Logga in

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Didrik på Didrikslund

I onsdags var jag inne på VT och jobbade en dag. Bland annat åkte fotografen Karin Hertz och jag till Didrikslundsgatan för att se hur långt det gått med byggplanerna där. Och så klart började jag fundera på varför det heter Didrikslund. Vem var Didrik?

Det finns två kandidater till att ha gett namn åt Didrikslund.

Didrikslund var förr ett torp och backstuga, och det fanns i alla fall kvar för tio år sedan när American Car Club höll till där. VT hade ett reportage om det i augusti 2004 och där sags att torpet varit klubbstuga sedan 1980-talet. Om det varit bostad fram till dess vet jag inte men 1950 bodde ett par där som hette Törngren och som båda var födda 1898.

För att hitta någon Didrik som gett namn åt torpet får vi gå tillbaka nästan 200 år, till 1830-talet.

Den Didrik jag tror mest på var en liten gosse som var född på Klockaretorpet i Törnsfall 1825. 1829 dör både hans far torparen Johan Peter Edholm och hans sjuåriga syster Carolina. Av familjen återstår modern och de två sönerna Axel och Didrik. Didrik är yngst, hans bror Axel är 14 år. Deras mor, änkan Catharina Jansdotter, är född 1781 och 49 år när hon tar med sig yngste sonen och flyttar från Klockaretorpet i Törnsfall till Didrikslund på Västerviks stadsjord. Hon står som ägare, så hon har alltså köpt stugan. Det var nog inte så vanligt att en torparänka köpte sig en fastighet men änkan Catharina Jansdotter vär nog mer välbärgad än de flesta torparänkor vid denna tid. Bouppteckningen efter hennes make visar en behållning på 135 riksdaler, och troligen räckte det för att köpa torpet. Men det är bara ett antagande.

Didrikslund
Husförhörslängden 1836-1839. Änkan Catharina Jaensdotter och hennes son Johan Didrik har flyttat in från Törnsfall 1830. Bild från Arkiv Digital, Västervik AI:27 (1836-1839) Bild 69 / Sida 129.

 

Didrikslund
Grönlunds Mosse är överstruket och kyrkoskrivaren (eller kanske prästen) har skrivit Didricslund. Det är första gången det finns med i någon kyrkbok. Bild från Arkiv Digital, Västervik AI:14 (1807-1833) Bild 80 / Sida 149.

 

I husförhörslängden AI:14 för Västervik åren 1807-1833 är namnet Grönlunds Mosse överstruket och i stället står det Didrikslund. När detta skett framgår inte och jag trodde först att torpet bytt namn. Men Grönlunds Mosse finns kvar och de som bor där kommer på sidan efter. Didrikslund finns inte före denna husförhörslängd, så det uppstår nu. Kanske har det avsöndrats från Grönlunds Mosse, som ligger alldeles intill.

Änkan och sonen är inte ensamma på torpet. De har en piga som heter Maja Stina Jaensdotter och pigan har en liten dotter född 1830. Både änkan Catharina och hennes make är födda i Västervik.

Dessutom bor en annan familj här också, vilket komplicerar saken lite. Den andra familjen är skrivna på Didrikslund fram till 1831, då de flyttar till det närbelägna torpet Ekbäcken och enligt husförhörslängden kommer änkan och hennes son hit redan 1830. Den andra familjen består av arbetskarlen Sven Jaen Didriksson, född 1783 i Västervik, hans hustru Maja Lisa Andersdotter född i Törnsfall 1792 och deras barn Didrik Oscar, Karl Johan, Catharina, Anna Regina, Magnus Wilhelm, Sophia, Johanna Carolina och den yngste lille Allgot som föds 1830. Här finns det alltså också en son Didrik, så frågan är vem av dem som gett namn åt torpet. Denne Didrik är född 1817 och enligt husförhörslängden lämnar han Didrikslund redan 1825 och blir då fosterson hos en familj på Ekbäcken.

Didrikslund
Den andra familjen med en son som heter Didrik på Didrikslund. Bild från Arkiv Digital, Västervik AI:14 (1807-1833) Bild 80 / Sida 149.

Jag misstänker att de båda familjerna är släkt med varandra, men vet inte hur, det har jag inte undersökt. Nu hoppas jag på att det finns någon bland er som läser detta som vet mer, någon som kanske själv har forskat på någon av dessa släkter.  

Änkans son Didrik flyttar hemifrån 1842 och kommer då till Ekbäcken där han blir dräng hos torparen Peter Magnus Andersson. Han kallar sig då Edenholm. Familjen Didriksson är då inte längre kvar på Ekbäcken. De har flyttat till Lofta 1837, sedan fadern dömts till tre dagars fängelse för snatteri.

Änkan bor kvar på sitt Didrikslund till 1850 då hon flyttar till Hellersborg. Då har hon sålt stugan till någon som inte bor där, men jag kan inte läsa till vem. Hellersborg är en backstuga till Gåserum och där bor sonen Didrik med sin familj, han är nu slakteriarbetare. Hans mor dör här 1853.

