Logga in
Logga ut

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Folket i båtsmansstugorna

När jag i måndags arbetade på tidningen och skrev en artikel om engagemanget för att rädda kvar verksamheten i Båtsmansgränd kom jag också att fundera på vilka som bott här en gång i tiden, och båtsmansstugornas historia. Det jag sett i husförhörslängderna förvånade mig lite.

Båtsmansstugorna ligger i de gamla östra kvarteren i Västervik, på tomterna nummer 102-106 och 109-113.

Båtsmansgränd
På den här bilden ser vi hus nr 113 längst till höger och hus nr 103 längst till vänster. Hus 113 följs in i gränden av nr 112, 111 osv. Kaféhuset är hus nr 110 om jag räknat ut detta rätt. Efter hus 103 följer hus 104 osv. Längst in i gränden fanns förr, där det nu är kryddgård, några hus som inte ingick i båtsmansstugorna. Bild från Wikimedia Commons.

 

AI5
Husen i Båtsmansgränd kallades båtsmansstugor men det bodde inte båtsmän här 1785-1786.

På 1780-talet kallas husen för båtsmansstugor i kyrkboken, men då bor fortfarande inga båtsmän här. I stället hittar vi timmermännen Jan Persson, Mårten Hammargren, Carl Andersson Åström, Jan Alexandersson, Per Persson och Sven Larsson med sina hustrur och barn. Dessutom flera sjömän, men de var väl inte där särskilt mycket. Kan timmermännen ha tjänstgjort i Flottan? Annars var timmerman yrkesbeteckningen för den som byggde hus.

De första båtsmännen var på plats först 1788. I nummer 102 bodde då båtsmannen Gabriel Fröberg "nu Wångström" skriver prästen, född 1758 och gift med Catharina Andersdotter. De hade två små söner som hette Henric Peter och Anders Jaen. Där sprang de i gränden, de små pojkarna på fem och två år.

Nu hade fler båtsmän flyttat in. Mårten Hammargren, Jöns Norgren, Carl Söderberg, Anders Persson Westerberg och Anders Persson Törnvall, Eric Jönsson Friberg, Anders Henricsson Berg, Carl Söderbom. Nästan alla var runt 30-40 år, hade fruar och flera barn. 65 personer, vuxna och barn, får jag ihop i båtsmansstugorna 1788.

Båtsmansstugorna verkar inte ha varit bebodda av båtsmän särskilt mycket. Mest är det sjömän som bor här, eller hantverkare. En hel del änkor finns i husförhörslängderna som boende i båtsmansstugorna. Om en soldat i Indelningsverket, t ex en båtsman, dött fick änkan och barnen normalt inte bo kvar längre än några månader, kanske upp till ett år. Sedan skulle nästa båtsman från roten in i torpet. Men så verkar det inte ha gått till i dessa stugor i Västervik.

Kanske har husen ganska snart sålts till staden och därefter bebotts av vem som helst? Själv har jag trott att husen var båtsmansbostäder så länge det fanns båtsmän, men husförhörslängderna visar något annat. Man skulle kunna tro att sjömännen är båtsmän, men det är jag ganska säker på att de inte är. En soldat har alltid sin rätta yrkestitel i husförhörslängderna, något annat har jag aldrig sett. Och båtsmän finns det gott om i Västervik, fast i andra hus.

Det har förstås bott hundratals människor under alla dessa år som passerat sedan husen byggdes. Nedslag i husförhörslängderna visar att de varit bebodda hela tiden.

 

AI2
Skräddare Strömberg i hus nr 110.

