (fri att läsa).

God Jul!

God Jul!

Nu önskar jag er alla en rikitgt God Jul och ett Gott Nytt Släktforskarår!

Sex generationer på Flatholmen

I VT:s artikel om Åke och Siv Nilsson på Flatholmen berättar han att hans släkt kommer från Flatholmen sedan 1600-talet. En sådan sak kan ju jag som släktforskare inte låta bli att ta en titt på.

I husförhörslängderna går det att följa hans släkt på faderlinjen ända till mitten av 1700-talet och längre än så har jag inte kollat. Flatholmen hör till Västrums socken och där är den äldsta bevarade husförhörslängden odaterad men troligen från 1700-talet. Under 1700- och 1800-talet kallades ön bara Holmen i kyrkböckerna. Kanske sa man så också?

Så här ser Åke Nilssons släktlinje ut på fadersidan:
Farfar: Karl August Nilsson, född 1870-12-15 på Flatholmen
Farfars far: Karl Otto Andersson, född 1855-06-06 på Flatholmen
Farfars farfar: Anders Jaensson, född 1798-08-23 på Flatholmen
Farfars farfars far: Jaen Larsson, född 1767-11-22 på Flatholmen
Farfars farfars farfar: Lars Nilsson, född 1739-12-06 i Forsebo (vid Helgerum på fastlandet)

Lars Nilssopns far ska ju heta Nils eftersom sonen hette Nilsson, men någon Nils finns inte i Forsebo i husförhörslängden, inte heller på Flatholmen. Så de måste ha flyttat redan när Lars var barn, och kanske kom de tidigare från Flatholmen. Jag har ju inte letat mer än så långt jag kommer i husförhörslängderna.

Lars Nilsson var gift med med Annika Jonsdotter som var född 1740 på Händelö. De gifte sig den 20 oktober 1765 och då bodde även Lars på Händelö. Kanske var han dräng där och att de därefter flyttade till Flatholmen. Kanske var han dräng hos Annikas föräldrar.

vigsel 1765
Lars Nilsson och Annika (Anna) Jonsdotter gifte sig den 20 oktober 1765. Bild från Arkiv Digital.

Lars och Annika fick minst tio barn på Flatholmen: Nils, Jaen (Johan), Anders, Lisken, Anna, Petter, Jonas, Catharina, Kerstin och Nils (den äldste Nils verkar ha dött som barn). Bröderna Johan, Lars och Nils stannade kvar på ön sedan de gift sig och fått barn. Både Johans (som prästen stavat Jaen) och Lars efterlevande har blivit kvar på ön i flera generationer, ända till idag.

På 1920-talet bodde fiskaren John Edvin Andersson med sin familj på Flatholmen där han var född 1891. Som granne hade han Karl August Nilsson och hans familj, farfar till Åke Nilsson. De hade en gemensam anfader, Lars Nilsson född 1739. Frågan är om de visste om det. John Edvin och Karl August var fyrmänningar, om jag räknat rätt. Deras barnbarn idag är alltså sexmänningar.

Johan
Johans födelse den 28 november 1767, föräldrar Lars Nilsson och Annika Jonsdotter på Holmen, som Flatholmen då kallades. Bild från Arkiv Digital.


Lars födelse den 3 juli 1778, föräldrar Lars Nilsson och Annika Jonsdotter på Holmen. Bild från Arkiv Digital.

Katalogen över gårdar

Nu kan du se hur släktgården såg ut på 1930- eller 40-talet om du använder Arkiv Digital. Där har man börjat digitalisera bokverket "Svenska gods och gårdar" där de flesta gårdar i Sverige presenteras.
Avfotografering pågår och nu i slutet av november finns 21 volymer tillgängliga, bland annat boken för norra delen av Kalmar län, utgiven 1939. Norra och sydvästra delen av Östergötlands län är också tillgängliga.
För att hitta de olika delarna av bokverket kan du söka på "svenska gods och gårdar" under arkivbildare i sökfunktionen för arkivsökning. De ingår i arkivtypen tryckt litteratur.
Alla gårdar finns inte med i böckerna. Det var de gårdsägare och jordbrukare som betalade för medverkan som togs med i böckerna. Troligen fick man ett fotografi och förband sig att köpa det aktuella bandet. Utgivare var förlaget Svenska gods och gårdar, förlaget fanns i Uddevalla.
Vi får veta hur stor varje gård var och dess taxeringsvärde samt hur marken var uppdelad i åker, skog och betesmark med mera. Dessutom finns uppgifter om när husen byggts och när de renoverats, vilka djur som fanns på gården och när den inköpts eller kom i släktens ägo. Ägarna redovisas, i de flesta fall med både föräldrar och barn. Och så ett fotografi på mangårdsbyggnaden på varje gård, så som det såg ut något år före utgivningen.

gods och gårdar
Så här ser det ut på boksidorna. Bildkälla: Arkiv Digital.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor numera i Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

Bloggar

Sport

Politikerbloggar