Didrikslund karta
Här ligger Didrikslund, vid X. Karta från 1858 från Lantmäteriets historiska kartor.

Didrikslund karta
Zoomar vi in på ovanstående karta från 1858 ser vi flera av torpen här, där det nu byggs nya villor.

Efter 1850 är det många olika familjer som bor på Didrikslund i korta perioder. 1880 köper Johan Törn huset. Han är då 53 år och har med sig sin hustru Christina Sofia Elisabet Sand. Hon är 18 år yngre och de har fem gemensamma mindre barn med sig plus hans 18-årige son från första äktenskapet. Johan Törn kommer från Törnsfall och har bytt namn från Hermansson. Den här familjen kommer att stanna längst på Didrikslund, trots att Johan Törn dör redan 1889. Sonen Martinus Malander Törn är född 1870 och tio år när de kommer till Didrikslund. Han bor kvar här tillsammans med sin mor och förblir ogift. I folkräkningen 1910 är han åkare. Modern dör 1926 och Martinus lever till 1935. Då har han bott på Didrikslund i 55 år.

Sedan kommer Oskar Fredrik Törngren och hans hustru Hedvig Kristina Linnea, född Svensson, till Didrikslund och de bor i alla fall kvar vid folkräkningen 1950.

Är det kanske någon som har något gammalt fotografi på huset?

 

 

 

Tack och adjö

Detta är det sista blogginlägget jag gör i min blogg på VT. Anledningen är att externa bloggare inte längre ska vara kvar och den här bloggen och andra kommer att tas bort i slutet av månaden.
Lite sorgligt, så klart, tycker jag.
Mitt första blogginlägg gjorde jag den 30 augusti 2008. Då var jag webbredaktör på VT och skrev om det nya bloggverktyg vi fått i publiceringssystemet.
Den 27 januari 2012 gjorde jag min sista arbetsdag som anställd på VT (efter drygt 17 år) och blev frilansjournalist och släktforskare i stället. Senare återvände jag periodvis till tidningen som vikarie. 2013 blev bloggen en släktforskarblogg och kring det ämnet har jag fortsatt blogga ända tills nu.
Men nu är det slut.
Jag ska fortsätta skriva krönikor en gång i månaden i VT, åtminstone ett tag till. Förra året fyllde jag pensionär så snart är det väl dags att dra mig tillbaka från arbetslivet, men inte riktigt än. Släktforskning, som jag jobbar mest med numera, är alldeles för roligt för att bara sluta. Men snart ska jag ta mig mer tid att fördjupa mig i min egen släkthistoria.
Tack till alla ni som genom åren läst vad jag skrivit! Och tack till VT för att jag fått sprida mina tankar här!
Är du intresserad av att fortsätta läsa blogginlägg från mig så skriver jag varje lördag i Rötterbloggen.

Han älskade sin hembygd

Gustaf Ahlm var en ung och svärmiskt lagd man i Västrum under senare delen av 1800-talet. Han skrev en bok som heter "Min hembygd i Tjust" där han samlat berättelser, skrönor och uppteckningar från hembygden. En del känner jag igen, sådant som det fortfarande kan talas om i trakten, som Kopparkullens hemlighet och Rövarbergets grotta med sin skatt.
Det är trevlig läsning för den som är intresserad av bygdehistoria från södra Tjust. Jag har fått för mig att Gustaf Ahlm och hans bok är ganska allmänt känd bland äldre i Västrum, eller är det kanske bara bland dem jag själv känner?
Boken gavs ut 1933 och jag skaffade den för några år sedan när jag släktforskade om makens släkt. Hans farfar, rättaren Axel Karlsson på Helgerum, är nämligen både omtalad och avbildad i boken.

Gustaf Ahlm
Gustaf Ahlms bok. Porträttet kommer från boken.

Gustaf Ahlm föddes i Rödsle i Gladhammar 1862 men familjen flyttade 1868 till Tovehult i Västrum där han växte upp. Hans far Olof Ahlm var garvarifabrikör. Gustaf hade en tvillingbror som dog när han var tio år.
Gustaf blev student i Västervik 1883 och läste sedan till lärare i Linköping där han tog examen 1885. Så småningom blev han lärare i Västerås, ett arbete han hade fram till sin pension 1923. Han gav ut en diktsamling 1912 och hade arbetat en tid i tidningsvärlden innan han blev lärare. 1930 dog han. Han gifte sig aldrig.
Boken om hembygden är alltså utgiven efter hans död. Sitt bokmanus, som egentligen inte var fullständigt, testamenterade han till föreningen Västervikspojkarna, med uppgift att publicera det som en bok. Så skedde 1933. I ett förord berättas om detta.
Boken har också en nekrolog om Gustaf Ahlm, skriven av Fritz Johansson. Där berättas om hans liv och hans svärmiskt romantiska läggning och hans aldrig sinande kärlek till hembygden.
Gustaf Ahlms grav finns på Östra kyrkogården i Västerås.