Kaféet ska så vitt jag förstått vara hus nr 110. I början av 1770-talet bodde här skräddaren Peter Strömberg med hustrun Anna Lisa Enberg och deras familj. 1797 har sjömannen Johan Enman flyttat in med sin hustru Anna Carlsdotter och barnen Cajsa Lisa, Lotta och Anders Peter.

hus 110
Bilden är länkad och finns publicerad på www.vastervik.com

Samtidigt med skräddaren bodde sjömannen Lars Törnvall med hustrun Catarina Carlsdotter i tvåvåningshuset, tillsammans med skoflickaren Peter Forsberg och hans hustru Maria Greta Catarina Rumph, och sjömannen Sven Lönström med hustrun Stina Andersdotter och dottern Anna Maria. 30 år senare hittar vi Brita Jansdotter i samma hus, änka efter ringkarlen E. Kihlström. Jag undrar vad en ringkarl gjorde? Förmodligen ringde han i kyrkklockorna.


Ringkarlens änka bodde i tvåvåningshuset i Båtsmansgränd

I husförhörslängderna är de flesta kvinnor bara noterade som hustrur, änkor, döttrar eller pigor, dvs i förhållande till mannen i hushållet, husbonden. Men det finns undantag. Ett sådant är segelsömmerskan änkan Anna Jonsdotter Andersson som bodde i hus nr 106 från 1846 till sin död 1852. Hon var då 54 år. I hushållet hade hon också sin dotter Johanna Fredrika Isaksdotter och pigan Anna Lovisa Brunberg plus hyresgästen varvsarbetaren Carl Johan Eriksson.

AI45

I den sista husförhörslängden för Västervik (1888-1899) står det att staden äger husen. Kanske finns det en sådan notering tidigare också. Då är de boende i Båtsmansgränd två skrädderiarbetare, fem sjöman, skräddare, byggmästare, tornväktare, stenslipare, arbetare, två skoarbetare, hamndräng, bagerska, sockerbagare, eldare och sjökapten. Och så deras makar och barn, flera änkor men i stort sett ingen piga eller dräng.

Det finns så mycket intressant att berätta om människorna i Båtsmansgränd men det ska jag inte trötta er med. Kanske är det någon av er släktforskare i Västervik som gjort en inventering av dessa? Berätta gärna om det i så fall.

Alla bilder på kyrkböckerna kommer från Arkiv Digital, se källor.

Källor:
Västervik rådhusrätt och magistrat HVa:47 (1747-1747) Bild 22
Västervik AI:2 (1770-1776) Bild 62 / sid 105
Västervik AI:5 (1785-1786) Bild 102 / sid 179
Västervik AI:6 (1787-1789) Bild 80 / sid 137
Västervik AI:6 (1787-1789) Bild 81 / sid 139
Västervik AI:10 (1797-1799) Bild 44 / sid 71
Västervik AI:13 (1800-1807) Bild 67 / sid 115
Västervik AI:18 (1816-1820) Bild 109 / sid 199
Västervik AI:24 (1831-1835) Bild 144 / sid 269c
Västervik AI:40 (1845-1850) Bild 194 / sid 177
Västervik AI:45 (1850-1855) Bild 342 / sid 326

 

 

 

Ryssen dog i pesten

Under Stora nordiska kriget 1700-1721 fick Västerviks stad ta emot krigsfångar från olika håll i Europa. Detta tror jag att många av er hört talas om, till exempel när Teaterskeppet någon gång på 90-talet gjorde pjäsen om mordet på krögare Krabbe. En dramatisk historia där sachsiska fångar var inblandade.

Ryssar är också omtalade och det är kanske ganska allmänt känt att Spårö båk byggts av ryska krigsfångar, men det skedde först på 1770-talet. Men Västervik hade ryska krigsfångar även i början av 1700-talet.

På 80- och 90-talet bodde jag med min familj på Kilmare gård utanför Västervik. Där fick jag veta att en terrass med terrassmur byggts av ryska krigsfångar, men minns inte nu vilken tid det handlade om. Även i andra sammanhang har jag ibland hört talas om de ryska krigsfångarna och de spår de lämnat efter sig i Västervik. Utan att veta gissar jag att en del av dem stannade kvar och bildade familj i Västervik och kanske finns det ännu idag en del Västerviksbor som har ryssar eller andra krigsfångar i sitt släktträd.

