Logga in

Eva Johansson

Släktforskarbloggen

Tidigare webbredaktör på VT.
Här bloggar jag om mitt stora intresse släktforskning. Det ägnar jag nästan all min tid åt, både fritid och arbetstid. Både enskilt hemma på kammarn och inom Tjust släktforskarförening. I bloggen tar jag upp allt möjligt som berör släktforskning.

Cornelius på Åby

Åby herrgård
Bild på Åby herrgård tagen i tisdags (2 oktober). Egen bild.

Åby herrgård i Gamleby känner du säkert till. I huset finns bibliotek, fritidsgård och samlingslokaler. Men så har det ju inte alltid varit.

Den nuvarande herrgårdsbyggnaden byggdes 1873-1874, delvis av rester från den då rivna gamla kyrkan i Gamleby. Det var köpmannen Hans Henric Cornelius som lät bygga det nya corps-de-logiet (mangårdsbyggnaden) till sig och sin växande familj. Han var en driftig karl som kommit till Gamleby som bodbetjänt, blivit handlare och kommit upp sig i samhället. Så vitt jag förstått stod han bakom en hel del av Gamleby köpings utveckling under sina år här.

Hans Henric Cornelius
Porträttet på Hans Henric Cornelius hänger i trappan inne i herrgården.

Hans Henric Cornelius var född i Tuna 1819, son till fjärdingsmannen Sven Cornelius och sonson till skräddarmästaren Johan Cornelius. Ursprungligen kom släkten på fädernet från en tysk korpral. 1846 var han 27 år och flyttade till Gamleby från Hjorted. Året efter kom hans sex år yngre kusin Olivia Sofia Cornell, också född i Tuna, för att bli piga hos honom. Hennes far Johannes Cornell var bror till Sven Cornelius. Kanske var de två sambo redan då för 1851 gifte de sig, ett par månader innan äldste sonen föddes. Då hade de först bott i kvarteret nr 29 (dagens adress är Torget 7) och sedan i nr 23 (jag tror det är Hamngatan 6 eller 8 idag), en fastighet som Cornelius då köpt.

Hans Henric och Olivia Sofia fick sex barn:
Albert Henric, född 1851-12-15
Stina Hildegard Olivia, född 1854-01-15
Jean Christer Hugo, född 1857-06-02
Arthur Edward Jacobus, född 1859-07-25, död 1860-09-23
Henrika Sofia Mathilda, född 1864-12-20
Gerda Hildur Maria Lovisa, född 1868-05-10, död 1869-01-09

Det här var en släktkär familj för i hushållet ingick en hel del släktingar. Olivia Sofias mor, änkan Anna Lovisa Cornell född Hammarquist 1796, flyttade in 1853 och var kvar fram till sin död 1878. Hans Henrics far, änkemannen Sven Cornelius född 1787, flyttade in 1857 och var kvar till sin död 1865. Dessutom ingick också syskon, kusiner och syskonbarn. Och den anställde bokhållaren Edvard Alexander Alm från Stockholm gifte sig med Hans Henrics och Olivia Sofias kusin Sofia Magdalena Cornelius från Västervik och bodde i hushållet.

Det var ju många personer som skulle ha någonstans att bo och 1863 köpte Hans Henric Åby herrgård. I husförhörslängden står det som säteri. Åby är en gammal gård som på 1300-talet ägdes av Bo Jonsson Grip. Gamleby samhälle lär vara uppbyggt på det forna godsets ägor.

Hans Henric gick ur tiden 1886. Innan dess hade han även köpt gården Ullevi nr 2 där äldste sonen bodde efter att han gift sig. Dit flyttade efter makens död änkan Olivia Sofia tillsammans med dottern Henrika Sofia, mamsellen Selma Helena Sylvén och två pigor. Hon brukade gården med hjälp av statare. Både dottern och mamsellen gifte sig 1887 och flyttade därifrån men Olivia Sofia bodde kvar till sin död 1919, 93 år gammal. 1915 hade arvingarna sålt Åby herrgård till dåvarande Gamleby kommun.

Åby herrgård
Karta över Åby herrgård 1888. Bildkälla: Lantmäteriet.

Gamleby hembygdsförening har ett par äldre bilder på Åby herrgård på sin Facebooksida, bland annat en bild på familjen Cornelius vid den gamla herrgårdsbyggnaden 1870.

Foto från okänt år när herrgården användes som folkskola. Bild från Kalmar Läns museum. Här sägs att ägaren var trävaruhandlare och kallas Forselius men namnet är uppenbart en felaktig uppgift. Fast herrgården känner vi igen.

