Logga in

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Det olösta torpmysteriet

Ängstugan

Min arbetskamrat Caroline på VT har ett sommartorp som också är vintertorp ibland. Ett riktigt rart litet hus ute på landet. I somras lovade jag henne att ta reda på vilka som bott där tidigare, när det var bebott permanent. Det är sådant som en släktforskare lätt säger när det finns en chans att rota i historien.

Nu är det gjort men det är fortfarande ett olöst mysterium. Jag har fått fram vilka som helt säkert bott i huset från 1919 till 1944. Och kyrkböckerna berättar också vilka som bott på platsen, men kanske inte exakt i detta torp, från 1700-talet och framåt. Det som ställer till det mest är att torpet byter namn. Inte bara en gång utan två gånger, fast inte samma torp. Ja, det här är nog det mest kluriga jag stött på någon gång. Och säkert finns det en enkel förklaring, fast jag inte ser den.

Så här är det:
Torpet heter Ängstugan sedan mitten av 1800-talet och ligger i Hummelstad. Från åtminstone 1893, kanske tidigare, fanns ett annat hus bredvid. Det huset var skolhus från 1893 till minst 1910, kanske längre, och revs 1917.

Följer man Ängstugans folk bakåt i församlingsböcker och husförhörslängder visar det sig att Ängstugan bytte namn på 1850-talet och hette tidigare Sjöstugan. Men enligt en karta från 1784 hette huset på Ängstugans plats i stället Liljenäs. Sjöstugan var ett torp några kilometer längre bort, inte alls på platsen för den senare Ängstugan.

Följer vi torpet Liljenäs i husförhörslängderna från 1700-talet och framåt byter det namn till Nynäs på 1820-talet. Men det fanns redan ett Nynäs, och har funnits ända från 1784. Det ligger en bit bort på andra sidan landsvägen. Efter namnbytet fanns det fortfarande bara ett Nynäs i husförhörslängden. Frågan är därför vilket hus som är vilket.

karta 1784
Kartan från 1784 visar att torpet på platsen för Ängstugan då hette Liljenäs. Nynäs låg då som nu en bit norrut.

Hänger ni med?

Min tanke är att namnbytet kan vara att folk flyttade men att prästen inte skrev in det utan bara bytte namn på torpet där folket bodde. Jag har inte sett något sådant förut så jag är ändå lite skeptisk till detta.

Om vi börjar bakifrån så bodde torparen Jöns Eriksson och hustrun Catharina Olofsdotter på Liljenäs på 1780-talet. Jöns dog där 1783. Änkan Catharina stannade kvar och tog senare hand om två barnbarn som växte upp hos henne. Hon gifte om sig med soldaten och änkemannen Sven Widman. Honom överlevde hon också. Jöns Eriksson och Catharina Olofsdotter är förfäder till författaren och konstnären Albert Engström, närmare bestämt hans farmors morfars far och mor.

1818 kom torparen Jonas Flink till Liljenäs med hustrun Christina Johansdotter Winström och barnen Jaen Magnus, Brita Maria och Anders Fredrik. Jonas är född 1791 och Christina 1778. Sonen Anders Fredrik var då ett år gammal och sedan föddes Nils Gustaf 1815 och Anna Lovisa 1819.

I husförhörslängden 1806-1812 finns en backstuga under Nynäs. Kanske är detta det ena av de två hus som funnits på platsen och som idag heter Ängstugan?

Jonas Flink bodde kvar på Liljenäs. Ovanför den familjen ändras namnet från Liljenäs till Nynäs i husförhörslängden 1823-1828. De flyttade härifrån 1835, om inte namnändringen på 1820-talet betyder att de flyttade från Liljenäs till Nynäset.

Samtidigt bodde torparen Jaen Andersson och hustrun Ingrid Stina Larsdotter på Sjöstugan. De hade fyra barn men tre dog som spädbarn och bara sonen Anders Peter växte upp. Han gifte sig med Brita Maja Jaensdotter och de tog över torpet. I husförhörslängden 1856-1860 ändrades namnet från Sjöstugan till Ängstugan. Sedan följer detta nya namn med ända in i vår tid.

Klurigt, eller hur? Kanske någon av er läsare vet något om detta?

För att få lite mer klarhet har jag pratat med Klemming Nilsson i Brotorp, vars farföräldrar bodde i Ängstugan i början av 1900-talet. Enligt Klemming ska Ängstugan vara en avsöndring från Nynäs, och då skulle det kunna stämma med teorin om backstugan. Det är också Klemming som vet att skolhuset revs 1917.

Nu har ni något att fundera på i julhelgen. God Jul!