För en tid sedan, när jag läste i Västerviks ministerialbok om pesten 1710-1711 såg jag att det finns en rysk krigsfånge bland de döda. Den 20 augusti dog "en styrman av ryska fångarna född i Danzig" har prästen skrivit:

Västervik C:2
BIldkälla: Arkiv Digital

Enligt Folke Lindberg i boken Västerviks historia (1933) sidan 250, kom de ryska krigsfångarna till Västervik 1708, och även polska och danska fångar. De sachsiska fångarna hade kommit 1703. 1712 fanns det inte kvar några krigsfångar i staden. De som stannat var nog assimilerade då.

Hitta emigrantens resa

Har du emigranter i släkten? Då kan du hitta emigrantfartygens passagerarlistor på nätet.

Från början seglade fartygen från Sverige till Amerika men sedan blev det vanligare att först resa till Hull i England och där ta tåget till Liverpool eller Southampton eller kanske någon annan hamn. Därifrån gick de stora atlantångarna över till Amerika. Inte bara till New York utan även till Boston, Philadelphia och Baltimore i USA och Quebec, Montreal och Halifax i Kanada. 1915 startade Svenska Amerikalinjen med trafik från Göteborg direkt till New York.

För att få veta när resan mellan England och Amerika skedde och med vilket fartyg kan du söka i Stephen Morse databas med arkivhandlingar från Ellis Island i New York 1892-1924 eller i hans andra databaser. De flesta är gratis men några är avgiftsbelagda. Skaffar du ett gratiskonto får du också tillgång till de avfotograferade passagerarlistorna och ofta även ett foto på fartyget.

passagerarlista

Jag sökte efter Anna Maria Hallberg från Gamleby som emigrerade till Amerika 1895. Hon fick ut sitt flyttbetyg den 21 juni och reste  ganska omgående till Göteborg och därifrån vidare med båt till England för drygt tre veckor senare steg hon i land i New York. Dit reste hon med fartyget Etruria från Liverpool och kom till New York den 15 juli. Hennes destination verkar ha varit Newport i Pennsylvania. Det visar resultatet av sökningen i Stephen Morses databas.

Passagerarlistor finns också hos Familysearch. För fartygen som emigranterna åkte med från svenska hamnar finns passagerarlistorna i polisarkiven hos Arkiv Digital.

Biskopen som anfader

Johannes Rudbeckius var biskop i Västerås från 1619 fram till sin död 1646. Många av er känner nog igen namnet från skolans historielektioner för han var en betydanden man under sin levnad och har starkt påverkat vår kyrko- och skolhistoria. Han är en av många förfäder till mina barn på deras pappas sida, tillsammans med hustrun Magdalena Hising. De fick elva barn tillsammans.

Johannes Rudbeckius
Johannes Rudbeckius står staty utanför domkyrkan i min nya hemstad Västerås. Han är mina barns farmors mormors morfars morfars mormors farfars far. 13 generationer bort, om jag räknat rätt.

En av de yngre biskopssönerna hette Paul och det är han som är mina barns förfader. Han föddes 1632 och blev häradshövding utanför Jönköping och assessor i Göta hovrätt, det vill säga bisittare till domaren. Paul var gift med Margareta Nentzelia och de fick 16 barn mellan 1655 och 1675. En av de yngre är Gustaf Rudebeck som föddes 1672. Paul Rudbeckius adlades 1675 och efternamnet ändrades då till Rudebeck. Gustaf blev kapten i armén och hade Kråkesjö säteri i Ljuders socken. I de trakterna stannade sedan släkten kvar och det har gått att följa denna släktgren ända fram till våra dagar.

Både biskopens och hustrun Magdalena Hisings släkt är kartlagd bakåt i flera generationer och tar oss bland annat till Danmark på 1400-talet. Det är långt före kyrkböckernas tid så där förlitar jag mig på andra släktforskare.