Tack och adjö

Detta är det sista blogginlägget jag gör i min blogg på VT. Anledningen är att externa bloggare inte längre ska vara kvar och den här bloggen och andra kommer att tas bort i slutet av månaden.
Lite sorgligt, så klart, tycker jag.
Mitt första blogginlägg gjorde jag den 30 augusti 2008. Då var jag webbredaktör på VT och skrev om det nya bloggverktyg vi fått i publiceringssystemet.
Den 27 januari 2012 gjorde jag min sista arbetsdag som anställd på VT (efter drygt 17 år) och blev frilansjournalist och släktforskare i stället. Senare återvände jag periodvis till tidningen som vikarie. 2013 blev bloggen en släktforskarblogg och kring det ämnet har jag fortsatt blogga ända tills nu.
Men nu är det slut.
Jag ska fortsätta skriva krönikor en gång i månaden i VT, åtminstone ett tag till. Förra året fyllde jag pensionär så snart är det väl dags att dra mig tillbaka från arbetslivet, men inte riktigt än. Släktforskning, som jag jobbar mest med numera, är alldeles för roligt för att bara sluta. Men snart ska jag ta mig mer tid att fördjupa mig i min egen släkthistoria.
Tack till alla ni som genom åren läst vad jag skrivit! Och tack till VT för att jag fått sprida mina tankar här!
Är du intresserad av att fortsätta läsa blogginlägg från mig så skriver jag varje lördag i Rötterbloggen.

Han älskade sin hembygd

Gustaf Ahlm var en ung och svärmiskt lagd man i Västrum under senare delen av 1800-talet. Han skrev en bok som heter "Min hembygd i Tjust" där han samlat berättelser, skrönor och uppteckningar från hembygden. En del känner jag igen, sådant som det fortfarande kan talas om i trakten, som Kopparkullens hemlighet och Rövarbergets grotta med sin skatt.
Det är trevlig läsning för den som är intresserad av bygdehistoria från södra Tjust. Jag har fått för mig att Gustaf Ahlm och hans bok är ganska allmänt känd bland äldre i Västrum, eller är det kanske bara bland dem jag själv känner?
Boken gavs ut 1933 och jag skaffade den för några år sedan när jag släktforskade om makens släkt. Hans farfar, rättaren Axel Karlsson på Helgerum, är nämligen både omtalad och avbildad i boken.

Gustaf Ahlm
Gustaf Ahlms bok. Porträttet kommer från boken.

Gustaf Ahlm föddes i Rödsle i Gladhammar 1862 men familjen flyttade 1868 till Tovehult i Västrum där han växte upp. Hans far Olof Ahlm var garvarifabrikör. Gustaf hade en tvillingbror som dog när han var tio år.
Gustaf blev student i Västervik 1883 och läste sedan till lärare i Linköping där han tog examen 1885. Så småningom blev han lärare i Västerås, ett arbete han hade fram till sin pension 1923. Han gav ut en diktsamling 1912 och hade arbetat en tid i tidningsvärlden innan han blev lärare. 1930 dog han. Han gifte sig aldrig.
Boken om hembygden är alltså utgiven efter hans död. Sitt bokmanus, som egentligen inte var fullständigt, testamenterade han till föreningen Västervikspojkarna, med uppgift att publicera det som en bok. Så skedde 1933. I ett förord berättas om detta.
Boken har också en nekrolog om Gustaf Ahlm, skriven av Fritz Johansson. Där berättas om hans liv och hans svärmiskt romantiska läggning och hans aldrig sinande kärlek till hembygden.
Gustaf Ahlms grav finns på Östra kyrkogården i Västerås.

Hans bok finns digitaliserad hos Projekt Runeberg (fri att läsa).

God Jul!

God Jul!

Nu önskar jag er alla en rikitgt God Jul och ett Gott Nytt Släktforskarår!

Sex generationer på Flatholmen

I VT:s artikel om Åke och Siv Nilsson på Flatholmen berättar han att hans släkt kommer från Flatholmen sedan 1600-talet. En sådan sak kan ju jag som släktforskare inte låta bli att ta en titt på.

I husförhörslängderna går det att följa hans släkt på faderlinjen ända till mitten av 1700-talet och längre än så har jag inte kollat. Flatholmen hör till Västrums socken och där är den äldsta bevarade husförhörslängden odaterad men troligen från 1700-talet. Under 1700- och 1800-talet kallades ön bara Holmen i kyrkböckerna. Kanske sa man så också?