Ängstugan

Han älskade sin hembygd

Gustaf Ahlm var en ung och svärmiskt lagd man i Västrum under senare delen av 1800-talet. Han skrev en bok som heter "Min hembygd i Tjust" där han samlat berättelser, skrönor och uppteckningar från hembygden. En del känner jag igen, sådant som det fortfarande kan talas om i trakten, som Kopparkullens hemlighet och Rövarbergets grotta med sin skatt.
Det är trevlig läsning för den som är intresserad av bygdehistoria från södra Tjust. Jag har fått för mig att Gustaf Ahlm och hans bok är ganska allmänt känd bland äldre i Västrum, eller är det kanske bara bland dem jag själv känner?
Boken gavs ut 1933 och jag skaffade den för några år sedan när jag släktforskade om makens släkt. Hans farfar, rättaren Axel Karlsson på Helgerum, är nämligen både omtalad och avbildad i boken.

Gustaf Ahlm
Gustaf Ahlms bok. Porträttet kommer från boken.

Gustaf Ahlm föddes i Rödsle i Gladhammar 1862 men familjen flyttade 1868 till Tovehult i Västrum där han växte upp. Hans far Olof Ahlm var garvarifabrikör. Gustaf hade en tvillingbror som dog när han var tio år.
Gustaf blev student i Västervik 1883 och läste sedan till lärare i Linköping där han tog examen 1885. Så småningom blev han lärare i Västerås, ett arbete han hade fram till sin pension 1923. Han gav ut en diktsamling 1912 och hade arbetat en tid i tidningsvärlden innan han blev lärare. 1930 dog han. Han gifte sig aldrig.
Boken om hembygden är alltså utgiven efter hans död. Sitt bokmanus, som egentligen inte var fullständigt, testamenterade han till föreningen Västervikspojkarna, med uppgift att publicera det som en bok. Så skedde 1933. I ett förord berättas om detta.
Boken har också en nekrolog om Gustaf Ahlm, skriven av Fritz Johansson. Där berättas om hans liv och hans svärmiskt romantiska läggning och hans aldrig sinande kärlek till hembygden.
Gustaf Ahlms grav finns på Östra kyrkogården i Västerås.

Hans bok finns digitaliserad hos Projekt Runeberg (fri att läsa).

God Jul!

God Jul!

Nu önskar jag er alla en rikitgt God Jul och ett Gott Nytt Släktforskarår!

Sex generationer på Flatholmen

I VT:s artikel om Åke och Siv Nilsson på Flatholmen berättar han att hans släkt kommer från Flatholmen sedan 1600-talet. En sådan sak kan ju jag som släktforskare inte låta bli att ta en titt på.

I husförhörslängderna går det att följa hans släkt på faderlinjen ända till mitten av 1700-talet och längre än så har jag inte kollat. Flatholmen hör till Västrums socken och där är den äldsta bevarade husförhörslängden odaterad men troligen från 1700-talet. Under 1700- och 1800-talet kallades ön bara Holmen i kyrkböckerna. Kanske sa man så också?

Så här ser Åke Nilssons släktlinje ut på fadersidan:
Farfar: Karl August Nilsson, född 1870-12-15 på Flatholmen
Farfars far: Karl Otto Andersson, född 1855-06-06 på Flatholmen
Farfars farfar: Anders Jaensson, född 1798-08-23 på Flatholmen
Farfars farfars far: Jaen Larsson, född 1767-11-22 på Flatholmen
Farfars farfars farfar: Lars Nilsson, född 1739-12-06 i Forsebo (vid Helgerum på fastlandet)

Lars Nilssopns far ska ju heta Nils eftersom sonen hette Nilsson, men någon Nils finns inte i Forsebo i husförhörslängden, inte heller på Flatholmen. Så de måste ha flyttat redan när Lars var barn, och kanske kom de tidigare från Flatholmen. Jag har ju inte letat mer än så långt jag kommer i husförhörslängderna.

Lars Nilsson var gift med med Annika Jonsdotter som var född 1740 på Händelö. De gifte sig den 20 oktober 1765 och då bodde även Lars på Händelö. Kanske var han dräng där och att de därefter flyttade till Flatholmen. Kanske var han dräng hos Annikas föräldrar.

vigsel 1765
Lars Nilsson och Annika (Anna) Jonsdotter gifte sig den 20 oktober 1765. Bild från Arkiv Digital.