Hans bok finns digitaliserad hos Projekt Runeberg (fri att läsa).

God Jul!

God Jul!

Nu önskar jag er alla en rikitgt God Jul och ett Gott Nytt Släktforskarår!

Sex generationer på Flatholmen

I VT:s artikel om Åke och Siv Nilsson på Flatholmen berättar han att hans släkt kommer från Flatholmen sedan 1600-talet. En sådan sak kan ju jag som släktforskare inte låta bli att ta en titt på.

I husförhörslängderna går det att följa hans släkt på faderlinjen ända till mitten av 1700-talet och längre än så har jag inte kollat. Flatholmen hör till Västrums socken och där är den äldsta bevarade husförhörslängden odaterad men troligen från 1700-talet. Under 1700- och 1800-talet kallades ön bara Holmen i kyrkböckerna. Kanske sa man så också?

Så här ser Åke Nilssons släktlinje ut på fadersidan:
Farfar: Karl August Nilsson, född 1870-12-15 på Flatholmen
Farfars far: Karl Otto Andersson, född 1855-06-06 på Flatholmen
Farfars farfar: Anders Jaensson, född 1798-08-23 på Flatholmen
Farfars farfars far: Jaen Larsson, född 1767-11-22 på Flatholmen
Farfars farfars farfar: Lars Nilsson, född 1739-12-06 i Forsebo (vid Helgerum på fastlandet)

Lars Nilssopns far ska ju heta Nils eftersom sonen hette Nilsson, men någon Nils finns inte i Forsebo i husförhörslängden, inte heller på Flatholmen. Så de måste ha flyttat redan när Lars var barn, och kanske kom de tidigare från Flatholmen. Jag har ju inte letat mer än så långt jag kommer i husförhörslängderna.

Lars Nilsson var gift med med Annika Jonsdotter som var född 1740 på Händelö. De gifte sig den 20 oktober 1765 och då bodde även Lars på Händelö. Kanske var han dräng där och att de därefter flyttade till Flatholmen. Kanske var han dräng hos Annikas föräldrar.

vigsel 1765
Lars Nilsson och Annika (Anna) Jonsdotter gifte sig den 20 oktober 1765. Bild från Arkiv Digital.

Lars och Annika fick minst tio barn på Flatholmen: Nils, Jaen (Johan), Anders, Lisken, Anna, Petter, Jonas, Catharina, Kerstin och Nils (den äldste Nils verkar ha dött som barn). Bröderna Johan, Lars och Nils stannade kvar på ön sedan de gift sig och fått barn. Både Johans (som prästen stavat Jaen) och Lars efterlevande har blivit kvar på ön i flera generationer, ända till idag.

På 1920-talet bodde fiskaren John Edvin Andersson med sin familj på Flatholmen där han var född 1891. Som granne hade han Karl August Nilsson och hans familj, farfar till Åke Nilsson. De hade en gemensam anfader, Lars Nilsson född 1739. Frågan är om de visste om det. John Edvin och Karl August var fyrmänningar, om jag räknat rätt. Deras barnbarn idag är alltså sexmänningar.

Johan
Johans födelse den 28 november 1767, föräldrar Lars Nilsson och Annika Jonsdotter på Holmen, som Flatholmen då kallades. Bild från Arkiv Digital.


Lars födelse den 3 juli 1778, föräldrar Lars Nilsson och Annika Jonsdotter på Holmen. Bild från Arkiv Digital.

Katalogen över gårdar

Nu kan du se hur släktgården såg ut på 1930- eller 40-talet om du använder Arkiv Digital. Där har man börjat digitalisera bokverket "Svenska gods och gårdar" där de flesta gårdar i Sverige presenteras.
Avfotografering pågår och nu i slutet av november finns 21 volymer tillgängliga, bland annat boken för norra delen av Kalmar län, utgiven 1939. Norra och sydvästra delen av Östergötlands län är också tillgängliga.
För att hitta de olika delarna av bokverket kan du söka på "svenska gods och gårdar" under arkivbildare i sökfunktionen för arkivsökning. De ingår i arkivtypen tryckt litteratur.
Alla gårdar finns inte med i böckerna. Det var de gårdsägare och jordbrukare som betalade för medverkan som togs med i böckerna. Troligen fick man ett fotografi och förband sig att köpa det aktuella bandet. Utgivare var förlaget Svenska gods och gårdar, förlaget fanns i Uddevalla.
Vi får veta hur stor varje gård var och dess taxeringsvärde samt hur marken var uppdelad i åker, skog och betesmark med mera. Dessutom finns uppgifter om när husen byggts och när de renoverats, vilka djur som fanns på gården och när den inköpts eller kom i släktens ägo. Ägarna redovisas, i de flesta fall med både föräldrar och barn. Och så ett fotografi på mangårdsbyggnaden på varje gård, så som det såg ut något år före utgivningen.

gods och gårdar
Så här ser det ut på boksidorna. Bildkälla: Arkiv Digital.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor numera i Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

Bloggar

Sport

Politikerbloggar