Så här ser Åke Nilssons släktlinje ut på fadersidan:
Farfar: Karl August Nilsson, född 1870-12-15 på Flatholmen
Farfars far: Karl Otto Andersson, född 1855-06-06 på Flatholmen
Farfars farfar: Anders Jaensson, född 1798-08-23 på Flatholmen
Farfars farfars far: Jaen Larsson, född 1767-11-22 på Flatholmen
Farfars farfars farfar: Lars Nilsson, född 1739-12-06 i Forsebo (vid Helgerum på fastlandet)

Lars Nilssopns far ska ju heta Nils eftersom sonen hette Nilsson, men någon Nils finns inte i Forsebo i husförhörslängden, inte heller på Flatholmen. Så de måste ha flyttat redan när Lars var barn, och kanske kom de tidigare från Flatholmen. Jag har ju inte letat mer än så långt jag kommer i husförhörslängderna.

Lars Nilsson var gift med med Annika Jonsdotter som var född 1740 på Händelö. De gifte sig den 20 oktober 1765 och då bodde även Lars på Händelö. Kanske var han dräng där och att de därefter flyttade till Flatholmen. Kanske var han dräng hos Annikas föräldrar.

vigsel 1765
Lars Nilsson och Annika (Anna) Jonsdotter gifte sig den 20 oktober 1765. Bild från Arkiv Digital.

Lars och Annika fick minst tio barn på Flatholmen: Nils, Jaen (Johan), Anders, Lisken, Anna, Petter, Jonas, Catharina, Kerstin och Nils (den äldste Nils verkar ha dött som barn). Bröderna Johan, Lars och Nils stannade kvar på ön sedan de gift sig och fått barn. Både Johans (som prästen stavat Jaen) och Lars efterlevande har blivit kvar på ön i flera generationer, ända till idag.

På 1920-talet bodde fiskaren John Edvin Andersson med sin familj på Flatholmen där han var född 1891. Som granne hade han Karl August Nilsson och hans familj, farfar till Åke Nilsson. De hade en gemensam anfader, Lars Nilsson född 1739. Frågan är om de visste om det. John Edvin och Karl August var fyrmänningar, om jag räknat rätt. Deras barnbarn idag är alltså sexmänningar.

Johan
Johans födelse den 28 november 1767, föräldrar Lars Nilsson och Annika Jonsdotter på Holmen, som Flatholmen då kallades. Bild från Arkiv Digital.


Lars födelse den 3 juli 1778, föräldrar Lars Nilsson och Annika Jonsdotter på Holmen. Bild från Arkiv Digital.

Katalogen över gårdar

Nu kan du se hur släktgården såg ut på 1930- eller 40-talet om du använder Arkiv Digital. Där har man börjat digitalisera bokverket "Svenska gods och gårdar" där de flesta gårdar i Sverige presenteras.
Avfotografering pågår och nu i slutet av november finns 21 volymer tillgängliga, bland annat boken för norra delen av Kalmar län, utgiven 1939. Norra och sydvästra delen av Östergötlands län är också tillgängliga.
För att hitta de olika delarna av bokverket kan du söka på "svenska gods och gårdar" under arkivbildare i sökfunktionen för arkivsökning. De ingår i arkivtypen tryckt litteratur.
Alla gårdar finns inte med i böckerna. Det var de gårdsägare och jordbrukare som betalade för medverkan som togs med i böckerna. Troligen fick man ett fotografi och förband sig att köpa det aktuella bandet. Utgivare var förlaget Svenska gods och gårdar, förlaget fanns i Uddevalla.
Vi får veta hur stor varje gård var och dess taxeringsvärde samt hur marken var uppdelad i åker, skog och betesmark med mera. Dessutom finns uppgifter om när husen byggts och när de renoverats, vilka djur som fanns på gården och när den inköpts eller kom i släktens ägo. Ägarna redovisas, i de flesta fall med både föräldrar och barn. Och så ett fotografi på mangårdsbyggnaden på varje gård, så som det såg ut något år före utgivningen.

gods och gårdar
Så här ser det ut på boksidorna. Bildkälla: Arkiv Digital.

Eva Johansson är tidigare webbredaktör på Västerviks-Tidningen. Nu frilansar hon och skriver böcker. Intressen förutom släktforskningen är det sociala internet, litteratur och bakning. Bor numera i Västervik. Är sambo och har två vuxna söner och barnbarn. Hemsidor: www.slaktforskaren.se och www.evagun.se

  • Senaste blogginläggen
  • Mest lästa bloggar

Bloggar

Sport

Politikerbloggar