I förra veckan flyttade vi till Västerås. Jag har redan varit och hälsat på biskopen utanför domkyrkan. Där pågår nu en utställning om Johannes Rudbeckius och Magdalena Hising under sommaren och innan den är slut har jag tänkt att ordna en "släktträff" för mina barn och deras pappa där vi ser på utställningen och sedan går på Malins kafé vid domkyrkan, uppkallat efter Magdalena Hising som kallades Malin.

Den rike svenskamerikanen

När man släktforskar kan man hitta en del ovanliga uppgifter i arkivhandlingarna. Ett exempel på det är Hjorteds församlings dödbok F:3 (1912-1947). Den 1 november 1937 dog Johan Oskar Lindberg. Han var född den 19 april 1871 och alltså 66 år gammal. Han var amerikansk medborgare. Prästen har noterat att han dog på besök hemma hos sin syster Anna Lovisa Nilsson på Björkhult och att dödsorsaken var hjärtfel. Kanske fick han en hjärtinfarkt.

Vi får veta betydligt mer tack vare prästens anteckningar. Dels att han var född i Hjorted och vilka hans övriga syskon var, dels att han ägde en förmögenhet på 24000 kronor. Det var en mycket stor summa på den tiden. Men varför har prästen antecknat detta i dödboken? Var det något prästen tog reda på för att vara säker på att dödsboet skulle kunna betala för begravningen? Och varifrån kom informationen? I anslutning till uppgiften om hans förmögenhet finns datumet 8/11 37. Bouppteckning kan ju inte ha hunnit göras på en vecka.

Syskonen räknas upp och de som bodde i Sverige finns ju i de svenska kyrkböckerna. Men om en en nutida släkting släktforskar om den här familjen finns ytterligare en viktig uppgift, nämligen att en av syskonen, brodern Sigfrid Johnsson, också hade emigrerat för han bodde i Blomfield i Nebraska.

dödbok Hjorted
Prästens anteckning i Hjorteds församlings dödbok. Bildkälla: Arkiv Digital.

Johan Oskar hette Jonsson när han emigrerade i november 1891. Någon gång därefter bytte han namn till Lindberg. Det finns flera John Lindberg och Oscar Lindberg i amerikanska arkivhandlingar men vem är den rätte? Kanske vet du som läser detta mer om Johan Oskar Lindbergs liv efter emigrationen.

Tidning för medlemmar

Snart är nästa nummer av tidningen Wåra Rötter på väg till medlemmarna i Tjust Släktforskarförening. Den har jag haft förmånen att få medverka i sedan 2011. Som ni nog förstår är det väldigt roligt att göra tidning för släktforskare.

Det som är speciellt med det, till skillnad mot att skriva i en dagstidning som VT, är att nästan alla artiklar är tidlösa. Vi skriver ju om det som är historia, så det blir aldrig inaktuellt. Det kan vara bra ibland för en pressad tidningsredkatör som inte alltid får plats med allt i det aktuella numret. Då kan man spara det till nästa.

I det nummer som kommer ut nu i dagarna har jag skrivit om hur man hittar lagfarter i arkiven. De är intressanta och finns tillgängliga på Riksarkivets hemsida. Min redaktionskollega Ingegerd Hammarquist har tagit fram uppgifter från gården Snörums historia och skrivit en lång artikel om den. Gårdsarkivet förvaras på Landsarkivet i Vadstena där hon läst åtskilliga gamla handlingar, bland mycket annat en kopia av ett fastebrev från 1484. 1484! Ganska fantastiskt, tycker jag. Ett fastebrev är som en nutida lagfart.

WR

För den som är släkthistoriskt intressad finns det mycket att läsa i varje nummer av tidningen Wåra Rötter, det lovar jag. Blir du medlem i vår föreningen får du den i brevlådan fyra gånger per år.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor utanför Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Sport

Politikerbloggar