Lars och Annika fick minst tio barn på Flatholmen: Nils, Jaen (Johan), Anders, Lisken, Anna, Petter, Jonas, Catharina, Kerstin och Nils (den äldste Nils verkar ha dött som barn). Bröderna Johan, Lars och Nils stannade kvar på ön sedan de gift sig och fått barn. Både Johans (som prästen stavat Jaen) och Lars efterlevande har blivit kvar på ön i flera generationer, ända till idag.

På 1920-talet bodde fiskaren John Edvin Andersson med sin familj på Flatholmen där han var född 1891. Som granne hade han Karl August Nilsson och hans familj, farfar till Åke Nilsson. De hade en gemensam anfader, Lars Nilsson född 1739. Frågan är om de visste om det. John Edvin och Karl August var fyrmänningar, om jag räknat rätt. Deras barnbarn idag är alltså sexmänningar.

Johan
Johans födelse den 28 november 1767, föräldrar Lars Nilsson och Annika Jonsdotter på Holmen, som Flatholmen då kallades. Bild från Arkiv Digital.


Lars födelse den 3 juli 1778, föräldrar Lars Nilsson och Annika Jonsdotter på Holmen. Bild från Arkiv Digital.

Katalogen över gårdar

Nu kan du se hur släktgården såg ut på 1930- eller 40-talet om du använder Arkiv Digital. Där har man börjat digitalisera bokverket "Svenska gods och gårdar" där de flesta gårdar i Sverige presenteras.
Avfotografering pågår och nu i slutet av november finns 21 volymer tillgängliga, bland annat boken för norra delen av Kalmar län, utgiven 1939. Norra och sydvästra delen av Östergötlands län är också tillgängliga.
För att hitta de olika delarna av bokverket kan du söka på "svenska gods och gårdar" under arkivbildare i sökfunktionen för arkivsökning. De ingår i arkivtypen tryckt litteratur.
Alla gårdar finns inte med i böckerna. Det var de gårdsägare och jordbrukare som betalade för medverkan som togs med i böckerna. Troligen fick man ett fotografi och förband sig att köpa det aktuella bandet. Utgivare var förlaget Svenska gods och gårdar, förlaget fanns i Uddevalla.
Vi får veta hur stor varje gård var och dess taxeringsvärde samt hur marken var uppdelad i åker, skog och betesmark med mera. Dessutom finns uppgifter om när husen byggts och när de renoverats, vilka djur som fanns på gården och när den inköpts eller kom i släktens ägo. Ägarna redovisas, i de flesta fall med både föräldrar och barn. Och så ett fotografi på mangårdsbyggnaden på varje gård, så som det såg ut något år före utgivningen.

gods och gårdar
Så här ser det ut på boksidorna. Bildkälla: Arkiv Digital.

Livsfarligt att föda barn

Anna Greta
Anna Greta Gustafsdotter var bara 23 år gammal när hon dog den 19 maj 1829 i Sothem i Gamleby socken. Hon dog i barnsbörd. Hennes make Jan Jacob Jacobsson var brukare på en av gårdarna i byn och det var deras första barn som skulle fötts. Något barn finns inte inskrivet i husförhörslängden, så antingen var det dödfött eller så framföddes det aldrig. Så både mor och barn dog. Änklingen gifte om sig redan året därpå med Maja Stina Andersdotter och de fick en dotter men det barnet dog innan det fyllt ett år.

Stina Cajsa
Några månader efter Anna Gretas död dog statarhustrun Stina Cajsa Nilsdotter i Skramstad den 26 augusti. Hon var 28 år gammal och hade en son med maken Lars Jonsson. Dagen innan hade hon fött sonen Carl Wilhelm. Han överlevde sin mor men dog den 22 oktober samma år.

Christina
Den 1 maj 1830 dog Christina Svensdotter på Casimirsborg i barnsäng, 40 år gammal och hustru till trädgårdsmästaren Lorenz Törnqvist. Dottern Christina som föddes samma dag levde ända till i mars året efter. Änklingen gifte om sig efter ett år, med en 21 år yngre kvinna. Med henne fick han åtta barn och i det första äktenskapet med Christina föddes minst sex barn.


Så här var det förr i tiden. Flera tusen kvinnoliv gick till spillo när de födde barn. Unga kvinnor på bara 17-18 år ända till de äldre som närmade sig 50, med många förlossningar bakom sig. Så många barn som aldrig fick lära känna sina mödrar.
I min släktforskning kom jag till ett sådant här fall i Skåne för några dagar sedan och blev så berörd av situationen. Så vanligt det var! För kvinnor kunde det verkligen vara förenat med livsfara att få barn.

Bilder från Arkiv Digital.

Läs mer i mitt inlägg i Rötterbloggen.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor numera i Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Sport

Politikerbloggar